OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här får veta vad som menas med storlekskorrektion och hur den beräknas när man värderar en lantbruksenhet.

Storlekskorrektion med hänsyn till prisbildningen

Enligt en grundläggande regel ska man göra en storlekskorrektion för lantbruksenheten, om det behövs med hänsyn till prisbildningen. Positiva och negativa storlekskorrektioner ska därmed göras utifrån vilka värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. Storlekskorrektionen ska även beakta särskilda värdeförhållanden på lantbruksenheterna.

Riktvärdet för en lantbruksenhet ska bestämmas med hänsyn till de värdeförhållanden som gäller för medelstora lantbruksenheter. För övriga lantbruksenheter ska riktvärdena bli föremål för en storlekskorrektion, om och i den mån en korrektion behövs på grund av prisbildningen. Hur stor korrektionen blir bestäms med utgångspunkt från lantbruksenhetens sammanlagda riktvärde (7 kap. 4a § FTL).

Med en medelstor lantbruksenhet menas en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde är 1 200 000 kr (17 § SKVFS 2013:9).

Riktvärdet för en medelstor lantbruksenhet utgör således ett gränsvärde för storlekskorrektionen. Det innebär att lantbruk med sammanlagda riktvärden på 1 199 000 kr och därunder får en pluskorrigering av värdet. Är de sammanlagda riktvärdena 1 200 000 kr eller mer görs en minuskorrigering av värdet.

Beakta skilda värdeförhållanden

Storlekskorrektionen ska förutom lantbruksenhetens storlek även beakta särskilda värdeförhållanden som gäller för enheten, t.ex. sammansättningen av ägoslag (skog, åker, bete o.s.v.) och bebyggelsen på fastigheten (7 kap. 4 a § FTL).

Upprätta två storlekskorrektionstabeller

Två tabeller för storlekskorrektion ska upprättas (storlekskorrektionstabell 1 och 2) och korrektionerna görs utifrån de belopp och procenttal som angivits i tabellerna för de lantbruksenheter som inte svarar mot den reglerade definitionen av en medelstor lantbruksenhet. Tabellerna anger den generella korrektion som är bestämd med hänsyn till lantbruksenhetens värde (1 kap. 4 a § FTF).

Genom de reglerade storlekskorrektionstabellerna har storleksinverkan och särskilda värdeförhållanden för de lantbruksenheter som avviker från definitionen av en medelstor lantbruksenhet beaktats. I tabellerna finns den föreskrivna klassindelningen och de belopp och procentsatser som rekommenderats för de olika riktvärdeklasserna med hänsyn till detta.

Tabellerna för storlekskorrektion finns redovisade i bilaga 6 i Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2013:11).

Storlekskorrektionstabellerna gäller för olika län

Storlekskorrektionstabell 1 gäller för län med beteckningen AB, C, D, E, F, G, H, I, K, M, N, O, T och U. Storlekskorrektionstabell 2 gäller för övriga län.

Beräkna storlekskorrektionen

Storlekskorrektionen ska beräknas utifrån lantbruksenheternas sammanlagda riktvärden och fördelas på de olika värderingsenheterna efter storleken av deras riktvärden. Fördelningen sker i förhållande till värderingsenheternas riktvärden före korrigering (7 kap. 4a § andra stycket FTL).

Storlekskorrektionen görs således innan en eventuell justering för säregna förhållanden genomförts. En sådan justering ska göras av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde och utan att man beaktar att storlekskorrektionen gjorts (7 kap. 5 § FTL).

Storlekskorrektionen ska beräknas på en lantbruksenhets sammanlagda riktvärde (7 kap. 4 a § FTL). Till att börja med ska riktvärdet bestämmas för var och en av de värderingsenheter som ingår i lantbruksenheten. Dessa riktvärden läggs därefter samman och den storlekskorrektion som ska göras på det sammanlagda riktvärdet anges i en storlekskorrektionstabell.

Korrektionen anges med ett fast belopp och i procent

I tabellerna anges sammanlagda riktvärden. I intervall till de angivna riktvärdena ska dels ett korrektionsbelopp i tusentals kronor anges för det belopp som utgör den nedre gränsen i riktvärdeintervallet, dels en korrektion i procent för det belopp över nedre gränsen i riktvärdeintervallet.

Storlekskorrektionstabellerna 1 och 2 klassindelas och utformas utifrån de bestämmelser som anges i bilaga 12 till FTF (1 kap. 4a § sista stycket FTF). Tabellerna innehåller de rekommenderade beloppen och procenttalen som fastställts av Skatteverket vid FFT 14.

Exempel: beräkna storlekskorrektionen

Riktvärdena för den egendom (i värderingsenheter) som ingår i en lantbruksenhet framgår av nedanstående tabell. Justeringar för säregna förhållanden är motiverade i två hänseenden:

  • småhus III beläget på tomt nr II störs av buller och bör nedsättas med 10 % av riktvärdet
  • delar av skogen ingår i ett naturreservat, vilket motiverar en sänkning av värdet på den produktiva skogsmarken med 1 495 000 kr.

Taxeringsvärdet för taxeringsenheten blir 31 484 000 kr.

Värderings-enhet

Riktvärde (tkr)

Stl-korr fördelad (tkr)

Stl-korr rättad (tkr)

Värde efter korr (tkr)

Justering (tkr)

Värde av värderings- enhet (tkr)

Ekonomi- byggnad

5 400 000

-566

-566

4 834

4 834

Åkermark

4 999 000

-524

-524

4 475

4 475

Skogsmark

26 000 000

-2 725

-2 726

23 274

-1 495

21 779

Småhus I

(49 000)

-

-

-

-

-

Småhus II

50 000

-5

-5

(45)

-

-

Småhus III

250 000

-26

-26

224

224

Tomtmark I

42 000

-4

-4

38

38

Tomtmark II

200 000

-21

-21

179

-45

134

Summa

36 941 000

(-3 871)

-3 872

33 024

1 540

31 484

Skillnaden mellan den fördelade och den rättade storlekskorrektionen läggs alltid på den värderingsenhet som har den högsta storlekskorrektionen, i detta exempel på den produktiva skogsmarken.

Justeringen för säregna förhållanden görs efter det att storlekskorrektionen har beräknats. Om inget annat angivits ska justeringen göras på det sammanlagda, ej storlekskorrigerade riktvärdet (7 kap. 5 § första stycket FTL). Storlekskorrektionen påverkas inte av justeringarna för säregna förhållanden. Om en justering ska avse en viss procent av det totala riktvärdet måste man alltid ange om det är riktvärdet före eller efter storlekskorrektionen som ska justeras med den angivna procentandelen.

Redovisa och registrera en värderingsenhet med småhus och tomtmark

Storlekskorrektionen görs med utgångspunkt från en lantbruksenhets sammanlagda riktvärde. Om riktvärdet för en värderingsenhet med småhus, som ingår i en lantbruksenhet, uppgår till 50 000 kronor ska detta räknas med när man beräknar det sammanlagda riktvärdet. Detta gäller även om värderingsenhetens värde efter storlekskorrektion och en eventuell justering för säregna förhållanden understiger 50 000 kronor (1 kap. 4a § andra stycket FTF).

Om riktvärdet för en värderingsenhet med småhus och tomtmark har beaktats vid storlekskorrektionen, så ska värderingsenheten registreras, även om något värde inte ska fastställas för den.

Om riktvärdet för en värderingsenhet med småhus inte uppgår till 50 000 kronor, ska småhusets värde inte beaktas när man gör storlekskorrektionen och värderingsenheten ska inte registreras (1 kap. 4a § tredje stycket FTF). Läs mer under rubriken Egendom som det inte bestäms något värde för på sidan Taxeringsvärde.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av lantbruksenheter vid 2014 års förenklade fastighetstaxering [1]

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2014 års och senare års fastighetstaxeringar; [1]

Lagar & förordningar

Referenser inom fastighetstaxering