Företagshälsovård

1 Sammanfattning

Vid bedömningen av om en byggnad ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad, ska definitionen av "sjukvård" enligt 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) tillämpas. Detta innebär att företagshälsovård ska klassificeras som sådan användning som medför att byggnaden ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad, enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande från 2004-11-01 med samma rubrik (dnr 130 615665-04/111). Skatteverket har gjort en översyn av och uppdaterat vissa äldre ställningstaganden. Detta ställningstagande innebär ingen ändring av Skatteverkets bedömning jämfört med det tidigare ställningstagandet.

2 Frågeställning

Vid fastighetstaxering ska samtliga byggnader indelas i byggnadstyper enligt 2 kap. 2 § FTL. Byggnader som indelats som specialbyggnad är, genom sitt samhällsnyttiga ändamål, undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. FTL.

Frågan gäller om byggnad som huvudsakligen används inom företagshälsovård ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad, enligt 2 kap. 2 § FTL.

3 Gällande rätt m.m.

Av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, framgår hur byggnader ska indelas i byggnadstyper. Dessa är småhus, ägarlägenheter, hyreshus, ekonomibyggnader, kraftverksbyggnader, industribyggnader, specialbyggnader och övriga byggnader. Med specialbyggnad menas de byggnadstyper som används för samhällsnyttiga ändamål. Specialbyggnad uppdelas i elva olika undergrupper, försvarsbyggnad, kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad, värmecentral, reningsanläggning, vårdbyggnad, bad-, sport- och idrottsanläggning, skolbyggnad, kulturbyggnad, ecklesiastikbyggnad samt allmän byggnad.

För byggnadstypen specialbyggnad är utgångspunkten för indelningen hur byggnaden används. Övriga byggnadstyper indelas mot bakgrund av hur de är inrättade.

Av 2 kap. 2 § FTL framgår att till vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än de som nu nämnts ska utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Den nu aktuella frågeställningen gäller enbart byggnader för sjukvård. I fastighetstaxeringskommitténs betänkande, SOU 1979:32, anges att sjukvård generellt ska undantas från skatteplikt. Av prop. 1979/80:40 framgår att den verksamhet som bedrivs i vårdbyggnader är av sådan samhällsnytta att det är motiverat att generellt undanta vårdbyggnader från skatteplikt. Detta gäller även byggnader i vilka det bedrivs sjukvård som ger sådan avkastning att vinst uppkommer.

Vid tillkomsten av FTL reglerades sjukvården i sjukvårdslagen (1962:242) och sjukvårdskungörelsen (1972:696). Senare lagstiftning inom sjukvårdsområdet har vidgat begreppet sjukvård och av 1 § hälso- och sjukvårdslag (1982:763) framgick följande. "Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador". Av förarbetena till nämnda lag (prop. 1981/82:97 s. 111) framgick att till hälso- och sjukvård hör bl.a. företagshälsovård. I 2 kap. 1 § nu gällande hälso- och sjukvårdslag (2017:30) är begreppet sjukvård oförändrat.

Det vidgade sjukvårdsbegreppet i hälso- och sjukvårdslagen har tillkommit efter FTL. Det kan därmed ifrågasättas dels om den nya definitionen av hälso- och sjukvård ska påverka bedömningen av frågan, dels om "byggnad för sjukvård" endast avser byggnad där institutionell vård bedrivs.

När det gäller begreppet sjukvård ger uttalandena i förarbetena till FTL (prop.1979/80:40 s. 74 ff) ingen annan ledning än att utgångspunkten för bedömningen bör vara samhällsnyttan. En närmare beskrivning av begreppet sjukvård får därför hämtas från sjukvårdslagstiftningen. Eftersom bedömningen ska ske utifrån samhällsnyttan, ett begrepp som inte har definierats, får detta ses som ett uttryck för en tanke om att definitionen bör kunna variera över tiden. Mot bakgrund av detta får gällande lagstiftning inom sjukvårdsområdet anses styra innebörden av begreppet sjukvård.

En fråga som prövats av Regeringsrätten är huruvida tandvårdsklinik utgör vårdbyggnad (RÅ 1991 ref. 74) enligt 2 kap. 2 § FTL. Enligt domen ansågs en byggnad, som i sin helhet användes som tandvårdsklinik, utgöra specialbyggnad. Genom nämnda RR-dom avseende tandvård har RR indirekt slagit fast att byggnader för sjukvård m.m. inte kan sammankopplas med kravet på att vården ska vara institutionell i enlighet med 2 kap. 2 § FTL. Begreppet "sjukvård" ska därmed bedömas utan hänsyn tagen till behovet av institutionell vård.

4 Bedömning

Av förarbetena till FTL framgår att vårdbyggnader är av sådan samhällsnytta att det är motiverat att generellt undanta dessa från skatteplikt. Något krav på att vården i dessa byggnader ska vara av institutionell karaktär kan heller inte uppställas. Skatteverket anser att nu gällande hälso- och sjukvårdslag ska ligga till grund för vad som ska anses utgöra "sjukvård" vid bedömningen av om en byggnad ska indelas som vårdbyggnad eller inte. Där framgår att företagshälsovård utgör sjukvård. Av detta följer att byggnad inom vilken företagshälsovård huvudsakligen bedrivs ska indelas som specialbyggnad, närmare bestämt vårdbyggnad.

Bedömningen om vad som avses med sjukvård gäller dock inte byggnader som enligt särskilt stadgande i FTL ska hänföras till annan byggnadstyp.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.