OBS: Detta är utgåva 2014.14. Sidan är avslutad 2014.

Här kan du läsa om särskilda krav i ML för fakturering och räkenskaper när vinstmarginalbeskattning används.

Fakturans innehåll vid VMB

Om en återförsäljare är faktureringsskyldig för en försäljning där vinstmarginalbeskattning (VMB) tillämpas ställer ML särskilda krav på fakturans innehåll.

Mervärdesskatt får inte anges

Fakturan ska innehålla de uppgifter som anges i 11 kap. 8 § ML med undantag för att skattens belopp eller underlag för beräkning av skatten inte får anges i fakturan (9 a kap. 16 § ML). Skälet till detta är att skatten inte är avdragsgill hos förvärvaren. Om skatten anges i fakturan innebär detta att återförsäljaren inte uppfyller kraven för att få tillämpa VMB. Då gäller de allmänna bestämmelserna i ML, vilket innebär att beskattningsunderlaget bestäms utifrån försäljningspriset.

Särskild uppgift

När VMB tillämpas ska detta framgå genom en särskild uppgift i fakturan. Enligt 11 kap. 8 § 16 ML ska det i fakturan anges den eller de av följande uppgifter som är relevanta:

  • vinstmarginalbeskattning för begagnade varor
  • vinstmarginalbeskattning för konstverk
  • vinstmarginalbeskattning för samlarföremål och antikviteter.

Förenklad faktura

Skatteverket anser att en förenklad faktura får användas vid försäljning där återförsäljaren tillämpar reglerna om VMB. En förklaring till utelämnad skattedebitering ska dock lämnas varvid hänvisning till VMB uttryckligen ska ske. Det förutsätts också att de allmänna förutsättningarna i 11 kap. 9 § första stycket ML för att få utfärda förenklad faktura är uppfyllda, nämligen att fakturan är på ett belopp som inte överstiger 2 000 kr inklusive mervärdesskatt eller att handelsbruk m.m. gör det svårt att följa alla de krav som normalt gäller för fakturor.

En förenklad faktura måste innehålla uppgifter om datum för utfärdandet, identifiering av säljaren, identifiering av vilken typ av varor som levererats (11 kap. 9 § andra stycket ML). Mervärdesskatten och beskattningsunderlaget får inte anges vid tillämpning av VMB.

Inköpsfaktura

Bestämmelserna i 9 a kap. ML innehåller inga särskilda bestämmelser för hur återförsäljaren ska styrka sina inköpskostnader och att det är ett inköp som uppfyller förvärvskriteriet enligt 9 a kap. 1 § ML. Beviskraven bör därför ställas med utgångspunkt från bestämmelserna i 11 kap. 8 § ML och 39 kap. 3 § SFL.

En deklarationsskyldig ska ha ett underlag för fullgörandet av uppgiftsskyldigheten samt för kontroll av beskattningen (39 kap. 3 § SFL).

Särskilja transaktionerna i räkenskaperna

Utöver vad som följer av bokföringslagens (BFL) redovisningsregler ska en beskattningsbar återförsäljare som tillämpar både ML:s allmänna bestämmelser och VMB i sina räkenskaper särskilja transaktionerna (9a kap. 15 § ML). Detta innebär att en beskattningsbar återförsäljare är skyldig att ha en mer detaljerad redovisning än vad som kan anses följa av BFL och god redovisningssed.

En återförsäljare kan tillämpa tre olika metoder för inköp och försäljning av begagnade varor m.m., normal VMB, förenklad VMB och ML:s allmänna bestämmelser. Det innebär att återförsäljaren i sin bokföring då också måste hålla isär transaktionerna för respektive metod.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Förenklad faktura vid vinstmarginalbeskattning [1]