Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2000-01-19

Dnr: 531-00/110

Nytt: 2016-01-20

Detta ställningstagande upphör att gälla genom ställningstagandet Upphävande av flera olika ställningstaganden, dnr 131 26976-16/111.

Inledning

Genom Lag (1998:1593) om trossamfund infördes en ny associationsform, registrerattrossamfund. Av 5 § i denna lag framgår att med registrerat trossamfund avses

1. Svenska kyrkan och

2. trossamfund som har registrerats enligt nämnda lag.

Svenska kyrkan är från årsskiftet 1999/2000 ett registrerat trossamfund. För övriga trossamfund, som i regel är ideella föreningar i dag, gäller att de på egen begäran kan registreras som trossamfund hos Kammarkollegiet. Om de inte begär sådan registrering, bibehåller de den juridiska form de har. Stiftelser får enligt 7 § inte registreras enligt nämnda lag.

Svenska kyrkan

Genom den s.k. relationsändringen skiljdes Svenska kyrkan från staten vid årsskiftet1999/2000. Relationsändringen har skett genom en rad ändringar i gällande lagar, alltifrån grundlag till vanliga lagar. Även några nya lagar har tillkommit.

Fr.o.m. den 1 januari 2000 framträder Svenska kyrkan, som församlingar och stift enligt lag (1998:1591) om Svenska kyrkan. Dessa utgör liksom sammanslutningar av församlingar (kyrkliga samfälligheter) självständiga juridiska personer. Stiften, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna blir registrerade organisatoriska delar av trossamfundet Svenska kyrkan.

Genom relationsändringen upphör församlingarnas kommunstatus.

Organisationsnummer

Eftersom registrerade trossamfund och dess organisatoriska delar fr.o.m. den 1 januari 2000 blir nya juridiska personer skall de ha organisationsnummer, lag (1999:936) om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer. Organisationsnummer tilldelas av Kammarkollegiet. Av praktiska skäl har man valt att låta t.ex. församlingarna behålla sina gamla organisationsnummer, vilka ingår i den s.k. 20-serien, som avser kommuner.

Fastigheter

Äganderätten till den specialreglerade kyrkliga egendom, som i dag huvudsakligen består av egendom med stiftelsekaraktär, kommer efter relationsändringen att överföras till Svenska kyrkan, dess församlingar eller kyrkliga samfälligheter. Detta gäller dock inte de s.k. prästlönetillgångarna och Lunds domkyrka med fastigheter och fastighetsfond. Dessa bibehålls som självständiga förmögenheter men förvaltas av Svenska kyrkan. Enligt internt beslut inom kyrkan skall stiften förvalta prästlönetillgångarna. För den kyrkokommunala egendomen gäller att den överförs till de nybildade juridiska personerna. Äganderätten till den fria stiftelse- och föreningsegendomen påverkas inte av relationsändringen.

Inkomstbeskattning

Genom lag (1999:296) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) ingår registrerade trossamfund fr.o.m. den 1 januari 2000 i 7 § 5 mom. SIL, vilket innebär att de har samma skattskyldighet som ideella föreningar. Därigenom förlorar t.ex. församlingarna sin hittills gällande totala skattefrihet såsom kommun enligt 7 § 3 mom SIL.

Genom sin anknytning till de nuvarande kyrkokommunerna har prästlönetillgångarna varit helt skattebefriade. Efter relationsändringen upphör skattefriheten enligt denna grund.

Prästlönetillgångarna kommer dock under en övergångsperiod på tio år att vara befriade från inkomst- och förmögenhetsskatt, lag (1999:290) om skattefrihet för prästlönetillgångar vid2001 - 2010 års taxeringar.

Av bestämmelserna i 7 § 5 mom. SIL framgår att skattskyldighet inte föreligger för sådan inkomst av rörelse, som har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller av hävdutnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster, som direkt härrör från den ideella verksamheten, dvs. utgör ett direkt led i det ideella arbetet eller som har karaktär av service till medlemmarna, anses ha naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet.

En fråga av mer allmän betydelse är var gränsen skall dras mellan å ena sidan verksamheter, som härrör från och utgör ett direkt led i den religiösa verksamheten eller utgör service till dem om deltar i denna verksamhet, vilka torde vara skattefria verksamheter, och merkommersiellt inriktade och konkurrensutsatta verksamheter, vilka torde vara skattepliktiga verksamheter. Den exakta gränsdragningen måste bli en fråga för praxis att lösa. Uppstår här diskussioner bör, för att åstadkomma en enhetlig taxering, kontakter tas med RSV.

En del stiftelser som genom sitt kyrkokommunala ändamål hittills har haft samma skattesituation som kyrkokommunerna, d.v.s. varit helt skattefria enligt 7 § 3 mom. SIL, skall i fortsättningen bedömas efter bestämmelserna i 7 § 6 mom. SIL, vilket torde innebära att en del av dem från att ha varit skattebefriade blir skattskyldiga.

Fastighetsskatt

Fastighetsskatt skall inte betalas för fastigheter, som ägs av registrerat trossamfund och dess registrerade delar och som till övervägande del används i deras verksamhet som sådana, 3 kap 4 § lag (1999:300) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Detsamma gäller enligt samma lagrum för prästlönefastigheter.

Löneskatt

Frågan om löneskatt avseende den pensionsskuld som vid årsskiftet överförs till en nybildad pensionsförening lämnas i bilaga.

Mervärdesskatt

Innan reglerna om registrerat trossamfund hade införts var Svenska kyrkan och dess olika enheter ur momssynpunkt att jämställa med andra skattesubjekt. Skattskyldigheten bedömdes utifrån mervärdesskattelagens (1994:200) allmänna bestämmelser. Det fanns således i mervärdesskattelagen inga särskilda regler för Svenska kyrkan eller dess församlingar och de jämställdes inte heller med borgerliga kommuner.

Enligt 4 kap 8 § lag (1999:310) om ändring i lagen (1994:200) om mervärdeskatt räknas inte verksamhet, som bedrivs av ett registrerats trossamfund, som yrkesmässig när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet, för vilken trossamfundet frikallas från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. SIL. Till verksamhet räknas här sådan näringsverksamhet som utgör rörelse, innehav av näringsfastighet samt annan verksamhet i vilken samfundet varit skattskyldigt för inkomst om inte undantaget enligt 7§ 5 mom. SIL hade varit tillämpligt . I ML finns nu alltså bestämmelser, som i motsvarande omfattning inskänker begreppet yrkesmässig verksamhet och därmed skattskyldigheten enligt ML.

Nuvarande regler i fråga om skattskyldighetens omfattning enligt ML för allmännyttiga föreningar, gäller i tillämpliga delar fr.o.m. den 1 januari 2000 också för registreradetrossamfund.

För kyrkliga stiftelser gäller däremot ML:s allmänna regler om vad som är yrkesmässigverksamhet.

Statlig medverkan vid betalning av kyrkoavgift/avgift till trossamfund

Kyrkoavgift skall tas in med statens hjälp, lag (1999:316) om ändring i skattebetalningslagen(1997:483). Detsamma gäller efter prövning i varje enskilt fall även andra trossamfund. Avgiften skall tas ut med viss procentsats av den kommunalt beskattningsbara inkomsten och skall i hanteringshänseende behandlas som en skatt.

Stiftelser

Stiftelser, som har till ändamål att främja religiös verksamhet, är i dag i princip oinskränkt skattskyldiga. De tillhör inte den kategori begränsat skattskyldiga, som har ett s.k. kvalificerat allmännyttigt ändamål, 7 § 6 mom SIL. Beskattningsförhållandena för dessa stiftelser ändras inte. Skälet härtill är att beskattningen av stiftelser för närvarande är föremål för översyn och enligt direktiven till utredningen, som lagt fram sitt slutbetänkande, SOU 1995:63, skulle grunderna för skattebefrielse inte utformas mindre restriktivt än gällande regler.

Bilaga

Svenska kyrkans pensioner

Bakgrund

Svenska kyrkan skildes från staten fr.o.m. 2000-01-01, varvid kyrklig församlings eller kyrklig samfällighets (kyrkokommunernas) rättigheter och skyldigheter per 2000-01-01övergick till motsvarande organisatoriska del inom Svenska kyrkan enligt 3 § lagen(1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. Detta innebär att Svenska kyrkan blev ett registrerat trossamfund med lokala församlingar/samfälligheter -ideella förening/ar, varvid kyrkosamfälligheter och kyrkokommuner upplöses såsom varandeegna juridiska personer.

Fr.o.m 2000-01-01 är de nybildade ideella föreningarna också egna skattesubjekt. Skattskyldigheten till inkomstskatt regleras i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Vad gäller pensioner och avsättningar för tryggande av pensioner blir Svenska kyrkan, som ideell förening, arbetsgivare och skall självt erlägga avgifter enligt lagen (1991:661) om särskild löneskatt på pensionskostnader, SLP, för sina pensionsutfästelser .Så är fallet i fråga om de inbetalningar som sker under år 2000 och framdeles till Svenskakyrkans Försäkringsförening. Avgiftsbetalningen sker genom en preliminär debitering med en tolftedel per månad. Preliminärdeklaration för år 2000 skall lämnas och slutdebitering kommer att ske genom den årliga taxeringen.

Kyrkan har f.n. anställda inom de olika kyrkokommunerna i landet med kyrkokommunala avtal samt statligt reglerade tjänster avseende prästerskapet, vilka hittills finansierats av Kyrkofonden och administrerats av SPV.

Frågan

De hittills gjorda pensionsutfästelserna skall nu lösas in genom en engångsinbetalning till Svenska kyrkans Försäkringsförening. Inbetalningen skall ske innan utgången av år 1999. Fråga har nu uppkommit om skattskyldigheten till SLP för inbetalningen och när skatten skall erläggas. I enlighet med Finansinspektionens krav för Svenska kyrkans Försäkringsförening skall inbetalningen senast var medlen tillhanda 2000-01-01, varför i avsaknad av bankdagar medlen kommer att inbetalas innan årsskiftet.

Svar

För de statligt reglerade tjänsterna, dvs. i huvudsak prästtjänsterna, skall staten erlägga SLP i enlighet med förordning (1991:704 och 1993:644) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader. Medlen till den historiska pensionsskulden vid övergången skallenligt Regeringsbeslut 1999-12-09 tas ur Kyrkofonden med 2.000.000.000 kr och inbetalas till Svenska kyrkans Försäkringsförening 1999-12-27, varvid också SLP på pensionsskuldenskall tas ur Kyrkofonden. Om den slutliga historiska pensionsskulden blir större än beräknat svarar Staten för mellanskillnaden sedermera. Därutöver kommer ett mindre belopp om 300.000.000 kr att överföras från Kyrkofonden till försäkringsföreningen förkyrkokommunerna räkning avseende de anställda som finns i kyrkokommunerna.

För kyrkokommunerna skall SLP erläggas enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, SLPL. Beräkning av beskattningsunderlaget skall enligt 2 § femte stycket SLPL ske enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär bl.a. att även om betalningen till Svenska kyrkans Försäkringsförening har skett under år 2000 och den avser avgift för 1999 skall den hänföras till 1999.

Kammarkollegiet har av praktiska skäl åsatt de ideella föreningarna samma organisationsnummer som de hade tidigare. Kyrkokommunerna (församling, pastorat) och kyrkliga samfälligheter såsom arbetsgivare skall trygga och erlägga SLP för sina egna historiska pensionsskulder, med undantag för en mindre tilldelning - 300.000.000 – ur Kyrkofonden.

Den information Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings förbund har lämnat för 2000 års budgetarbete 1999-09-26 är till vissa delar måhända inte helt korrekt.

I informationen anges att Svenska kyrkans Försäkringsförening vid årsskiftet tar över ansvaret för församlingars och samfälligheters pensionsskuld och att den historiska pensionsskulden beräknas och betalas till försäkringsföreningen, vilken kommer att fakturera församlingar och samfälligheter. Betalning skall enligt uppgift erläggas såsom en engångspremie tillförsäkringsföreningen.

Därefter anges att SLP på pensionsskulden skall erläggas med 1/12 per månad under år 2000. Detta gäller inte den historiska skulden vid övergången. Skulden betalas av kyrkokommunen och beläggs med SLP. Skatteskulden debiteras per 2000 års taxering och skall erläggas inom de ordinarie tider som gäller betalning av slutlig skatt till skattekontot.

Skattedeklaration, skatteavdrag och sociala avgifter eller SLP skall således lämnas och inbetalas av kyrkokommunerna och kyrkosamfälligheter sista gången i januari år 2000 för år1999. Slutlig skatt skall sedan debiteras och inbetalas i vederbörlig ordning på grundval av2000 års taxering (sista betalningsdag för slutlig skatt avseende 2000 års taxering är den 26februari år 2001, då medlen skall vara bokförda på skattekontot). Deklaration för inkomståret 1999 skall vid 2000 års taxering lämnas senast 31 mars år 2000.

Den ovan nämnda engångsinbetalningen får anses utgöra ett tryggande genom att den historiska pensionsskulden vid övergången köps i kapp genom att tryggandet sker genom enengångspremie. Betalningen synes således inte vara att anse som en ersättning förövertagande av pensionsskuld. Om så hade varit fallet hade ändå utlösts skattskyldighet till löneskatt vid 2000 års taxering.