Registrering i folkbokföringen av uppgifter om identitet, familj m.m. med stöd av handlingar från Somalia

1 Sammanfattning

Enligt Skatteverkets bedömning kan handlingar utfärdade av somaliska myndigheter inte läggas till grund för registrering av personuppgifter i folkbokföringen. Somaliska handlingar styrker därmed inte en persons identitet, ett dödsfall, en födelse eller familjerättsliga förhållanden så som civilstånd samt relationer till make, barn och föräldrar.

Somalias parlament (FGS) har endast kontroll över en begränsad del av landet. Det finns heller inget centralt civilregister i Somalia där dödsfall, födslar, eller familjerättsliga förhållanden kan registreras. Det är därmed oklart vilket underlag som använts för att utfärda, dödsattester, födelsebevis, civilståndshandlingar, pass och andra identitetshandlingar. Skatteverket kan därför varken bedöma nämnda handlingars formella riktighet eller materiella innehåll. Eftersom Somalia precis har påbörjat uppbyggnaden av myndigheter så finns det heller ingen möjlighet att få en handling legaliserad av behörig myndighet i landet.

2 Frågeställning

Kan handlingar utfärdade av somaliska myndigheter vid registrering av personuppgifter i folkbokföringen styrka en persons identitet, ett dödsfall, en födelse eller familjerättsliga förhållanden så som civilstånd samt relationer till make, barn och föräldrar?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bakgrund

Efter inbördeskriget 1988-1991 har situationen i Somalia präglats av inre oro och våldsamheter. Under senare år har det dock skett förändringar i den politiska utvecklingen och under 2012 valdes 275 personer in i parlamentet, Federal Government of Somalia (FGS), i Mogadishu och en regering bildades. FGS har erkänts internationellt men har en begränsad kapacitet som styrande organ och har endast kontroll över vissa begränsade områden i Somalia (UNICEF, Situation Analysis of Children in Somalia 2016, Lifos 2016-07-28, dokumentnummer 38002).

Under senare år har en uppbyggnad av rätts- och säkerhetssektorn påbörjats. Det är långt kvar innan landet är en fungerande rättsstat, även om man har kommit längre med uppbyggnaden i Somaliland än i södra och centrala Somalia samt i Puntland. I stora delar av Somalia är administrationen svag och det förekommer korruption i landet. (Lifos Landrapport, 2016-06-16, en sammanfattande analys av säkerhetssituationen, rättsväsendet och civilas situation, s. 26-29, dokumentnummer 37520).

Somalia saknar sedan 1991 ett centralt civilregister. Personer som fötts efter denna tidpunkt har därmed aldrig blivit registrerade i något officiellt födelseregister i Somalia. Det har inte heller funnits möjlighet att centralt registrera vigslar, skilsmässor eller dödsfall i landet.

Under åren 1991- 2012 saknades officiella myndigheter som kunde utfärda pass och andra officiella dokument i Somalia. Numera finns det center för utfärdande av pass och ID-kort i landet men de har en begränsad kapacitet och finns bara i Mogadishu samt vid somaliska ambassaderna i Djibouti och Kenya (European Asylum Support Office, EASO, Somalia Security Situation, 2016-02-01, Lifos dokumentnummer 36884).

Skatteverket har med anledning av den politiska situationen i Somalia tagit fram detta ställningstagande om registrering av personuppgifter i folkbokföringen med stöd av handlingar utfärdade i Somalia.

3.2 Lagstiftning

Enligt 1 § folkbokföringslagen (1991:481) innebär folkbokföring fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, FdbL, får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

Av 2 kap. 3 § punkt 2, 3, 8, 9, 10 och 13 FdbL framgår att Skatteverket i folkbokföringsdatabasen får behandla uppgifter om namn, födelsetid, medborgarskap, civilstånd, relationer till make, barn och föräldrar samt dödsfall för de ändamål som anges i 1 kap 4 § FdbL. Ett grundläggande krav är, enligt 1 kap. 3 § FdbL och 9 § g) personuppgiftslagen (1998:204), PuL, att databasen innehåller riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella personuppgifter.

När det gäller rättelse av uppgifter i folkbokföringsdatabasen av uppgifter så ska, enligt 3 kap. 3 § FdbL, bestämmelserna i PuL tillämpas. En rättelse i databasen kan bl.a. göras efter begäran av den registrerade enligt 28 § PuL.

3.3 Rättsfall

RÅ 2000 not 122

Skatteverket ska som registreringsmyndighet inte göra någon självständig långtgående prövning av uppgifter som ska registreras då det är fråga om massärenden. Skatteverket har vid registrering i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. Om registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske.

KR i Jönköping 2010-12-13, mål nr 1136-10 En man ansökte om att registrera sin maka som avliden i folkbokföringen. Mannen visade till stöd för ansökan upp ett dödsbevis utfärdat av sjukhus i Somaliland. Dödsbeviset är utfärdat i nära anslutning till dödsfallet. Kammarrätten fastslår att mot bakgrund av rådande förhållanden i Somalia har enligt praxis somaliska handlingar mycket låg tillförlitlighet. Enligt kammarrättens mening kan därför inte det dödsbevis som visats upp ensamt läggas till grund för att registrera kvinnan som avliden i folkbokföringen.

KR i Göteborg, 2013-11-25, mål nr 1086-13 En ställföreträdare för ett barn ansökte om ändring av födelsetid för barnet från den 31 juli 1995 till den 30 juni 1997. Till stöd för ansökan uppvisades ett födelsebevis utfärdat av somaliska ambassaden i Etiopien den 22 mars 2012, i vilket födelsetiden angavs till den 30 juni 1997 och en medicinsk åldersbedömning som angav att barnet var cirka två år yngre än den registrerade födelsetiden. Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten och konstaterar att mot bakgrund av vad som är upplyst om tillförlitligheten av somaliska identitetshandlingar och liknande kan det åberopade födelsebeviset inte ensamt anses ge tillräckligt stöd för bedömningen att den registrerade födelseuppgiften i folkbokföringen är felaktig och den önskade är riktig. Födelsebeviset styrker dock tillsammans med övrig stödbevisning, bl.a. den medicinska åldersbedömningen, att födelsetiden den 30 juni 1997 är riktig.

4 Bedömning

4.1 Allmänt

För att Skatteverket ska kunna bedöma om en handling är formellt och materiellt riktig, måste handlingen visas upp i original eller som vidimerad kopia. När Skatteverket inte kan bedöma om en handling är utfärdad av behörig myndighet i en annan stat eller om handlingens innehåll är riktigt så ankommer det på den sökande att visa detta. Det kan ske genom att utrikesdepartementet i den utländska staten intygar att handlingen är utfärdad av behörig tjänsteman på den aktuella myndigheten (legalisering). En förutsättning för det är att det finns fungerande myndigheter i landet. När beslutsunderlaget är bristfälligt eller det förekommer oklarheter så ska någon registrering inte ske i folkbokföringen.

4.2 Skatteverkets bedömning av handlingar från Somalia

FGS har endast kontroll över en begränsad del av Somalia. En uppbyggnad har påbörjats av somaliska myndigheter och domstolar men administrationen är svag och korruption förekommer. I Somalia finns inget centralt civilregister där dödfall, födslar eller familjerättsliga förhållanden kan registreras. Det är därmed oklart vilket underlag som använts för att utfärda dödsattester, födelsebevis, civilståndshandlingar, pass och andra identitetshandlingar.

Handlingar utfärdade av somaliska myndigheter och domstolar har därför ett lågt bevisvärde eftersom Skatteverket varken kan bedöma handlingarnas formella riktighet eller det materiella innehållet. Det finns heller ingen fungerande behörig myndighet i Somalia som kan legalisera officiella handlingar.

Enligt Skatteverkets bedömning kan därmed handlingar utfärdad av somaliska myndigheter vid registrering av personuppgifter i folkbokföringen inte styrka en persons identitet, ett dödsfall, en födelse eller familjerättsliga förhållanden så som civilstånd samt relationer till make, barn och föräldrar. Skatteverket kan dock när en person flyttar till Sverige även beakta muntliga uppgifter från sökanden vid registrering av nämnda uppgifter i folkbokföringen.