Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete
Datum: 2008-03-28
Dnr: 131 192327-08/111
Nytt: 2017-03-21
Detta stöddokument har upphört att gälla enligt ställningstagandet Upphävande av stöddokumentet ”Är det möjligt att avräkna/cleara belopp mellan en skattskyldigs olika skattekonton?”, dnr 131 125380-17/111.
Personer som kommer till Sverige men inte ska folkbokföras här eller har varit folkbokförda här enligt reglerna i folkbokföringslagen (1991:41) kan tilldelas ett samordningsnummer, 18 a § folkbokföringslagen. I prop. 1997/98:9 s. 79 anges bl.a. att personnummer bör reserveras för dem som är folkbokförda i Sverige. De som finns här i landet utan att vara folkbokförda ska i stället kunna tilldelas ett s.k.samordningsnummer. Den som tilldelats sådant nummer men som senare blir folkbokförd här i landet ska då få ett personnummer.
Skatteverket använder sig förutom av samordningsnummer också av s.k. GD-nummer. Sådana nummer upprättas t.ex. när en person, som har ett svenskt personnummer, har utvandrat och beskattas som begränsat skattskyldig, men behåller en fritidsfastighet i Sverige och ska betala fastighetsskatt för den. GD-nummer rekvireras också när en begränsat skattskyldig person köper fastighet i Sverige. Personen ska då beskattas för fastighetsinnehavet. Även begränsat skattskyldiga näringsidkare tilldelas GD-nummer och beskattas för inkomst från fast driftsställe i Sverige.
Eftersom den fysiska personen av någon anledning och i någon omfattning ska beskattas i Sverige upprättar Skatteverket med stöd av 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, skattekonton. Utgångspunkten vid upprättandet av sådana är de identifikationsnummer som ovan redovisats.
I båda fallen kan en situation uppkomma där den fysiska personen kan komma att ha flera skattekonton.
Fråga har uppkommit om Skatteverket, på eget initiativ, med stöd av reglerna i SBL har lagstöd för att avräkna/ cleara belopp mellan den fysiska personens olika skattekonton. Om sådant förfarande vore rättsligt möjligt skulle Skatteverket redan på ”skattekontonivå” kunna säkerställa statens betalning av fastställda skatter och avgifter. Risken för att staten skulle drabbas av uppbördsförluster skulle därigenom kunna minskas.
I 3 kap. 5 § 1 st SBL stadgas att Skatteverket ska upprätta ett skattekonto för varje person som är skattskyldig enligt denna lag. I andra stycket sägs att Skatteverket får besluta att en person ska ha fler än ett skattekonto.
I förarbetena till SBL, prop. 1996/97:100 s. 278, uttalas bl.a. att det hos skattemyndigheten ska finnas ett skattekonto för redovisning och betalning av skatter och avgifter. På kontot ska bokföras de redovisningar eller särskilda debiterings- eller krediteringsbeslut som avser den skatt- eller avgiftsskyldige och de betalningar som flyter in. Det är således fråga om ett konto i bokföringsteknisk bemärkelse där redovisningar och betalningar samt ställningen på kontot ska kunna följas kontinuerligt.
I 3 kap. och 6 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) återfinns reglerna om begränsat och obegränsat skattskyldiga fysiska respektive juridiska personer. Begreppet skattskyldig definieras inte i lagen. I förarbetena till lagen, prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 49, uttalas att skattskyldigheten - den subjektiva skattskyldigheten - reglerar för särskilda subjekt om den som ska beskattas över huvud taget är skattesubjekt, och i så fall i vilken utsträckning denne ska beskattas. Skattskyldighetens växling beror på inkomsttagaren.
I ovan nämnda prop. 1996/97:100 s. 518 uttalade lagstiftaren att det inte ansågs nödvändigt att definiera begreppet skattskyldig i SBL. Vidare sa man att begreppet inte heller är definierat i inkomstskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt eller taxeringslagen. Det angavs att det faller sig naturligt att med begreppet avses den som är skyldig att betala sådan skatt som avses i den lag där begreppet används.
I förevarande situation är fråga om en och samma fysiska person, en skattskyldig, som av någon anledning beskattats, i större eller mindre omfattning, och taxerats i Sverige. Eftersom begreppet skattskyldig i SBL, enligt förarbetsuttalandena, inte ska ges någon annan betydelsen än vad som gäller i övrigt inom skatterätten menar Skatteverket att i förevarande fall är det fråga om en och samma skattskyldig i SBL:s mening.
I 16 kap. 9 § i SBL finns en avräkningsregel. Skatteverket anser att bestämmelsen ger verket rätt att avräkna/cleara belopp mellan en skattskyldigs olika skattekonton inom skattekontosystemet för att på så sätt täcka ett skattekontounderskott på något av dem. Skatteverket kan således, på eget initiativ, avräkna/cleara belopp mellan skattekontona för att på så sätt, på ”skattekontonivå”, tillförsäkra det allmänna betalning för fastställda skatter och avgifter.