Kapitalvinstbeskattning av skulder i utländsk valuta i inkomstslaget kapital

1 Sammanfattning

Särskilda bestämmelser gäller för kapitalvinst och kapitalförlust på grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta.

Skatteverket anser att bestämmelserna endast gäller för skulder som kan liknas vid ett lån. Det gäller om skulden uppkommer genom ett avtal, som medför att den betalningsskyldige erhåller något i gengäld för att förbinda sig att betala ett visst belopp.

Valutakursförändringar vid betalning av böter, skadestånd, skatter och liknande skuldförhållanden, medför ingen beskattning av vinst eller avdrag för förlust.

2 Frågeställning

I 54 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta.

Frågan är om bestämmelserna omfattar alla former av skulder i utländsk valuta, eller om de endast gäller för sådana skulder som har karaktären av ett lån. Om bestämmelserna endast gäller för skulder i form av lån, uppkommer också frågan om vilka rättsförhållanden som kan anses vara sådana lån.

3 Gällande rätt m.m.

I 54 kap. IL finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta och de gäller endast för inkomstslaget kapital (54 kap. 1 § IL).

Lämnad ersättning för att skulden ska tas över av en annan låntagare anses som en betalning av skulden (54 kap. 2 §).

Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan det återbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen (54 kap. 3 § IL).

Vad som sägs om kapitalvinster i 54 kap. IL gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster (44 kap. 2 § IL).

4 Bedömning

Lagtexten i 54 kap. 1-3 §§ IL anger att bestämmelserna gäller för låntagares kapitalvinster och att beräkningen ska baseras på det återbetalade beloppets värde vid upplåningen i förhållande till dess värde vid återbetalningen. Förarbetena till bestämmelserna om kursvinster och kursförluster på skulder i utländsk valuta behandlar endast skulder i form av lån och i propositionen anges bl.a. följande.

”En skuld i utländsk valuta ger samma typ av kursvinster och kursförluster som en placering i utländsk valuta. Valutakursvinster och valutakursförluster på sådana skulder bör därför skattemässigt behandlas på samma sätt som motsvarande poster avseende fordringar. Beskattning av kursvinster på skuldsidan krävs således för att beskattningen ska bli symmetrisk. Om en privatperson lånar i utländsk valuta av en annan privatperson bör således långivarens skatteplikt för en kursvinst i princip motsvaras av ett avdrag för kursförlust hos låntagaren och vice versa.” (prop. 1990/91:54 s. 212)

Skatteverket anser att lagtextens ordalydelse, samt vad som anförs i propositionen, tyder på att bestämmelserna endast gäller för sådana skulder som kan betecknas som lån.

Frågan är därmed vilken sorts skulder, som kan betecknas som ett lån vid tillämpning av bestämmelserna i 54 kap. IL

Ett lån i det här avseendet kan anses föreligga om den betalningsskyldige (gäldenären) genom ett avtal har erhållit något i gengäld för att förbinda sig att betala ett visst belopp. Det ska alltså ha uppkommit en kredit, som kan liknas vid ett lån av pengar (s.k. försträckning), t.ex. ett sedvanligt banklån där låntagaren erhåller en viss summa pengar. Upplåningen får då anses ha skett när avtalet ingås eller när ett betalningsanspråk har framställs genom en faktura eller liknande handling.

Skulder i form av böter, skadestånd, skatter och liknande, vilka inte medför att den betalningsansvarige genom ett avtal erhåller någon form av motprestation, kan däremot inte jämställas med ett lån. Valutakursförändringar på sådana skulder medför därmed ingen kapitalvinstbeskattning.

Exempel 1

Peter köper den 1 maj samtliga aktier i ett utländskt bolag för 1 miljon USD. I avtalet anges att köpeskillingen ska erläggas den 1 juni, varvid säljaren ska överlämna aktierna.

Vid dagen för köpeavtalet är dollarkursen 8 kr och anskaffningsutgiften för aktierna är därmed 8 miljoner kronor. Vid dagen för betalningen är kursen 8,50 kr och Peter betalar därför 8,5 miljoner kronor. Det uppkommer således en kapitalförlust avseende skuld i utländsk valuta med 500 000 kr (8 mnkr – 8,5 mnkr).

Exempel 2

Eva avtalar med ett byggbolag om att göra en tillbyggnad av hennes småhus i Frankrike. Bolaget skickar två fakturor i euro, som ska betalas inom en månad. Fakturabeloppen ska omräknas till SEK efter den kurs som gäller för fakturadagen, vilket är Evas förbättringsutgift för den franska fastigheten.

Varje faktura kan likställas med en upplåning och betalning av fakturan likställs med en återbetalning av lånet. Skillnaden mellan fakturabeloppet omräknat till SEK efter kursen för fakturadagen och betalningen omräknat till SEK efter kursen för betalningsdagen, medför en kapitalvinst eller en kapitalförlust.

Exempel 3

Anna bedriver en näringsverksamhet i Tyskland och ska därför betala inkomstskatt i Tyskland. Från det att skattens storlek kan fastställas, tills dess att Anna betalar skatten, har kursen på euro stigit i förhållande till SEK. Anna kan dock inte göra avdrag för en kapitalförlust, eftersom en skatteskuld inte kan likställas med ett lån i utländsk valuta.