Revisorn kan använda sig av föreläggande inom revisionen för att se till att den reviderade fullgör sina skyldigheter.
Om föreläggandet inte följs kan Skatteverket behöva använda tvångsåtgärder.
Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 8–11 §§ SFL att fullgöra dem (41 kap. 12 § SFL). Den reviderade är bl.a. skyldig att lämna tillträde till verksamhetslokalerna, tillhandahålla handlingar och lämna upplysningar samt i övrigt ge revisorn den hjälp som behövs vid revisionen.
Ett föreläggande kommer normalt ifråga när den reviderade redan vägrat att fullgöra någon av sina skyldigheter (prop. 2010/11:165 s. 874). Enligt Skatteverkets bedömning måste också med ”vägrat” jämställas passivitet, t.ex. när den reviderade inte hörs av.
Föreläggande inom revisionen kan användas
när den reviderade inte fullgör sin skyldighet enligt 41 kap. 8 § första stycket 1 SFL att tillhandahålla handlingar.
Ett föreläggande enligt 41 kap. 12 § SFL kan förenas med vite enligt 44 kap. 1 § SFL. Något krav på att Skatteverket ska ha skickat ut ett vanligt föreläggande innan ett vitesföreläggande sänds ut finns inte utan det räcker att förutsättningarna för vanligt föreläggande är för handen.
För att vitesföreläggande ska få användas krävs att den reviderade genom sitt förhållningssätt redan har visat sin ovilja eller passivitet att fullgöra sina förpliktelser under revisionen.
Det finns i vissa situationer ett förbud mot att förena ett föreläggande med vite, ett s.k. vitesförbud (44 kap. 3 § SFL).
När Skatteverket genom föreläggande inom revisionen begär in handlingar finns det möjlighet för den reviderade att begära undantag från kontroll för dessa.