En hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme; mervärdesskatt

1 Sammanfattning

El, gas, vatten (både kall- och varmvatten) och värme är nyttigheter av sådant slag att de kan tillhandahållas separat från fastighetsuthyrningen om hyresvärden debiterar hyresgästerna för deras individuellt uppmätta förbrukning.

En hyresvärds uthyrning av fastighet till hyresgäster är som huvudregel undantagen från skatteplikt och omfattar tillhandahållanden av el, gas, vatten eller värme till hyresgästerna om sådana nyttigheter ingår i fastighetsuthyrningen som underordnade tillhandahållanden.

När en hyresvärd debiterar sina hyresgäster särskilt för tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme och tar betalt för respektive hyresgästs faktiska förbrukning är det fråga om en separat transaktion som är skild från uthyrningen av fastigheten. Hyresgästen anses då efterfråga tillhandahållandet av el, gas, vatten eller värme separat utöver tillgången till fastigheten. Hyresvärdens tillhandahållande av sådana nyttigheter är då en separat och skattepliktig försäljning till hyresgästen. Det påverkar inte bedömningen att det är fråga om ett skattepliktigt tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme enligt individuell förbrukning om hyresvärden överför vissa kostnader på hyresgästerna, exempelvis fasta eller rörliga kringkostnader för mätutrustning eller abonnemang.

En hyresvärd har rätt till avdrag för ingående skatt på inköp av el, gas, vatten eller värme till den del en sådan nyttighet säljs vidare som en separat skattepliktig vara. Avdragsrätt finns också för ingående skatt på sådana inköp som krävs för att hyresvärden ska kunna mäta och ta betalt av hyresgästerna för deras faktiska förbrukning, t.ex. mätutrustning eller kostnader för abonnemang. Sådana kostnader motiveras inte av en byggnads funktionssätt som bostad utan av de skattepliktiga leveranserna av el, gas, vatten eller värme.

El-, vatten- och värmesystem är nödvändiga för att en byggnad ska kunna användas för bostadsändamål och är därmed en del av bostadsbyggnaden. Ingående skatt som hänför sig till inköp som avser sådana system omfattas därför av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Det gäller också inköp som avser annan utrustning som är nödvändig för att byggnaden ska kunna användas för bostadsändamål, t.ex. en värmepanna som installeras för att producera värme i bostadsbyggnaden.

En hyresvärds tillhandahållande av el för laddning av fordon bedöms på samma sätt som övriga tillhandahållanden från en hyresvärd av el, gas, vatten eller värme till hyresgäster. Det innebär att en hyresvärds tillhandahållande till hyresgäster av el för laddning av fordon, t.ex. genom laddstolpar eller laddboxar, är en skattepliktig försäljning till hyresgästen när debitering sker efter den förbrukade mängden genom individuell mätning.

Avdragsrätt finns för ingående skatt på inköp av den el för laddning av fordon som hyresvärden säljer vidare som en separat skattepliktig vara. En laddstolpe eller laddbox är kopplad till en byggnads elsystem men är inte nödvändig för att en byggnad ska kunna användas för bostadsändamål. Rätt till avdrag finns därför för ingående skatt på kostnader för en hyresvärds inköp av en laddstolpe eller laddbox, samt t.ex. kostnader för installation och abonnemang, till den del inköpen används för skattepliktiga tillhandahållanden av el.

Ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”En hyresvärds tillhandahållande av el, gas eller vatten; mervärdesskatt”, den 9 februari 2018, dnr 202 54979-18/111. Ställningstagandet har kompletterats och uppdaterats eftersom både rättsläget på området och den praktiska hanteringen av separat debitering av el, gas, vatten eller värme från hyresvärdar har lett till att nya frågor har uppkommit. Omarbetningen av ställningstagandet innebär en ändrad bedömning av hyresvärdars försäljning av el för laddning av fordon. Ställningstagandet har kompletterats med Skatteverkets syn på tillhandahållanden av värme, samt vad begreppet IMD (individuell mätning och debitering) innebär i mervärdesskattehänseende . Övriga ändringar i ställningstagandet är språkliga och innebär inte någon ändring i sak.

2 Frågeställning

I detta ställningstagande redogör Skatteverket för sin uppfattning om när en hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 2 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och när det i stället är fråga om en separat skattepliktig försäljning. I ställningstagandet redogör Skatteverket också för sin syn på omfattningen av avdragsrätten för ingående skatt på inköp som har samband med en hyresvärds skattepliktiga försäljning av el, gas, vatten eller värme. Begreppen hyresvärd och hyresgäst omfattar i detta ställningstagande också bostadsrättsförening och bostadsrättsinnehavare.

Ställningstagandet behandlar inte tillhandahållanden som görs i samband med skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse, upplåtelse av campingplatser i campingverksamhet, skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats eller frivillig skattskyldighet.

När begreppen avdrag respektive avdragsrätt för ingående skatt används i ställningstagandet avses även rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§ ML. När begreppet verksamhet som medför skattskyldighet används avses även verksamhet som berättigar till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§ ML.

3 Gällande rätt m.m.

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen (1 kap. 1 § första stycket 1 ML).

Med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elektrisk kraft (1 kap. 6 § ML). Jämför artikel 15.1 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet.

Omsättning av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt till fastigheter är undantaget från skatteplikt, med de begränsningar som följer av 3 kap. 3 § ML (3 kap. 2 § första stycket ML).

Undantaget för upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter omfattar också underordnade tillhandahållanden, exempelvis upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet, värme och nätutrustning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållandet är en del av upplåtelsen av nyttjanderätten (3 kap. 2 § andra stycket ML).

Utarrendering och uthyrning av fast egendom undantas från skatteplikt enligt artikel 135.1 l i mervärdesskattedirektivet.

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § första stycket ML). Jämför artikel 168 i mervärdesskattedirektivet.

Även om en verksamhet inte medför skattskyldighet kan rätt till återbetalning finnas enligt 10 kap. 9-13 §§ ML. Bestämmelser om rätt till avdrag och återbetalning av mervärdesskatt finns i bl.a. artikel 169 i mervärdesskattedirektivet.

Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad (8 kap. 9 § ML).

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad avser all ingående skatt som kan hänföras till bostaden, d.v.s. såväl kostnader för inventarier som reparationer samt kostnader för drift och underhåll (SOU 1994:88 s. 242).

I det fall den ingående skatten endast delvis avser förvärv eller import som medför avdragsrätt eller avser förvärv eller import som görs gemensamt för flera verksamheter, av vilka någon inte medför skattskyldighet, eller görs för en verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet får avdrag göras endast för skatten på den del av ersättningen eller inköpspriset som hänför sig till den del av förvärvet eller importen som medför avdragsrätt respektive hänför sig till verksamhet som medför skattskyldighet. Om denna del inte kan fastställas får avdragsbeloppet istället bestämmas genom uppdelning efter skälig grund (8 kap. 13 § ML). Jämför artikel 173 i mervärdesskattedirektivet.

3.1 Rättspraxis

Försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad är en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning (C-219/12, Fuchs).

När det gäller tillhandahållanden i samband med uthyrning av fastighet kan innehållet i hyresavtalet vara en indikation på om det är fråga om en eller flera separata tillhandahållanden. Även sådana omständigheter som ger uttryck för avtalsparternas intressen, så som exempelvis prissättnings- och faktureringsmetoder, kan beaktas. Det ska bland annat undersökas om hyresgästen och hyresvärden enligt avtalet främst vill hyra respektive hyra ut en fastighet och endast subsidiärt önskar erhålla respektive tillhandahålla andra tjänster, även om dessa är nödvändiga för nyttjandet av fastigheten (C-42/14, Wojskowa, punkterna 35-37).

Om en fastighet som bjuds ut till uthyrning objektivt sett, ur ett ekonomiskt perspektiv, framstår som en helhet tillsammans med tillhörande tjänster, kan dessa tjänster tillsammans med uthyrningen anses utgöra ett enda tillhandahållande (C-42/14, Wojskowa, punkt 42).

I vissa fall kan hyresgästen, när det gäller nyttigheter, fritt bestämma över den önskade förbrukningen. Förekomsten av enskilda mätare och fakturering efter den förbrukade kvantiteten av varan utgör då en viktig indikation på att tillhandahållandet av nyttigheten ska anses utgöra tillhandahållanden som är fristående i förhållande till uthyrningen (C-42/14, Wojskowa, punkt 45).

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) framgår av domen i målet C-42/14, Wojskowa, att den omständigheten att tillgång till el och är en nödvändig förutsättning för att en lägenhet ska kunna användas som bostad inte är tillräcklig för att ett tillhandahållande av dessa nyttigheter ska anses vara en del av bostadsupplåtelsen. Avgörande för om så är fallet är i stället på vilka villkor leveransen av nyttigheterna sker. Nyttjanderättshavarna själva kommer att kunna styra över sin förbrukning av el respektive vatten, vilken kommer att kontrolleras genom enskilda mätare i varje lägenhet. Debiteringen kommer att göras utifrån den faktiska förbrukningen och avgiften för elen respektive vattnet kommer att specificeras separat. Det följer därför av C-42/14, Wojskowa, att tillhandahållandena av el och/eller vatten ska anses vara fristående från bostadsupplåtelserna och att de därmed är skattepliktiga (HFD 2019 ref. 54).

Enligt HFD måste avdragsförbudet för stadigvarande bostad uppfattas som en schablonregel. Avdragsförbudet kan inte anses vara avsett att omfatta enbart privat konsumtion eftersom något särskilt avdragsförbud i så fall inte hade behövts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till en byggnad eller del av en byggnad måste dock i vissa fall kunna medges även om byggnaden till sin karaktär är en bostad. Detta bör vara fallet då byggnaden eller byggnadsdelen på något sätt anpassats för verksamheten och den del där verksamheten bedrivs är klart avskild från bostadsdelen (RÅ 2003 ref. 100 I och II).

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad har ansetts tillämpligt vid uthyrning till en statlig institution som i sin tur skulle hyra ut bostäderna till gästforskare. Avdragsförbudet var tillämpligt trots att uthyrningen till institutionen var skattepliktig. Bostäderna var till sin karaktär stadigvarande bostäder och skulle även användas på detta sätt av forskarna (RÅ 2010 ref. 43).

HFD har prövat avdragsrätten för ingående skatt vid en installation av en solcellsanläggning som har monterats på taken till byggnader som är utformade och används för bostadsändamål. En del av den producerade elen säljs till ett elhandelsföretag och resterande del förbrukas i byggnaderna. Enligt HFD:s mening innebär det förhållandet att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder inte att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet. Rätt till avdrag finns därför för den del av den ingående skatten som hänför sig till förvärvet av solcellsanläggningen och som kan anses hänförlig till den skattepliktiga försäljningen av el (HFD 2019 ref. 50).

HFD har också prövat avdragsrätten för ingående skatt på kostnader hänförliga till el- och vattensystem i byggnader som uteslutande består av bostäder och till sådan mätutrustning som behövs för att fastighetsägaren ska kunna mäta och ta betalt av de boende för vars och ens individuella, faktiska förbrukning av el och vatten. Enligt HFD är el- och vattensystem nödvändiga för att en byggnad ska kunna användas för bostadsändamål. Sådana system får därmed betraktas som en del av bostadsbyggnaden och den ingående skatt som hänför sig till förvärv som avser el- och vattensystem omfattas därför av avdragsförbudet avseende stadigvarande bostad. Sådan utrustning som behövs för att en fastighetsägare ska kunna mäta och ta betalt av de boende för deras faktiska förbrukning av el och vatten är enligt HFD däremot inget som motiveras av en byggnads funktionssätt utan av de skattepliktiga leveranserna av el och vatten. Ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv som avser mätutrustning omfattas därmed inte av avdragsförbudet (jfr HFD 2021 ref. 4).

Kammarrätten har prövat avdragsförbudet när det gäller kostnader för installation av bergvärme i en villafastighet. Bolagets ägare med familj bodde i byggnaden och på det nedre planet fanns även en kontorsdel där bolaget bedrev sin verksamhet. Kammarrätten ansåg dock att installationen av bergvärme hade ett sådant samband med byggnadens funktion som bostad, att avdragsrätt inte medgavs till någon del (Kammarrätten i Stockholms dom 2009-03-10, mål nr 3541-08).

4 Bedömning

En hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten (både kall- och varmvatten) eller värme anses som huvudregel som en underordnad del i upplåtelsen av en fastighet, lokal eller lägenhet. En hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme anses dock som ett separat tillhandahållande till hyresgästerna om förbrukningen mäts och debiteras enligt individuellt förbrukad mängd.

Skatteverkets uppfattning är att el, gas, vatten eller värme är nyttigheter av sådant slag att de kan tillhandahållas separat från fastighetsuthyrningen om hyresvärden debiterar hyresgästerna för deras individuellt uppmätta förbrukning.

Nedan beskrivs vad som är avgörande för om el, gas, vatten eller värme ingår i hyran eller om det i stället är fråga om separata och skattepliktiga tillhandahållanden. Vidare beskrivs i vilka fall avdragsrätt finns för ingående skatt på en hyresvärds olika inköp som har anknytning till skattepliktig försäljning av el, gas, vatten eller värme.

4.1 När ingår en hyresvärds tillhandahållande av el, vatten, gas eller värme i fastighetsuthyrningen?

En hyresvärds uthyrning av fastighet till hyresgäster är som huvudregel undantagen från skatteplikt. Undantaget från skatteplikt omfattar även tillhandahållanden som är underordnade fastighetsuthyrningen, så som hyresvärdens tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme till hyresgästerna om de får betala ett hyresbelopp där sådana nyttigheter ingår. En hyresgäst kan då inte anses efterfråga el, gas, vatten eller värme separat. Uthyrningen av fastigheten och tillhandahållandet av el, gas, vatten eller värme bedöms som en enhet ur ett ekonomiskt perspektiv och omfattas i sin helhet av undantaget från skatteplikt.

Samma bedömning gäller även om hyresvärden debiterar hyresgästerna särskilt för el, gas, vatten eller värme (exempelvis med ett separat belopp i hyresfakturan eller i en separat faktura) men med ett schablonbelopp (exempelvis efter pris per kvadratmeter eller antal rum i en lägenhet). Eftersom hyresvärden inte debiterar hyresgästerna utifrån individuell faktisk förbrukning kan hyresgästerna inte anses efterfråga tillhandahållandet av el, gas, vatten eller värme separat, utan också i detta fall ingår hyresvärdens tillhandahållanden i fastighetsuthyrningen.

4.2 När är en hyresvärds tillhandahållande av el, vatten, gas eller värme till hyresgästerna skattepliktigt?

När en hyresvärd debiterar sina hyresgäster särskilt för tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme och tar betalt för respektive hyresgästs faktiska förbrukning är det fråga om en separat transaktion som är skild från uthyrningen av fastigheten. Eftersom enskilda mätare finns för varje hyresgäst och debitering sker efter den förbrukade mängden kan hyresgästen fritt bestämma över sin förbrukning och därmed påverka sin kostnad för nyttigheten i fråga. Hyresgästen får då anses efterfråga tillhandahållandet av el, gas, vatten eller värme separat utöver tillgången till fastigheten. Det innebär att hyresvärdens tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme i mervärdesskattehänseende inte ingår som en del av uthyrningen av fastigheten, lokalen eller lägenheten, utan är en separat försäljning till hyresgästen. Försäljning av el, gas, vatten eller värme är skattepliktigt.

Även ifall hyresvärdens debitering av el, gas, vatten eller värme till hyresgästerna sker med ett schablonbelopp (exempelvis löpande debitering i förskott med ett preliminärt belopp), men debitering enligt avstämning sker t.ex. årsvis mot hyresgästernas faktiska förbrukning är det fråga om ett skattepliktigt tillhandahållande som är separat från uthyrningen av fastigheten. Eftersom varje hyresgästs betalning justeras efter avstämningen i enlighet med den individuellt uppmätta förbrukningen debiterar hyresvärden även i detta fall respektive hyresgäst utifrån faktisk förbrukning.

4.2.1 Individuell mätning och debitering av förbrukad mängd (IMD)

När en hyresvärd kan mäta varje hyresgästs förbrukning av el, gas, vatten eller värme via individuella mätare kan hyresvärden ta betalt för den faktiska mängd som varje hyresgäst har nyttjat. En hyresgäst kan därmed själv påverka beloppet att betala för el, gas, vatten eller värme genom att styra sin egen förbrukning. Individuell mätning och debitering, IMD, är i vissa fall en lagstadgad åtgärd för energieffektivisering. Eftersom begreppet IMD avser individuell mätning samt debitering av den individuellt uppmätta förbrukningen motsvarar IMD i fråga om el, gas, vatten eller värme till hyresgäster ett skattepliktigt tillhandahållande som är separat från fastighetsuthyrningen under förutsättning att debiteringen till hyresgästerna sker i enlighet med vad som sägs i avsnitt 4.2.

4.2.2 Kan andra kostnader ingå i hyresvärdens skattepliktiga försäljning av el, vatten, gas, värme eller varmvatten?

När el, gas, vatten eller värme debiteras hyresgästerna enligt individuellt uppmätt förbrukning kan det även finnas vissa kringkostnader som hyresvärden överför på hyresgästerna. Det kan vara fråga om fasta eller rörliga kringkostnader, exempelvis för mätutrustning, abonnemang, avläsning av mätutrustningen eller fakturering. Skatteverket anser att hyresvärdens debitering av sådana kringkostnader till hyresgästerna inte påverkar bedömningen att det är fråga om ett skattepliktigt tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme enligt individuell förbrukning. Sådana kringkostnader som debiteras hyresgästerna ingår som underordnade delar i beskattningsunderlaget för den nyttighet som hyresgästen efterfrågar. Ersättningen för dessa kostnader ska därför ingå i beskattningsunderlaget för nyttigheten. Hela det belopp som debiteras hyresgästen avseende de förbrukade nyttigheterna är alltså skattepliktigt, oavsett om kringkostnaderna fördelas på den förbrukade mängden (t.ex. kr/kWh), särdebiteras eller om ett fast belopp läggs till priset för den individuellt uppmätta förbrukningen.

4.3 Avdragsrätt för ingående skatt på inköp som är hänförliga till en hyresvärds skattepliktiga försäljning av el, gas, vatten eller värme

När en hyresvärd tillhandahåller el, gas, vatten eller värme till sina hyresgäster och debitering sker utifrån den faktiska förbrukningen är tillhandahållandet skattepliktigt. Rätt till avdrag finns för ingående skatt på hyresvärdens inköp av sådana nyttigheter till den del de säljs vidare som en separat skattepliktig vara.

För att hyresvärden ska kunna fakturera sina hyresgäster utifrån faktisk förbrukning krävs dessutom vissa inköp som är direkt hänförliga till den skattepliktiga försäljningen. Sådana inköp kan t.ex. avse mätutrustning, arbetskostnader för installation eller reparation av denna mätutrustning, samt kostnader för material för installationen så som kabel för att ansluta mätutrustningen till byggnadens system för el eller vatten. Hyresvärden kan även ha olika slags kringkostnader som gör det möjligt att mäta och ta betalt av hyresgästerna för deras faktiska förbrukning av el, gas, vatten eller värme. Sådana kostnader är inget som motiveras av en byggnads funktionssätt som bostad utan av de skattepliktiga leveranserna av el, gas, vatten eller värme. Rätt till avdrag finns också för ingående skatt på kostnader som är hänförliga till den skattepliktiga försäljningen av nyttigheterna, så som kostnader för abonnemang, administration och avläsning eller debitering.

Rätt till avdrag finns däremot inte för ingående skatt hänförlig till el-, vatten- och värmesystem som är nödvändiga för att en byggnad ska kunna användas för bostadsändamål. Sådana system får betraktas som en del av bostadsbyggnaden och den ingående skatt som hänför sig till inköp som avser sådana system omfattas därför av avdragsförbudet avseende stadigvarande bostad. Samma bedömning får göras när det gäller annan utrustning som är nödvändig för att byggnaden ska kunna användas för bostadsändamål, t.ex. en värmepanna som installeras för att producera värme i bostadsbyggnaden. I viss utsträckning finns dock rätt till avdrag vid inköp och installation av en solcellsanläggning som monteras på en bostadsbyggnad, även om den delvis levererar el till bostadsbyggnaden, se vidare ”Avdragsrätt vid inköp och installation m.m. av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el; mervärdesskatt”, från den 9 november 2020, dnr 8-112176.

4.4 En hyresvärds försäljning av el för laddning av fordon

En hyresvärds tillhandahållande av el för laddning av fordon bedöms på samma sätt som övriga tillhandahållanden från en hyresvärd av el, gas, vatten eller värme till hyresgäster. När en hyresvärd debiterar sina hyresgäster särskilt utifrån individuell och faktisk förbrukning av el är det därför fråga om en separat transaktion som är skild från uthyrningen av fastigheten (förutsättningarna för skatteplikt beskrivs i avsnitt 4.2). Det innebär att en hyresvärds tillhandahållande till hyresgäster av el för laddning av fordon, t.ex. genom laddstolpar eller laddboxar, är en skattepliktig försäljning till hyresgästen när debitering sker efter den förbrukade mängden genom individuell mätning.

Om hyresvärden i stället tillhandahåller el för laddning av fordon utan att debitera för detta enligt varje hyresgästs individuella förbrukning är det fråga om ett underordnat tillhandahållande som ingår i fastighetsuthyrningen (se avsnitt 4.1).

4.4.1 Avdragsrätt för ingående skatt på inköp hänförliga till en hyresvärds skattepliktiga försäljning av el för laddning av fordon

En hyresvärd har avdragsrätt för ingående skatt på inköp av den el för laddning av fordon som hyresvärden säljer vidare som en separat skattepliktig vara.

En laddstolpe eller laddbox är kopplad till en byggnads elsystem men är inte nödvändig för att en byggnad ska kunna användas för bostadsändamål. Kostnader för inköp och installation av sådan utrustning motiveras således inte av en byggnads funktionssätt utan av de skattepliktiga leveranserna av el. Ingående skatt på inköp och installation av sådan utrustning omfattas inte av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Rätt till avdrag finns därför till den del utrustningen används för skattepliktiga tillhandahållanden av el. Det innebär att rätt till avdrag finns för ingående skatt på exempelvis arbetskostnader för installation eller reparation av laddstolpar eller laddboxar och kostnader för material för installationen som kabeldragning för att ansluta utrustningen till byggnadens elsystem. Rätt till avdrag finns även för ingående skatt på kostnader som är hänförliga till försäljningen av el, så som kostnader för abonnemang, administration och avläsning.

4.5 Ändringar i ställningstagandet

Ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”En hyresvärds tillhandahållande av el, gas eller vatten; mervärdesskatt”, den 9 februari 2018, dnr 202 54979-18/111. Ställningstagandet har kompletterats och uppdaterats eftersom både rättsläget på området och den praktiska hanteringen av separat debitering av el, gas, vatten eller värme från hyresvärdar har lett till att nya frågor har uppkommit. Omarbetningen av ställningstagandet innebär en ändrad bedömning av hyresvärdars försäljning av el för laddning av fordon. Ställningstagandet har kompletterats med Skatteverkets syn på tillhandahållanden av värme, samt vad begreppet IMD (individuell mätning och debitering) innebär i mervärdesskattehänseende . Övriga ändringar i ställningstagandet är språkliga och innebär inte någon ändring i sak.