Värdering av skattepliktig förmån av onoterade optioner och fastställande av volatiliteten

1 Sammanfattning

En anställds förvärv av värdepapper från arbetsgivaren på förmånliga villkor utgör skattepliktig inkomst av tjänst. För noterade optioner är det normalt inte några problem att fastställa marknadsvärdet, eftersom det finns ett aktuellt noterat marknadsvärde som ska användas. Om optionerna däremot är onoterade ska ett teoretiskt optionsvärde uppskattas. Detta bör göras med ”Black & Scholes-metoden” och oavsett om den underliggande egendomen utgörs av noterade eller onoterade aktier.

”Black & Scholes-metoden” rankas idag som den mest använda modellen vid teoretisk prissättning av optioner. Optionspriset är en funktion av flera olika parametrar varav den förväntade framtida volatiliteten för den underliggande aktien är en viktig del.

Vid uppskattning av den framtida volatiliteten för optioner där den underliggande aktien är noterad bör bedömningen grundas på den implicita volatiliteten, d.v.s. den förväntade framtida standardavvikelsen av aktiekursen. I avsaknad av uppgifter om den implicita volatiliteten bör den framtida volatiliteten baseras på studier av den historiska volatiliteten för den underliggande aktien.

Om underliggande aktie är onoterad bör den samlade bedömningen om den framtida volatiliteten grundas på den implicita volatiliteten för jämförbara noterade bolag. Saknas uppgifter om den implicita volatiliteten bör prognosen för den framtida volatiliteten baseras på studier av den historiska volatiliteten för jämförbara noterade bolag.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit hur den underliggande aktiens framtida volatilitet ska beräknas vid fastställande av marknadsvärde på onoterade optioner. Detta då en felaktigt beräknad volatilitet har stor påverkan på marknadspriset och därmed optionsförmånen.

3 Gällande rätt m.m.

Till inkomstslaget tjänst räknas bland annat inkomster som erhålls på grund av anställning eller uppdrag, 10 kap 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Löner, arvoden och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt (11 kap. 1 § IL).

Huvudregeln är att inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommit den skattskyldige till del (10 kap. 8 § IL). Om en person på grund av sin tjänst förvärvat värdepapper på förmånliga villkor ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket IL).

Huvudregeln är att inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL).

4 Bedömning

4.1 Allmänna utgångspunkter

Inkomstskattelagen saknar en definition av begreppet värdepapper och den civilrättsliga definitionen av värdepapper ska därför tjäna som vägledning. Av förarbetena till lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att värdepapper är en handling som garanterar innehavaren en viss rättighet som vanligen kan omvandlas i pengar (prop. 1990/91:142 s. 85). Med värdepapper avses aktier, obligationer, konvertibler, kapitalandelsbevis, standardiserade optioner m.m. En rättighet som innebär en absolut rätt till betalning eller leverans och som kan överlåtas till marknadsvärdet är ett värdepapper (RÅ 1986 ref. 36, RÅ 1997 ref. 71, RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not. 129 jfr RÅ 1994 not. 41).

Om den anställde på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska förmånen tas upp till beskattning det år förvärvet sker. Värderingen av förmånen ska ske till marknadsvärdet. För noterade värdepapper är det normalt inte några problem att fastställa värdet eftersom det då finns ett aktuellt noterat marknadsvärde som ska ligga till grund för värderingen.

Om optionerna är onoterade ska ett teoretiskt optionsvärde uppskattas. Det finns olika modeller för teoretiskt prissättning av onoterade optioner. Dessa gäller parallellt och att en metod används i en situation utesluter inte att en annan metod används i andra situationer. Den metod som bäst avspeglar värdet i en given situation är den som bör användas. Modellerna bygger på samma underliggande variabler som den underliggande aktiens värde, lösenpris, återstående löptid, den riskfria räntan samt den förväntade framtida standardavvikelsen (implicit volatilitet) för den underliggande tillgången.

”Black & Scholes-metoden” som presenterades under 1970-talet av ekonomerna Fisher Black, Myron Scholes och Robert Merton rankas¹ idag som den mest använda och tillförlitliga modellen vid prissättning av optioner. Skatteverket anser att denna modell i första hand bör användas vid beräkningen av marknadsvärdet på onoterade optioner.

Optionspriset är starkt beroende av den förväntade framtida volatiliteten för underliggande aktie. Nedan följer tillvägagångssättet för uppskattning av volatiliteten.

Volatilitet är ett riskmått som anger hur stora prisrörelserna varit i en aktie, uttryckt i procent. Måttet baseras på aktiens kursutveckling under en definierad tidsperiod, exempelvis de senaste 90 börsdagarna, och mäter skillnaden mellan aktiens högsta och lägsta betalkurs under perioden i förhållande till medelvärdet. Med andra ord anger volatilitetsmåttet hur mycket en aktiekurs teoretiskt sett kan avvika från sitt eget medelvärde. Desto större volatilitet, desto större variationer i kursen och vice versa. Observera att volatiliteten inte indikerar åt vilket håll en aktie är på väg, utan bara avvikelsens storlek.

Vid värderingstidpunkten ska en uppskattning göras av den förväntade volatiliteten under optionens löptid. Detta mått används sedan i värderingsmodellen Black & Scholes.

4.2 Underliggande aktie är noterad

Vid bedömning av framtida volatilitet bör man i första hand utgå från aktiens implicita volatilitet. Denna beräknas indirekt utifrån det kända priset hos marknadsnoterade optioner i den underliggande aktien. Vanligtvis hämtas uppgift om implicit volatilitet direkt ur Bloombergs databas eller från någon annan erkänd källa för marknadsdata.

Om det inte finns någon optionshandel för den specifika aktien eller i likvärdiga instrument bör i stället en prognos tas fram för den framtida volatiliteten. En sådan prognos bör baseras på studier av den historiska volatiliteten för den underliggande aktien. Att låta studier av den historiska volatiliteten hos den underliggande aktien ge vägledning är en ofta använd och vedertagen metod. Den historiska volatiliteten är den faktiska prisrörligheten i en aktie under en viss period. För att skatta den historiska volatiliteten används data lika långt tillbaka i tiden som motsvarar optionens återstående löptid. Mer data leder i regel till större precision. Detta innebär att extrema volatilitetsvärden försvinner under längre tid då det är genomsnittet som beräknas över perioden. Enstaka händelser i en akties utveckling får därmed inte något större genomslag vid bedömningen av volatiliteten under optionens hela löptid. Det handlar således om att göra en så bra framtidsprognos som möjligt och då utgör uppmätt historisk volatilitet en viktig parameter i helhetsbedömningen vid värderingen av optionen.

4.3 Underliggande aktie är onoterad

Om den underliggande aktien är onoterad bör den samlade bedömningen om den framtida volatiliteten för optionen grundas på den implicita volatiliteten för jämförbara noterade bolag. I avsaknad av den implicita volatiliteten bör prognosen för den framtida volatiliteten baseras på studier av den historiska volatiliteten för jämförbara noterade bolag.

En jämförelsegrupp av bolag kan skapas med hjälp av industriklassificering. Denna baseras på det affärsområde som genererar de största intäkterna för varje enskilt bolag. GICS (Global Industry Classification Standard), BICS (Bloomberg Industry Classification System) och ICB (Industry Classification Benchmark) är väletablerade industriklassificeringssystem bland investerare. Vid en genomgång av ett antal bolag i samma bransch enligt någon av dessa standarder kan jämförbara noterade bolag väljas ut.

________

Fotnot

¹ Sheldon Natenberg (1994). Option Volatility & Pricing. Introduction to Theoretical Pricing Models (chapter 3, page 43). New York: McGraw-Hill. NG. Dokuchaev and A.V. Savkin (1998). The pricing of options in a financial market model with transaction costs and uncertain volatility. Journal of Multinational Financial Management (issue 8, pages 353-364).