Riktlinjer för skattebetalning

1 Syfte

Syftet med riktlinjerna är att få ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att skattebetalare känner förtroende för verksamheten.

Skatteverkets uppdrag är att ta in skatter och avgifter på ett sätt som är rättssäkert och ekonomiskt effektivt för samhället. Det ska vara enkelt att betala.

Effekterna av Skatteverkets arbete med att ta in betalning blir att

• skattebetalare hör av sig i ett tidigt skede preliminär skatt så nära som möjligt överensstämmer med slutlig skatt
• fastställda belopp blir betalda i rätt tid
• fortsatt skulduppbyggnad förhindras
• vi främjar en rättvis konkurrens .

2 Vårt åtagande

Skatteverket ska

• ha ett betalningsperspektiv i all verksamhet oavsett organisatorisk tillhörighet eller arbetsuppgift
• behandla alla skattebetalare lika och vara sakliga i våra kontakter med dem
• samverka med Kronofogden och debiterande myndigheter så att skattebetalare får samma budskap från staten i borgenärsfrågor.

3 Vårt förhållningssätt

Betalningsperspektivet ska ingå som ett naturligt led i all verksamhet så att Skatteverket får fullt betalt för fastställda fordringar. Alla medarbetare har ett ansvar att upptäcka och se till att rätt åtgärder vidtas för de skattebetalare som inte kan eller vill betala. Tillsammans arbetar vi aktivt för helhetslösningar som leder till betalning eller åtgärder som leder till minskade skulder. Det innebär också att vi som företrädare för staten tar hänsyn till förväntat betalningsresultat , processekonomi och allmänprevention. Vid en avvägning bedömer vi tveksamheter positivt ur skattebetalarens synvinkel.

Vi identifierar och arbetar tidigt med skattebetalare som inte kan eller vill betala. De ska få information om när och hur de ska betala samt om vad som händer om de inte betalar. Vi kan då fokusera på risken för att någon kommer att få betalningsproblem i stället för att agera efteråt när betalningsproblemen uppstått.

Skatteverket agerar snabbt och professionellt och vi behandlar skattebetalare med respekt. Våra medarbetare har ett serviceinriktat förhållningssätt som öppnar för en bra dialog mellan Skatteverket och dem som vill ha vår hjälp. Vi agerar kraftfullt gentemot dem som inte vill göra rätt för sig.

Skatteverket samverkar med andra aktörer t.ex. konkursförvaltare eller rekonstruktörer.

Genom vårt arbete strävar vi efter att uppfylla Skatteverkets vision: Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig

4 Åtgärder

4.1 Preliminär skatt

Vi ska under inkomståret utreda om de som driver näringsverksamhet betalar rätt preliminär skatt. Det ska vi göra redan när någon lämnar in en begäran om ändrad beräkning av preliminär skatt eller en preliminär självdeklaration och innan vi fattar ett beslut i ärendet.

4.2 Skönsmässig beskattning och avregistrering

Vi har alla ansvar för att våra register är korrekta. Därför bör vi alltid ta ställning till om vi bör avregistrera en eventuell verksamhet när vi överväger att skönsmässigt beskatta någon som inte lämnat in inkomst­ eller skattedeklaration. Vi ska också så långt som möjligt se till att inga uppenbart felaktiga skattefordringar skapas. Detta säkerställer vi genom välgrundade utredningar i vårt arbete. Arbetet ska ske löpande och i så nära anslutning som möjligt till den tidpunkt när deklarationen skulle ha lämnats.

4.3 Anstånd vid tillfälliga betalningsproblem

Det krävs synnerliga skäl för att få anstånd, därför ska Skatteverket vara restriktivt med att ge det vid tillfälliga betalningsproblem. Vi ska bedöma om ett kortare betalningsanstånd kan förbättra skattebetalarens möjligheter att betala inom en kortare tid. Vid bedömningen måste vi även ta ställning till om de tillfälliga betalningsproblemen är oförvållade.

Vi ska undersöka möjligheten att dela upp medgivna anståndsbelopp på flera förfallodagar.

4.4 Anstånd när det är tveksamt hur mycket skatt någon ska betala

Om det är tveksamt hur stort belopp som ska betalas har skattebetalaren rätt till anstånd under tiden frågan prövas. Om vi kan anta att skattebetalaren inte kommer att kunna betala skatten vid anståndstidens utgång ska vi som huvudregel kräva säkerhet för att medge anstånd.

4.5 Anstånd som är till fördel för det allmänna (borgenärsanstånd)

Med ledning av en borgenärsutredning kan vi ge anstånd med betalning till näringsidkare som vi har förtroende för där vi bedömer att ett anstånd ger ett bättre ekonomiskt resultat för Skatteverket än andra åtgärder t.ex. utmätning, konkurs eller företrädartalan. Vi får endast ta hänsyn till statens fiskala intressen, inte till exempelvis arbetsmarknadspolitiska eller sociala intressen. Om en fordran är överlämnad till Kronofogden för verkställighet ska avstämning alltid göras med Kronofogden.

Anståndstiden får endast i undantagsfall vara längre än ett år. Om den är längre än två månader bör avbetalning alltid ske. I möjligaste mån ska anstånd som överstiger tre månader kombineras med säkerhet.

4.6 Återkallelse av godkännande för F-skatt

De gånger som vi ifrågasätter någons godkännande för F-skatt bör vi i första hand se det som ett tillfälle att etablera en kontakt med skattebetalaren för att diskutera hur bristerna har uppkommit och hur de kan avhjälpas. Fokus bör således inledningsvis vara på om .bristerna kan avhjälpas och inte på återkallelsen. Viljan att göra rätt för sig bör därför bedömas och vägas in innan vi fattar ett beslut om återkallelse.

Om Skatteverket har en pågående dialog med en skattebetalare som har varit försumlig vid minst fyra tillfällen ska vi avvakta resultatet av dialogen innan vi återkallar godkännandet för F-skatt, även om det innebär ytterligare en försummelse från skattebetalaren

4.7 Konkurs

Ansökan

Vi avgör utifrån en bedömning av processekonomi och allmänprevention om konkursansökan ska lämnas in.

I vårt löpande borgenärsarbete görs flertalet utredningar utifrån maskinella urval som bygger på en riskvärdering och där sannolikheten för skulduppbyggnad bedöms som hög. Om våra kontakter med den skattskyldige och andra vidtagna åtgärder inte leder till frivillig betalning så är det normala att en konkursansökan ska ges in. Undantag gäller dock för privatpersoner där det står klart att någon näringsverksamhet inte bedrivs. Om vi i övriga fall, trots utebliven betalning, avslutar utredningen utan att gå vidare med en konkursansökan så ska det av borgenärsutredningen framgå varför vi avstått från att ansöka.

Även om en konkursansökan är det normala vid utebliven betalning så är det samtidigt en ingripande åtgärd, som i det enskilda fallet måste kunna motiveras. Därför ska det alltid av borgenärsutredningen framgå vad ansökningen syftar till. Detta säkrar att åtgärden är motiverad och utgör en bra grund vid en senare avstämning av vad som hänt i ärendet. Följande syften är vanligt förekommande vid en ansökan men även andra syften än dessa kan beaktas:

• Att en konkurs förhindrar fortsatt skuldsättning.
• Att staten troligen kommer att få utdelning i konkursen trots att tidigare borgenärsåtgärder inte har lett till betalning.
• Att genom en konkurs bättre kunna utreda tidigare eller pågående ekonomisk brottslighet som det finns anledning att anta förekommer eller har förekommit
• Att motverka snedvriden konkurrens och oseriös verksamhet

Bevakning

Vi ska bevaka följande konkurser mer omsorgsfullt:

• Konkurser där staten väntas få utdelning.
• Konkurser där transaktioner som kan bli föremål för återvinning och liknande har förekommit och som påverkar statens rätt till utdelning .
• Konkurser där det finns anledning att anta att ekonomisk brottslighet kan ha förekommit och som påverkar statens fiskala intressen.

4.8 Personligt betalningsansvar

Ett aktivt borgenärsarbete innebär att vi utreder frågan om personligt betalningsansvar för juridiska personers obetalda skatter och avgifter . Personligt betalningsansvar för obetalda skatter och avgifter kan bli aktuellt avseende

• juridiska personer som fortsätter att bedriva verksamhet trots obetalda skatter och avgifter
• juridiska personer som inte längre driver verksamhet, t.ex. efter konkurs.

l Skatteverkets förebyggande arbete informerar vi om reglerna.

Det aktiva borgenärsarbetet innebär att företrädare i ett tidigt skede får information och kunskap om risken för ett personligt betalningsansvar. Om Skatteverket ansöker om personligt betalningsansvar enligt skatteförfarandelagen (SFL) eller aktiebolagslagen (ABL), är utgångspunkten att ett utdömt ansvar bedöms leda till betalning.

4.9 Ackord

En grundförutsättning för att vi ska medverka till en uppgörelse är att det finns ett förtroende för skattebetalaren och för dennes möjligheter att lösa sina betalningsproblem.

Underhandsackord

Underhandsackord ska tillhöra ovanligheterna i Skatteverkets uppgörelser med skattebetalare. Vi ska inte acceptera en ackordsuppgörelse som ger annan oprioriterad borgenär större utdelning än staten. Som huvudregel kräver vi att samtliga oprioriterade borgenärer deltar i ackordet.

Det ska finnas en uppgörelse om hanteringen av eventuell personlig betalningsskyldighet innan Skatteverket antar ett erbjudande om ackord.

Offentligt ackord

Skatteverket ska alltid göra en egen bedömning av om det offentliga ackordet är till ekonomisk fördel för staten. Som oprioriterad borgenär har Skatteverket normalt ingen anledning att ifrågasätta rekonstruktörens bedömning.Vår utredning ska främst inriktas på omständigheter som kan påverka olämplighetsbedömningen.

4.10 Företagsrekonstruktion

Skatteverket är positivt inställt till rekonstruktioner och ska underlätta för livskraftiga företag att hitta konstruktiva lösningar på sina betalningsproblem. Vi ska skapa ett gott samarbete med företag och rekonstruktörer så tidigt som möjligt.

Skatteverket ska hela tiden följa rekonstruktörens arbete och pröva om syftet med rekonstruktionen uppnås. l första hand bör vi genom diskussioner med företaget och rekonstruktören nå en samsyn om att rekonstruktionen bör fortgå eller upphöra och om konsekvenserna av detta. Vi ska tidigt utreda om det finns förutsättningar för personligt betalningsansvar och informera om statens inställning i den frågan.

4.11 Skuldsanering

Skatteverket ska alltid informera Kronofogden om sådana uppgifter om gäldenärens ekonomiska eller personliga förhållanden som kan tala emot en skuldsanering .Det finns i normalfallet ingen anledning att överklaga Kronofogdens beslut om skuldsanering. Endast om det finns särskilda skäl bör Skatteverket överklaga ett skuldsaneringsbeslut Ett exempel är att rättsläget är oklart och att det finns behov av ett prejudikat.

4.12 Preskriptionsförlängning

Skatteverket bör alltid ansöka om preskriptionsförlängning när det gäller större fordringar och när det kan förväntas att fortsatt verkställighet kommer att leda till betalning. I särskilda fall kan det även vara viktigt att av enbart allmänpreventiva skäl ansöka om förlängning.

4.13 Internationellt

Vi ska om det är möjligt och kostnadseffektivt se till att få in betalning av skattebetalare som befinner sig utanför Sverige.

När en betalning uteblir ska Skatteverket medverka till att den behöriga myndigheten, normalt Kronofogden, får ett fullgott underlag för att begära handräckning enligt EU:s indrivningsdirektiv eller andra avtal.

Skatteverket har samma rättigheter som andra borgenärer att begära att ett insolvensförfarande ska inledas i en medlemsstat inom EU. Vi ska aktivt bevaka våra fordringar när insolvensförfaranden har inletts av någon annan i andra medlemsstater. Vårt agerande som borgenär ska i princip inte påverkas av om en skattebetalare har sitt säte i Sverige eller i ett annat land.

4.14 Samverkan med Kronofogden och övriga debiterande myndigheter

Vi utövar vår borgenärsroll i samverkan med Kronofogden och ser till att den information vi behöver hämtas in från och lämnas till övriga debiterande myndigheter.