1 Sammanfattning

Att ett företag i en intressegemenskap tillämpar förenklingsregeln hindrar inte att ett annat företag i gemenskapen beräknar sitt avdragsutrymme och gör avdrag för negativt räntenetto enligt EBITDA-regeln. Om det företag som tillämpar EBITDA-regeln inte kan dra av sitt negativa räntenetto upp till avdragsutrymmet eftersom intressegemenskapens sammanlagda avdrag för negativa räntenetton är begränsat till 5 miljoner kronor, får skillnaden mellan avdragsutrymmet och faktiskt avdrag för negativt räntenetto inte sparas som kvarstående negativt räntenetto. Kvarstående negativt räntenetto för ett beskattningsår beräknas till det belopp med vilket det negativa räntenettot överstiger avdragsutrymmet.

2 Frågeställning

När ett företag i intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln får intressegemenskapens sammanlagda avdrag för negativa räntenetton uppgå till högst 5 miljoner kronor. Alla företag inom intressegemenskapen behöver inte tillämpa förenklingsregeln bara för att ett företag inom gemenskapen gör det. Det enda kravet är att intressegemenskapens sammanlagda avdrag för negativa räntenetton inte överstiger 5 miljoner kronor. Ett annat företag inom intressegemenskapen kan därför tillämpa EBITDA-regeln och har då möjlighet att spara inte avdraget negativt räntenetto som kvarstående negativt räntenetto. Fråga har ställts hur sådant kvarstående negativt räntenetto ska beräknas när det företag som tillämpar EBITDA-regeln inte gjort avdrag för negativt räntenetto upp till det belopp som företagets beräknade avdragsutrymme medger, trots att företagets negativa räntenetto för året överstiger avdragsutrymmet. Detta eftersom företagets möjlighet till avdrag har begränsats pga. att ett annat företag inom intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln.

Frågeställningen kan tydliggöras med ett exempel.

Ett aktiebolag, MB, har ett dotterbolag, DB. MB har ett negativt räntenetto på 4 miljoner kronor. MB har inget avdragsunderlag varför det tillämpar förenklingsregeln och drar av 4 miljoner kronor. DB har ett negativt räntenetto på 3,5 miljoner kronor. DB har ett avdragsutrymme på 2 miljoner kronor. Eftersom MB väljer att dra av 4 miljoner kronor enligt förenklingsregeln kan DB inte göra avdrag för mer än 1 miljon kronor. DB kan således inte dra av hela sitt negativa räntenetto om 3,5 miljoner kronor. Fråga är hur stor del av DB:s negativa räntenetto som kan sparas och dras av kommande beskattningsår som ett kvarstående negativt räntenetto när MB redan dragit av 4 miljoner kronor enligt förenklingsregeln. Ska DB:s kvarstående negativa räntenetto beräknas till 2,5 miljoner kronor eller till 1,5 miljoner kronor?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Inkomstskattelagen

Enligt den s.k. EBITDA-regeln får ett företag bara dra av ett negativt räntenetto med högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet) (24 kap. 24 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL).

Enligt förenklingsregeln får ett företag med ett negativt räntenetto, i stället för att göra avdrag enligt EBITDA-regeln, dra av ett negativt räntenetto upp till fem miljoner kronor. Om företaget ingår i en intressegemenskap, får de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inom intressegemenskapen då inte överstiga fem miljoner kronor (24 kap. 24 § andra stycket IL).

Ett företag som enligt 24 § första stycket inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet får dra av återstående del (kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt räntenetto enligt 24 § (24 kap. 26 § första stycket IL).

3.2 Förarbeten

Av förarbetena prop. 2017/18:245 s. 127 framgår bl.a. följande.

”Ett enskilt företag som ingår i en intressegemenskap kan välja att göra avdrag för negativt räntenetto upp till 30 procent av avdragsunderlaget eller enligt förenklingsregeln. Avsikten är således inte att alla företag i intressegemenskapen måste göra avdrag med tillämpning av samma regel. Huvudsaken är att de sammanlagda avdragen för negativt räntenetto i intressegemenskapen inte överstiger beloppsgränsen, om något av företagen ska få tillämpa förenklingsregeln”

I författningskommentaren (prop. 2017/18:245 s. 374 – 375) till 26 § konstateras bl.a. följande.

”I paragrafen anges i vilken utsträckning ett negativt räntenetto som kvarstår från ett tidigare år ska kunna dras av ett senare beskattningsår. Det är fråga om ett negativt räntenetto som inte har kunnat dras av enligt 24 § första stycket, dvs. som inte ryms inom avdragsutrymmet. Ett sådant räntenetto benämns kvarstående negativt räntenetto.”

4 Bedömning

Fråga har ställts hur ett kvarstående negativt räntenetto ska beräknas när ett företag som tillämpar EBITDA-regeln inte gjort avdrag för negativt räntenetto upp till det belopp som företagets beräknade avdragsutrymme medger, trots att företagets negativa räntenetto för året överstiger avdragsutrymmet. Frågeställningen har tydliggjorts med ett exempel där frågan är om det kvarstående negativa räntenettot för beskattningsåret ska beräknas antingen till

• 2,5 miljoner kronor, vilket motsvarar totalt negativt räntenetto företaget inte har kunnat göra avdrag för aktuellt beskattningsår, eller
• 1,5 miljoner kronor, vilket motsvarar det belopp företagets negativa räntenetto överstiger företagets beräknade avdragsutrymme för beskattningsåret.

Enligt Skatteverket ska kvarstående negativt räntenetto beräknas till det belopp med vilket företagets negativa räntenetto överstiger beräknat avdragsutrymme för beskattningsåret, d.v.s. till 1,5 miljoner kronor i exemplet.

Det är enbart avdrag för negativa räntenetton som inte har kunnat dras av enligt EBITDA-regeln (24 kap. 24 § första stycket IL) som kan utgöra kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 § IL. Enligt EBITDA-regeln medges avdrag för ett negativt räntenetto upp till högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet), d.v.s. avdrag medges i sin helhet inom det s.k. avdragsutrymmet.

Att ett företag i vissa fall, eftersom ett annat företag inom intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln, drar av ett mindre belopp än vad som ryms inom avdragsutrymmet enligt EBITDA-regeln (24 kap. 24 § första stycket IL) innebär inte att företagets kvarstående negativa räntenetto kan beräknas till ett högre belopp. Att DB i exemplet enbart drar av negativt räntenetto på 1 miljon kronor trots att företaget har ett avdragsutrymme på 2 miljoner kronor beror på en begränsning av intressegemenskapens rätt till avdrag för negativa räntenetton som följer av förenklingsregeln, d.v.s. till följd av 24 § andra stycket.

Av förarbetena framgår också att ett kvarstående negativt räntenetto är det belopp som inte ryms inom avdragsutrymmet (prop. 2017/18:245 s. 374 – 375). Det innebär att negativt räntenetto som ett företag som tillämpar EBITDA-regeln inte kan dra av till följd av beloppsgränsen i förenklingsregeln inte kan sparas som kvarstående negativt räntenetto.