Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2004-09-20

Dnr: 130 55775-04/113

Nytt: 2014-06-17

Detta ställningstagande upphör att gälla. Den fråga som behandlas i ställningstagandet är inte längre aktuell på grund av nya regler som trädde i kraft den 1 januari 2014. Enligt de nya reglerna blir en fastighetsägare, hyresgäst,  bostadsrättshavare, konkursbo eller mervärdesskattegrupp frivilligt skattskyldig genom att ange mervärdesskatt i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. En  sådan faktura ska ha utfärdats senast sex månader från den första dagen i den  uthyrningsperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Det är endast om  frivillig skattskyldighet ska medges under tid som en byggnad eller annan anläggning uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad som det krävs en ansökan.

1 Sammanfattning

Rätt till retroaktivt avdrag enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, förutsätter bl.a. att den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden inte har tagits i bruk innan den frivilliga skattskyldigheten beviljas. Bestämmelsen ska framdeles tolkas så att fastighetsdelen inte ska anses vara tagen i bruk när en ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokalen har kommit in till Skatteverket senast under kalendermånaden efter den månad hyresgästen tillträdde lokalen.

2 Frågeställning

När ska ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal senast ha kommit in till Skatteverket för att kravet i 9 kap. 8 § ML att fastigheten inte har tagits i bruk ska anses vara uppfyllt?

3 Gällande rätt m.m.

Rätt till retroaktivt avdrag enligt 9 kap. 8 § ML är ett alternativ till bestämmelsen om frivillig skattskyldighet redan under uppförandet eller i samband med till- eller ombyggnad av en fastighet. För en fastighetsägare kan det nämligen vara osäkert om det framtida nyttjandet av fastigheten ska ske i verksamhet som innebär att frivillig skattskyldighet kan beviljas. Det finns därför en möjlighet för fastighetsägaren att avvakta med att ansöka om frivillig skattskyldighet tills dess uthyrningsförhållandena är klarlagda. Omständigheterna kan också vara sådana att Skatteverket inte anser särskilda skäl föreligger för att bevilja skattskyldighet under uppförandeskedet.

Avsikten med reglerna är att en fastighetsägare ska ha rätt till avdrag för skatten när den frivilliga skattskyldigheten beviljas utan att behöva tillämpa reglerna om årlig jämkning av skatten.

En av begränsningarna i rätten till retroaktivt avdrag är att den fastighetsdel som det retroaktiva avdraget avser, inte får ha tagits i bruk när den frivilliga skattskyldigheten börjar gälla.

I prop. 1999/2000:82 anges på sidan 85 att för rätt till retroaktivt avdrag bör till skillnad mot vad som gällde tidigare krävas att fastighetsägaren inte har tagit fastigheten i bruk för annan verksamhet innan uthyr­ningen påbörjats. Vidare anges på sidan 144, att om fastighetsägaren börjar hyra ut någon del av fastigheten till hyresgäster utan skattskyldighet, gäller jämkningsreglerna om denne därefter övergår till att hyra ut med skatteplikt.

I Handledning för mervärdesskatt 2004 anges på sidan 518 att retroaktivt avdrag kan medges i de fall uthyrning till hyresgäst som är skattskyldig har pågått en kort tid innan ansökan om frivillig skattskyldighet kommit in till Skatteverket. Med kort tid avses här att ansökan har kommit in till Skatteverket kalendermånaden efter den då hyresgästen tillträdde lokalen. Att ansökan kommer in till Skatteverket ett fåtal dagar efter utgången av nämnda kalendermånad bör inte heller medföra att rätten till retroaktivt avdrag går förlorad.

Anledningen till att en försening med ansökan har godtagits är att fastighetsägarens avsikt i dessa fall normalt varit att hyra ut fastigheten med frivillig skattskyldighet. En fastighetsägares ansökan bör visserligen i princip inkomma senast när hyresgästen tar lokalen i anspråk, men en viss fördröjning med ansökan har godtagits. Annars skulle rätten till avdrag diskvalificeras och reglerna om jämkning aktualiseras. Detta torde inte vara lagstiftarens avsikt. Någon konsumtion av fastigheten i en skattefri verksamhet som motiverar sådana effekter kan inte heller ansetts ha skett.

Sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) innehåller inte några bestämmelser som reglerar hur den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av fastigheter närmare ska utformas. Medlemsstaterna får därför i nationell rätt bestämma om denna beskattning.

4 Skatteverkets bedömning

Frivillig skattskyldighet beviljas först från den tidpunkt en ansökan kommer in till Skatteverket. Även om en fastighetsägares avsikt hela tiden varit att upplåtelsen ska ske med frivillig skattskyldighet, så blir detta inte fallet om denne dröjer med att ansöka om skattskyldighet. Detta förhållande bör i sig inte få den effekten att rätten till retroaktivt avdrag går förlorad. En viss tidsutdräkt bör accepteras utan att fastigheten ska anses vara tagen i bruk för skattefri verksamhet. Denna tid bör vara högst kalendermånaden efter utgången av den månad hyresgästen tillträdde lokalen.

Bestämmelsen i 9 kap. 8 § ML ska framdeles tolkas så att den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden inte ska anses vara tagen i bruk när en ansökan om frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokalen har kommit in till Skatteverket senast under kalendermånaden efter den månad hyresgästen tillträdde lokalen.