Mervärdesskattebeloppet i faktura

1 Sammanfattning

Det mervärdesskattebelopp som ska betalas ska framgå av fakturan. Detta belopp behöver inte vara specificerat per skattesats utan det är tillräckligt om det totala mervärdesskattebeloppet anges. Enligt Skatteverkets uppfattning finns det dock inget som hindrar att det mervärdesskattebelopp som ska betalas istället har angivits per skattesats i fakturan.

Motsvarande gäller också för skattens belopp i kreditnota respektive vid fakturering i utländsk valuta när mervärdesskattens belopp även ska anges i svenska kronor, eller i euro om denna redovisningsvaluta används. Detta innebär ett ändrat synsätt jämfört med vad som angivits i Skatteverkets skrivelse dnr 130 255556-04/113, fråga 2 respektive dnr 130 151294-04/113, fråga 6.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit om bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, som avser innehållet i faktura medför att mervärdesskattebeloppet måste specificeras per skattesats i fakturan eller om det är tillräckligt att den totala mervärdesskatten att betala framgår av fakturan.

3 Gällande rätt m.m.

Av 11 kap. 8 § ML framgår vilka uppgifter som fakturor ska innehålla. Punkterna 8-10 i bestämmelsen har följande lydelse:

”8. beskattningsunderlaget för varje skattesats eller undantag, enhetspriset exklusive skatt enligt denna lag, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt om dessa inte är inkluderade i enhetspriset,9. tillämpad mervärdesskattesats,10. det mervärdesskattebelopp som skall betalas, såvida inte en särskild ordning tillämpas för vilken denna lag utesluter en sådan uppgift,…”

Bestämmelsen i ML motsvaras av artikel 22.3 b första stycket i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG.

I 11 kap. 10 § ML regleras vilka uppgifter som ska finnas i en kreditnota. Av bestämmelsen framgår att uppgift bl.a ska finnas om skatten enligt fakturan och ändringen av skatten. Bestämmelsen bygger på artikel 22.3 a femte stycket i direktivet.

Av 11 kap. 11 § ML framgår att om ett företag, som har svenska kronor eller euro som redovisningsvaluta, ställer ut en faktura i annan valuta än företagets redovisningsvaluta, ska mervärdesskattens belopp anges i båda valutorna i fakturan. Omräkningskursen ska också anges i fakturan.

Vidare ska ett företag som varken har svenska kronor eller euro som redovisningsvaluta, och som fakturerar i annan valuta än svenska kronor, ange mervärdesskattens belopp även i svenska kronor.

11 kap. 11 § ML bygger på bestämmelsen i artikel 22.3 b fjärde stycket i direktivet.

4 Skatteverkets bedömning

Av 11 kap. 8 § ML framgår att det mervärdesskattebelopp som ska betalas ska anges i fakturan. Bestämmelsen kan dock inte anses innebära ett krav på att skattebeloppet för varje skattesats ska framgå av fakturan. Av ML:s bestämmelse framgår vidare att beskattningsunderlaget för varje skattesats samt skattesatsen ska anges i fakturan. Det är sedan möjligt att räkna ut skattens belopp för varje skattesats på grundval av dessa uppgifter. När det gäller skattens belopp får därmed ML:s krav anses uppfyllda om det totala mervärdesskattebeloppet som ska betalas anges på fakturan. Enligt Skatteverkets uppfattning finns det dock inget som hindrar att det mervärdesskattebelopp som ska betalas istället har angivits per skattesats i fakturan.

Av 11 kap. 10 § ML framgår att kreditnotan ska innehålla uppgifter om skatten enligt fakturan och ändringen av skatten. Enligt Skatteverkets uppfattning ska motsvarande i fråga om skattens belopp gälla för kreditnotan som för själva ursprungsfakturan.

Motsvarande gäller också vid fakturering i utländsk valuta när mervärdesskattens belopp även ska anges i svenska kronor, eller i euro om denna redovisningsvaluta används. I fakturan kan då det totala mervärdesskattebeloppet i de båda valutorna anges. Det finns dock inget som hindrar att mervärdesskattens belopp i båda valutorna istället är specificerat per skattsats.