OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

De civilrättsliga reglerna för handelsbolag kan påverka beskattningen av bolagets delägare.

Civilrätten påverkar skatterätten

De skatterättsliga frågeställningar som rör handelsbolag är inte alltid reglerade, utan en del frågor får lösas med utgångspunkt i den civilrättsliga regleringen av handels­bolag. Det kan handla om skatterättsliga frågor som t.ex.

  • vem som är skattskyldig för bolagets inkomster
  • vem som är solidariskt betalningsskyldig för bolagets skatter eller avgifter
  • hur fördelningen av bolagets resultat får ske
  • när en avyttring av en andel i vissa fall ska anses ha skett.

De centrala civilrättsliga reglerna om handelsbolag finns i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL.

Inom civilrätten används begreppet bolagsman för de fysiska eller juridiska personer som gemensamt bedriver näringsverksamhet i ett handelsbolag. Inom skatterätten används däremot begreppet delägare för att beskriva vilka som är skattskyldiga för ett svenskt handelsbolags inkomster.

För likformig­het med bestämmelserna i HBL används här det civilrättsliga begreppet bolagsman i stället för men synonymt med det skatterättsliga begreppet delägare i 5 kap. 1 och 3 §§ IL. Den som är bolagsman enligt HBL anses m.a.o. också vara delägare och skattskyldig för bolagets inkomster i enlighet med 5 kap. 1 och 3 §§ IL.

Vad är ett handelsbolag och när bildas det?

Ett handelsbolag bildas först när nedanstående punkter utförts (1 kap. 1 § första stycket HBL):

  • två eller flera personer har avtalat att gemensamt bedriva näringsverksamhet i bolag och
  • bolaget har registrerats i handelsregistret.

Ett handelsbolag är civilrättsligt en juridisk person som kan för­värva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Det innebär t.ex. att en leve­ran­tör kan rikta ett betalningskrav direkt mot bolaget och att bolagets egendom kan lämnas som säkerhet för ett lån. Ett handelsbolag kan vara ägare av tillgångar, inneha skulder samt få lagfart på en fastighet (1 kap. 4 § HBL).

Bolagsmännens äganderätt i handelsbolaget gäller inte någon viss andel i de enskilda tillgångarna som hör till bolaget, utan en viss andel i bolaget som sådant. En tillgång som används i ett handels­bolag kan vara samägd med en bolagsman eller annan person (lag [1904:48 s. 1] om samägande).

Allmänna avtalsrättsliga regler gäller vid bildandet

När ett handelsbolag bildas gäller allmänna avtalsrättsliga regler. Ett avtal kan därmed vara ogiltigt om det tillkommit under t.ex. tvång, svek eller genom utnyttjande av en annan persons trångmål, oförstånd eller beroendeställning (3 kap. 28–36 §§ lag [1915:218] om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område).

Den som mot sin vilja blivit bolagsman i ett handelsbolag måste om bolaget träffar ett avtal med en utomstående, som är i god tro avseende förekomsten av tvånget, låta meddela denna att tvånget åberopas. Ett sådant meddelande ska lämnas till tredje man utan oskäligt dröjsmål efter det att tvånget för bolagsmannen upphörde. Om så inte sker kan avtalet som ingåtts av bolaget bli gällande gentemot bolagsmannen.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag. I ett kommanditbolag har en eller flera av bolagsmännen begränsat sitt ekonomiska ansvar för bolagets förpliktelser till vad de satt in eller utfäst sig att sätta in i bolaget. En sådan begränsning gäller såväl internt som mot utom­stående. En sådan bolagsman kallas komman­ditdelägare och en annan bolagsman kallas komplementär (1 kap. 2 § HBL).

Enkelt bolag

Om två eller flera personer har avtalat att bedriva verksamhet i bolag, utan att det är ett handelsbolag, har man bildat ett s.k. enkelt bolag. Till skillnad mot ett handelsbolag är ett enkelt bolag inte en juridisk person (1 kap. 3 och 4 §§ HBL).

Läs mer om enkla bolag på Hur beskattas en enskild näringsidkare?

Tyst bolag

Om förutsättningarna saknas för att ett handelsbolag eller ett enkelt bolag ska vara bildat kan bolagsförhållandet i vissa fall ses som ett s.k. tyst bolag. Detta är en samarbetsform där en eller flera personer inte uppträder utåt, utan tillskjuter kapital i en närings­verksamhet eller annan verksamhet. Verksamheten bedrivs av någon annan person i dennas namn, men med villkor att till­skotts­givaren ska ta del av verksamhetens överskott eller underskott.

Ett sådant avtal jämställs ofta med ett avtal om försträckning där t.ex. pengar, varor eller dylikt lånas ut. Skillnaden mot en vanlig utlåning är att man vid en försträckning inte är skyldig att återlämna just de föremål som er­hållits, utan man kan återlämna andra föremål av samma slag, mängd och kvalitet.

Bolagsmännens interna rättigheter och skyldigheter

Bolagsmännens interna rättigheter och skyldigheter i ett handels­bolag kan de själva bestämma över och reglera i ett bolagsavtal. Ett bolagsavtal kan vara antingen skriftligt eller muntligt. Av de civil­rättsliga bestämmelser som reglerar bolagsmännens interna förhållan­den är det endast den om en bolagsmans kontrollrätt i 2 kap. 5 § HBL som inte kan avtalas bort. Det innebär att 2 kap. 2–4 och 6–16 §§ HBL inte gäller om bo­lags­männen avtalat om något annat (2 kap. 1 § HBL).

Den som är komplementär i ett kommanditbolag har, till skillnad mot en kommanditdelägare, samma rättigheter och skyldigheter som en bolagsman i ett handelsbolag har (3 kap. 1 § HBL).

Vem får vara bolagsman?

I ett handelsbolag kan både fysiska och juridiska personer vara bolagsmän. I ett handelsbolag kan en person som förvärvat någon annan bolagsmans andel och medlemskap i bolaget inträda som bolagsman. En ny bolagsman kan få inträda i bolaget som medlem utan att någon annan bolagsman utträder. För att en ny bolagsman ska få inträda i bolaget krävs dock samtycke av samtliga bolagsmän (2 kap. 2 § HBL).

Samtycke kan ges på olika sätt

Bestämmelsen om krav på samtycke från samtliga bolagsmän för att en ny bolagsman ska få inträda är enligt 2 kap. 1 § HBL dispositiv och gäller bara om bolagsmännen inte avtalat att något annat ska gälla. Bolagsmännen kan t.ex. avtala om att en ny bolagsmans inträde i bolaget ska fattas genom ett majoritetsbeslut.

Ett samtycke kan t.ex. ges konkludent. Om en person under en viss tid tillåtits att delta i bolagets förvaltning utan protester från någon av de övriga bolagsmännen, får ett konkludent samtycke anses föreligga om det inte finns särskilda omständigheter som föranleder en annan bedömning. Det förhållandet att vederbörande inte har registrerats som bolagsman är ovidkommande (Stefan Lindskog 2012, Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar, 2:2–4.1.2).

Omyndiga barn, god man, förvaltare eller näringsförbud

Det finns i de regler som reglerar handelsbolag inte något krav på viss minimiålder vad gäller fysiska personer. Det finns däremot begränsningar inom andra regelsystem.

Föräldrar får inte låta den som är under 16 år bedriva närings­verk­samhet. Föräldrar får vidare inte heller själva bedriva en sådan näringsverksamhet för den omyndiges räkning utan överför­myndarens sam­tycke. I praxis har omyndiga barn dock godtagits som bolagsmän i handels­bolag (13 kap. 13 § för­äldra­balken, NJA II 1995 s. 62 f., RÅ Notis 1963 Fi:1503).

Motsvarande begränsningar finns för fysiska personer som har en god man eller förvaltare (14 kap. 14 § föräldrabalken).

Den som har näringsförbud får inte vara bolagsman i ett handels­bolag eller komplementär i ett kommanditbolag (6 § lag [1986:436] om närings­förbud).

Vissa juridiska personer får inte inträda som bolagsmän

De enda juridiska personer som numera inte får inträda som bo­lags­män i ett handelsbolag är vissa pensionsstiftelser och personal­stiftelser (1 kap. 2 a § HBL).

I ett kommanditbolag får stiftelser eller ideella föreningar inte vara komplementärer (3 kap. 2 § HBL).

Bolagsmans förvaltningsrätt

Varje bolagsman har rätt att vidta åtgärder i förvalt­ningen av handels­bo­lagets angelägenheter, såvida inte dessa förbjuds av någon annan bolagsman. Med förvaltningsåtgärder avses åtgärder för att främja bolagets verksamhet och ändamål. Dit hör skötsel av bolagets tillgångar och rättshandlingar med tredje man eller övriga bolagsmän, t.ex. att ta emot insatser, utbetala ränta, arvode och vinst (2 kap. 3 § HBL).

En kommanditdelägare har inte rätt att delta i förvaltningen av kommanditbolagets angelägenheter. Detta gäller så länge inget annat har avtalats (3 kap. 4 § HBL).

Bolagsmans kontrollrätt

Varje bolagsman i ett handelsbolag har rätt att granska bolagets räkenskaper och få kännedom om bolagets angelägenheter. Detta gäller även om den bolagsmannen skulle vara utesluten från rätten att delta i förvaltningen av bolaget. Denna kontrollrätt kan endast avtalas bort för en kommanditdelägare (2 kap. 5 § och 3 kap. 6 § HBL).

Det finns fem olika insatsbegrepp

Det figurerar inom civilrätten och skatterätten sammanlagt fem olika insatsbegrepp för bolagsmännens kapitalbildning i ett handelsbolag. De olika insatsbegreppen är

  • avtalad
  • inbetald
  • behållen
  • utfäst
  • faktisk.

Avtalad insats

Den avtalade insatsen är den insats som bolagsmännen i bolags­avtalet kommit överens om att göra i bolaget. Denna insats är till sin storlek beloppsmässigt fixerad. För att ändra den avtalade insatsen krävs ett nytt avtal bolagsmännen emellan.

Inbetald insats

Inbetald insats är den insats som en bolagsman betalat in till bolaget.

Behållen insats

Den behållna insatsen är, till skillnad från den avtalade, inte be­loppsmässigt fixerad utan förändras ständigt. Den behållna in­satsen ökar med bolagsmannens bokförda vinster och tillskott samt minskar med bokförda förluster och uttag som redovisats på bolagsmannens kapitalkonto. Det är den behållna insatsen som ligger till grund för den ränta som en bolagsman ska tillgodoräknas om inget annat har avtalats (2 kap. 6 § HBL).

Utfäst insats

Den utfästa insatsen är det beloppsmässigt begränsade åtagande som en komman­ditdelägare förbehållit sig att svara för avseende komman­ditbolagets förpliktelser. En kommanditdelägares utfästa insats och beloppet av denna ska registreras i handelsregistret. Den utfästa insatsen behöver inte ha betalats in till bolaget för att kunna bli registrerad (4 § handelsregisterlag [1974:157]).

Faktisk insats

Den faktiska insatsen är det belopp som en kommanditdelägare faktiskt satt in i ett kommanditbolag. Enligt Skatteverkets upp­fattning kan förutom rena tillskott även sådan ränta, arvode och positiv resultatandel (vinst­) som en kommanditdelägare tillgodoräknats ett räkenskapsår bli en faktisk insats. Det får anses gälla till den del dessa kvarstår i bolaget efter utgången av följande räkenskapsår (jämför 2 kap. 10 § HBL).

Enligt Skatteverkets uppfattning ska den faktiska insatsen ökas med bokförda vinster och tillskott som tillgodoräknats en kommanditdelägare samt minskas med de bokförda uttagen. Den faktiska insatsen ska, till skillnad mot den behållna insatsen, inte minskas med de bokförda förluster som belastat kommandit­de­lägarens kapitalkonto.

Resultatfördelning

Det står bolagsmännen fritt att avtala om hur bolagets avkastning ska fördelas dem emellan. Om inget annat avtalats gäller följande.

Bolagsmans ränta och arvode

Varje bolagsman ska årligen tillgodoräknas dels ränta på sitt innestående kapital vid räkenskapsårets början, dels ett skäligt arvode för sin förvaltning av bolagets angelägenheter. Detta gäller om inget annat har av­talats. Det är på bolagsmannens behållna insats som ränta ska be­räknas. Räntesatsen ska motsvara den av Riksbanken fastställda refe­rensränta som gällde vid räkenskapsårets början plus två procentenheter (2 kap. 6 § HBL).

Räkenskapsårets resultat och fördelning

Det överskott eller den brist som finns efter att bolagsmännen tillgodoräknats ränta och arvode utgör räkenskapsårets resultat. Detta resultat ska om inget annat har avtalats fördelas lika mellan bolagsmännen, d.v.s. efter huvudtalet. Har bolagsmännen avtalat att endast vinsten eller förlusten ska fördelas på ett särskilt sätt, ska detta gälla fördelningen av såväl vinst som förlust (2 kap. 7 och 8 §§ HBL).

Exempel: bolagsmännens ränta, arvode och resultat

Enligt Anna och Pers bolagsavtal ska en ränta utgå med 10 procent på deras behållna insatser i handelsbolaget vid årets ingång. Deras arbetsuppgifter i bolaget är likvärdiga. För utförda arbetsinsatser i bolagets verksamhet ska ett arvode utgå med 400 kr per arbetad timme. Det kvarvarande resultatet ska för­delas lika mellan bolags­männen.

Annas behållna insats uppgår till 200 000 kr och Pers till 100 000 kr. Annas ränta uppgår till 20 000 kr och Pers till 10 000 kr. Pers nedlagda arbetstid uppgår till 1 500 timmar och Annas till 800 timmar. Pers arvode uppgår till 600 000 kr (1 500 x 400 kr) och Annas till 320 000 kr (800 x 400 kr). Bolagets redovisade vinst innan bolags­männen till­godo­­räknas ränta m.m. uppgår till 1 200 000 kr.

Vinsten att fördela mellan Anna och Per uppgår till 250 000 kr (1 200 000 – 950 000). Vinsten per bolagsman blir 125 000 kr (250 000 kr/2).

Av den redovisade vinsten om 1 200 000 kr ska Anna tillgodo­räknas 465 000 kr och Per 735 000 kr.

Bolagets eller bolagsmannens förhållande till utomstående

De civilrättsliga regler som reglerar bolagets och bolagsmännens rättigheter och skyldig­heter gentemot utom­stående personer, främst mot bolagets ford­ringsägare, är tvingande och kan inte avtalas bort av bolagsmännen (2 kap. 20, 22–23 §§ HBL).

Vem får företräda bolaget?

Varje bolagsman har rätt att företräda handelsbolaget. Bolags­männen kan avtala att endast en av dem ska företräda bolaget. För att ett sådant avtal ska gälla mot utomstående måste det vara känt för de personer som gör affärer med bolaget. Detta anses vara fallet om innebörden av ett sådant avtal finns registrerad i handels­regi­stret och det framgår vem som har rätt att teckna bolagets firma (2 kap. 17 § HBL).

I ett kommanditbolag är kommanditdelägare inte behöriga att företräda bolaget. Denna regel är tvingande men en komman­ditdelägare kan utses till s.k. prokurist eller få en muntlig eller skriftlig ställningsfullmakt och på så vis ha rätt att företräda bo­laget (3 kap. 7 § HBL).

Prokura

En prokura är en skriftlig eller muntlig handelsrättslig fullmakt. Den som erhåller en sådan fullmakt kallas prokurist och är behörig att företräda bolaget och teckna firman i allt som rör bolagets näringsverksamhet. En prokurist får däremot inte utan särskilt bemyndigande

  • överlåta bolagets fastigheter eller tomträtter
  • inteckna bolagets fastigheter eller tomträtter
  • upplåta rättigheter i dessa tillgångar.

En skriftlig prokura medför rätt att företräda bolaget inför domstolar och myndigheter (1 § prokuralag [1974:158]).

Har bolaget meddelat en prokura, får prokuran registreras under bolagets firma (8 § handelsregisterlag [1974:157]).

Om ett handelsbolag utser en prokurist ska detta beslut fattas av samtliga bolagsmän tillsammans om inget annat avtalats. Varje bolagsman som är behörig att företräda handelsbolaget kan återkalla prokuran (2 kap. 19 § HBL).

Befogenhetsöverskridande

Om en bolagsman överskrider sin befogenhet när han eller hon företar en rättshandling för bolaget, så gäller inte rättshandlingen mot bolaget, om den som rättshandlingen riktades mot insåg, eller borde ha insett, att bolagsmannen överskred sin befogenhet (2 kap. 18 § HBL). Om det av handelsregistret framgår att det endast finns en bolagsman anses tredje man känna till detta (19 § handelsregisterlag [1974:157]).

Om en bolagsman som har firmateckningsrätt, men som undantagsvis är utesluten från sin förvaltningsrätt, företar en rättshandling för bolagets räkning anses han ha överskridit sin befogenhet. Detsamma gäller om en firmatecknare utan samtliga bolagsmäns samtycke handlar i strid mot bolagets verksamhetsföremål eller dess syfte.

Enmanshandelsbolag

Om det i ett handelsbolag under sex månader endast funnits en bolagsman inträder enligt 2 kap. 35 § HBL klara begränsningar i bl.a. vilken typ av rättshandlingar som kan vidtas för bolagets räkning. En kvarvarande bolagsman som vidtar rättshandlingar utanför ramarna för dessa begränsningar får anses ha överskridit sin befogenhet enligt ordalydelsen i 2 kap. 35 § första stycket HBL.

Vad innebär ett solidariskt ansvar och vilka har ett sådant?

Det finns i de civilrättsliga reglerna för handelsbolag inget krav på att bolagsmännen ska tillskjuta medel till ett handelsbolag, varken vid bolags­bild­nin­gen eller under bolagets fortsatta verksamhet. Bolagsmännen är i stället solidariskt ansvariga för bolagets för­pliktelser (2 kap. 20 § HBL).

Det solidariska ansvaret är såväl personligt som primärt, vilket innebär att t.ex. en leverantör inte först måste kräva betalt av bolaget, utan kan vända sig direkt till en eller flera av bolagsmännen för att få betalt. An­svaret gäller inte endast kontanta skulder utan samt­liga av bola­gets förpliktelser som att t.ex. producera varor eller att utföra tjänster.

Handelsbolag

För den som är bolagsman i ett handelsbolag är det solidariska ansvaret tvingande och kan inte avtalas bort (2 kap. 1 § HBL).

Om ett handelsbolag omvandlas till ett kommanditbolag genom att en eller flera bolagsmän blir kommanditdelägare, är dessa fortsatt obegränsat ansvariga för bolagets förplikter som uppkommit före o