Beskattning av elcertifikat

1 Sammanfattning

För sådan skattskyldig som enligt 17 kap. 22 a § 1 inkomstskattelagen har rätt att bli tilldelad elcertifikat ska beskattning av elcertifikat ske enligt de särskilda skattebestämmelserna för elcertifikat i 17 kap. och 29 kap. inkomstskattelagen. Beskattning sker när elcertifikaten avyttras eller om lagret värderas till nettoförsäljningsvärdet. Detta innebär att beskattning inte ska ske av en redovisad upplupen intäkt avseende intjänade men inte tilldelade elcertifikat.

2 Frågeställning

Ett företag producerar el som berättigar till elcertifikat. Tilldelningen av elcertifikat sker efter det att elen har producerats. Företaget redovisar därför intjänade, men ännu inte erhållna, elcertifikat som en upplupen intäkt. Fråga har uppkommit hur en sådan upplupen intäkt, som finns vid räkenskapsårets utgång, ska behandlas vid beskattningen.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Allmänt om elcertifikat

Lagen (2003:113) om elcertifikat infördes år 2003. Lagen blev senare omarbetad och en ny lag infördes år 2011, lag (2011:1200) om elcertifikat. Syftet var att främja produktion av el med användandet av förnybara energikällor. Detta skulle uppnås genom att den som producerar förnybar el tilldelas s.k. elcertifikat av staten utan att någon ersättning behöver lämnas. För att skapa efterfrågan på elcertifikaten har elanvändare (normalt elleverantören) ålagts en plikt att varje kalenderår till staten ge in ett visst antal certifikat i förhållande till den el som har förbrukats, s.k. kvotplikt. Den som inte fullgör sin kvotplikt får betala en sanktionsavgift, som ska vara högre än kostnaden för att förvärva elcertifikat. Det uppkommer därmed en efterfrågan och en marknad för elcertifikat, där de som producerar förnybar el kan sälja tilldelade elcertifikat.

Elcertifikaten har inte något nominellt värde och existerar inte i fysisk form, utan innehavet av certifikat noteras i ett register hos Energimyndigheten.

3.2 Redovisning

Redovisning av statliga stöd i form av elcertifikat kan skilja sig åt beroende på vilken redovisningsnormgivning ett företag tillämpar. Det kan också vara skillnad mellan koncernredovisningen och redovisning i juridisk person. Det är dock inte meningsfullt att i detta ställningstagande redogöra för olika redovisningsalternativ, eftersom det finns särskilda skatteregler som ska tillämpas vid besvarandet av den här aktuella frågeställningen.

3.3 Beskattning

Resultatet av näringsverksamhet ska enligt 14 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Inkomster ska tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. När det gäller beskattning av elcertifikat finns det särskilda regler i inkomstskattelagens 17 kap. Lager och pågående arbeten samt 29 kap. Näringsbidrag.

Enligt 17 kap. 22 a § IL ska elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige innehar en sådan anläggning som berättigar att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2011:1200) om elcertifikat, eller i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. i samma lag. Av författningskommentaren till 17 kap. 22 a § IL, prop. 2002/03:40, s. 199, framgår det att den skattemässiga behandlingen är frikopplad från redovisningen.

Av 17 kap. 22 d § IL framgår att sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Vad som avses med företag i intressegemenskap framgår av 22 c §.

Av 29 kap. 2 § IL framgår att till näringsbidrag räknas stöd som lämnas i form av elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1 IL.

Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, ska den del av lagret för vilken utgiften täcks av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas (29 kap. 7 § IL). Av prop. 2002/03:40, s. 61, och av prop. 2004/05:33, s. 12, framgår att om bidraget motsvarar värdet av hela lagertillgången, eller om bidraget ges i form av en lagertillgång, ska tillgången tas upp till noll. Tilldelningen av elcertifikat kommer således inte att utlösa någon beskattning.

4 Bedömning

För sådan skattskyldig som avses i 17 kap. 22 a § 1 IL, är det Skatteverkets uppfattning, att beskattning av elcertifikat ska ske enligt de särskilda skattereglerna i IL som finns i 17 kap. om lagertillgångar och i 29 kap. om näringsbidrag.

Enligt bestämmelserna i 17 kap. 22 d § IL ska lager av elcertifikat värderas antingen till nettoförsäljningsvärdet eller till anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap ska dock tillämpa samma metod vid lagervärderingen.

Bestämmelserna i 29 kap. 7 § IL innebär att tilldelningen av elcertifikat inte utlöser någon beskattning eftersom elcertifikaten anses anskaffade för noll kronor. Beskattning sker i stället när elcertifikaten avyttras eller om lagret av elcertifikat tas upp till nettoförsäljningsvärdet.

De skatterättsliga reglerna är frikopplade från redovisningen, vilket innebär att beskattning inte ska ske av en redovisad upplupen intäkt avseende intjänade men inte tilldelade elcertifikat.