OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om skattefrihet och skatteplikt för kostnadsersättningar i samband med dagbarnvård, vård i familjehem och hem för vård och boende.

Dagbarnvård och behandlingshem

Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten (11 kap. 48 § IL).

Skatteverket anser att skattefriheten gäller även i de fall dagbarnvårdaren är anställd av en privat arbetsgivare som bedriver barnomsorgsverksamhet, under förutsättning att arbetsgivaren får kommunal barnomsorgspeng och tillämpar samma regler för beräkning av kostnadsersättning som gäller för kommunalt anställda.

Övriga privata arbetsgivare som bedriver dagbarnvård utan att få kommunal barnomsorgspeng kan inte tillämpa regeln om skattefri kostnadsersättning.

Enligt rekommendationer av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, avser en kostnadsersättning som betalas ut av en kommun att täcka familjedaghemmets kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt smärre förbrukningsartiklar som disk-, tvätt- och skurmedel, toalett- och hushållspapper samt tvål. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen täcks även kostnader för el och vatten av ersättningen, RÅ 2001 ref. 78.

I Skatteverkets allmänna råd, SKV A 2012:25, anges följande beträffande skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare:

”Dagbarnvårdare som får kostnadsersättning från en kommun bör anses ha kostnader i verksamheten med belopp som motsvarar den erhållna ersättningen, dock högst med nedan angivna belopp

  • för hel dag (åtta timmar) 60 kr per barn, eller
  • per timme 7,50 kr per barn.”

Dagbarnvårdares egna barn

Det förekommer att dagbarnvårdarens egna barn är inskrivna i kommunens barnomsorg och placerade i det egna hemmet med någon av föräldrarna som dagbarnvårdare. Omkostnadsersättning betalas då även för de egna barnen. Denna ersättning behandlas på samma sätt som ersättningen för övriga barn.

Privat dagbarnvårdare

Om en privat dagbarnvårdare får kostnadsersättning av sin uppdragsgivare är ersättningen skattepliktig intäkt av tjänst om den inte ska hänföras till intäkt av näringsverksamhet. För att det ska vara fråga om näringsverksamhet ska dagbarnvården bedrivas varaktigt, självständigt och med vinstsyfte. Antalet föräldrar (uppdragsgivare) som anlitar dagmamman samt antalet barn är naturligtvis av betydelse vid bedömningen av om näringsverksamhet bedrivs eller inte.

Flerfamiljssystem

Inom barnomsorgen tillämpar en del kommuner s.k. flerfamiljssystem som innebär att kommunen anställer en dagbarnvårdare för att ta hand om barnen i fler familjer. Familjerna delar lika på uppgiften att upplåta sitt hem för barnomsorgsverksamheten. Kommunen betalar omkostnadsersättning till ”värdfamiljen” för att täcka familjens kostnader för mat, slitage av möbler och annan inredning samt smärre förbrukningsartiklar.

Om det inte finns något anställnings- eller uppdragsförhållande mellan kommunen och ”värdfamiljen” kan den s.k. omkostnadsersättningen närmast betraktas dels som hyra för lokalerna, dels som ersättning för gjorda utlägg för mathållning och förbrukningsartiklar.

Har inte hyresersättningen specificerats och kan inte den skattskyldige visa annat bör, vid en jämförelse med SKL:s rekommendationer angående ersättning till dagbarnvårdare i familjedaghem, 25 % av beloppet anses som ersättning för hyra. Hyresersättningen är i regel skattepliktig intäkt av kapital. Den del som avser gjorda utlägg är inte skattepliktig.

Föräldrakooperativa daghem

Daghemsverksamhet som bedrivs av s.k. föräldrakooperativ bör vanligen hänföras till näringsverksamhet. Daghemsverksamhet bör i sig hänföras till näringsverksamhet oberoende av om verksamheten bedrivs som enskild verksamhet, inom ramen för en ekonomisk förening eller i en ideell förening. För att det ska vara näringsverksamhet måste dock verksamheten innefatta någon form av ekonomiska transaktioner i organiserad form.

Bestämmelserna om skattebefrielse för ideella föreningar (numera 7 kap. 7 § IL) har inte ansetts tillämpliga på ett föräldrakooperativt daghem. Den skattemässiga behandlingen bör alltså normalt ske i enlighet med reglerna för näringsverksamhet.

Familjehem

Vid bedömningen av om en verksamhet ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet eller tjänst har graden av självständighet stor betydelse. Av avgörande betydelse vid bedömningen är om verksamheten kan betecknas som ett s.k. HVB-hem (hem för vård och boende) eller som ett familjehem.

Det förekommer att familjehemsföräldrarna bildar bolag och begär av arbetsgivaren eller uppdragsgivaren att arvode och omkostnadsersättning ska betalas ut brutto till bolaget. Enligt Skatteverket bör det civilrättsliga avtalet om familjehemsvård vara vägledande vid bedömningen av vem som ska anses ha uppburit den ekonomiska ersättningen. De faktiska förhållandena avgör vilket inkomstslag ersättningen ska hänföras till.

Med familjehem avses enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937) ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad. I familjehemmet är det socialtjänsten som fortfarande har vårdansvaret och verksamheten i familjehemmet anses därför inte yrkesmässigt bedriven. Verksamheten beskattas i inkomstslaget tjänst.

HVB-hem

Kännetecknande för ett HVB-hem är att ansvaret för vården har gått över från socialtjänsten till HVB-hemmet och att det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att bedriva verksamheten. För HVB-hem gäller att verksamheten i ett sådant hem betraktas som yrkesmässigt bedriven enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) och därmed bör beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Ett HVB-hem är, (förutom socialtjänstens institutioner)

  • ett hem som tar emot enskilda för vård, behandling, omvårdnad
  • tillsyn i förening med ett boende eller som inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.

Ett HVB-hem drivs av en enskild person eller sammanslutning. Verksamheten anses som ett HVB-hem om hemmet har minst fem platser. Om hemmet har färre antal platser ska verksamheten bedrivas yrkesmässigt och vara av avgörande betydelse för hemmets tillkomst eller bestånd. Om huvudmannens (familjens) huvudsakliga försörjning härrör från verksamheten anses den yrkesmässig. Till HVB-hem räknas t.ex. de s.k. storfosterhemmen och privata s.k. behandlingsenheter för missbrukare samt familjehem som uppfyller kraven på yrkesmässighet samt att verksamheten är av avgörande betydelse för hemmets tillkomst eller bestånd.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare i familjedaghem att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2013 [1]

Domar & beslut

  • RÅ 2001 ref. 78 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]
  • Socialtjänstförordning (2001:937) [1] [2]

Ställningstaganden

  • Skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare [1]