OBS: Detta är utgåva 2014.6. Sidan är avslutad 2019.

Den sökande har både anställning och näringsverksamhet

Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt för en fysisk person ska förenas med villkoret att det bara får åberopas i hans eller hennes näringsverksamhet (9 kap. 3 § första stycket SFL). Den som är godkänd för F-skatt med villkor har alltså även A-skatt. F-skatt med villkor kallas därför även FA-skatt.

För den som vid sidan av näringsverksamheten har en anställning innebär villkoret att godkännandet inte får åberopas i anställningen.

Om ansökan avser endast godkännande för F-skatt

Om sökanden enbart har ansökt om att bli godkänd för F-skatt men det av ansökan framgår att beslutet ska avse FA-skatt, bör sökanden ges möjlighet att yttra sig över detta innan Skatteverket fattar beslut. I samband med ett sådant godkännande bör Skatteverket informera sökanden om innebörden av FA-skatt och om vilken verksamhet som kan komma att hänföras till inkomstslaget tjänst vid beskattningen.

När är FA-skatt överflödig?

Skatteverket behöver inte besluta om FA-skatt bara på grund av tjänsteinkomster i form av pension, sjukpenning m.m., eftersom skatteavdrag ska göras på dessa inkomster även om mottagaren är godkänd för F-skatt (10 kap. 13 § SFL).

Ändrade förhållanden

Skatteverket får besluta att ett tidigare godkännande för F-skatt som inte har förenats med ett villkor ska bytas ut mot ett godkännande för FA-skatt (9 kap. 3 § andra stycket SFL).

Vilken information ska lämnas till den sökande?

Skatteverket får inte ta ställning till om ett visst uppdrag ska vara inkomst av tjänst eller näringsverksamhet och huruvida den som utför arbetet har rätt att åberopa F-skatt med villkor. Bestämmelsen gäller både beslutet och dess motivering (RÅ 1998 ref. 2).

Skatteverket ska dock tydligt informera om vilka delar av en verksamhet som bedöms som näringsverksamhet och om att bedömningen är preliminär. Informationen bör lämnas i sådan form att det framgår att den inte är en del av beslutet.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1998 ref. 2 [1]

Lagar & förordningar