Fastighetstaxering

Taxeringsorganisationen

Skatteverket har det övergripande ansvaret för beskattningsverksamheten i landet. I undantagsfall avgör skattenämnden ärenden om fastighetstaxering.

Vem ansvarar för fastighetstaxering?

Det är Skatteverket som ansvarar för beskattningsverksamheten enligt FTL (17 kap. 1 § FTL). Skatteverket fattar beslut i taxeringsärenden (17 kap. 2 § FTL). Skattenämnden, som är en förtroendemannaorgansiation, avgör vissa taxeringsärenden (20 kap. 3 § FTL).

Vidare får Skatteverket förordna konsulenter som deltar i arbetet med fastighetstaxering. De är personer med sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering och som biträder vid taxeringen (17 kap. 4 § FTL).

Behörigheten att fatta beslut

Beslutsfunktionen ligger primärt hos Skatteverkets handläggande tjänstemän. Tjänstemän hos Skatteverket sköter taxeringsarbetet. Konsulenter kan delta i arbetet men får inte fatta beslut om fastighetstaxering.

Vissa ärenden avgör Skattenämnden. Det är ärenden som

• avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare har prövat de omständigheter och bevis som fastighetsägaren framför,
• avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för fastighetsägaren, eller
• av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden (20 kap. 3 § FTL).

Tvistig fråga

En fråga är tvistig om Skatteverket inte har för avsikt att fullt ut bevilja fastighetsägarens önskemål vid en begäran om prövning. Nämnden ska inte pröva frågan om den tidigare har prövat den och det inte har kommit till något nytt i sak.

Skälighetsfråga

En skälighetsfråga är när Skatteverket grundar sitt beslut på en skönsuppskattning eller skälighetsuppskattning. Det spelar då ingen roll om Skatteverket skönstaxerat på grund av att det saknas en deklaration eller att verket avviker från den deklaration som finns.

Bedömningsfråga

När rättsläget är oklart och det är en rättsligt kvalificerad fråga måste handläggaren föredra frågan hos skattenämnden. Såväl skälighetsfrågor som bedömningsfrågor måste vara av väsentlig ekonomisk betydelse för fastighetsägaren.

Särskild anledning

Skattenämnden avgör ett ärende om fastighetstaxering om det finns särskild anledning till det.

I förarbeten till taxeringslagen ges exempel på när en sådan särskild anledning kan föreligga (prop. 1989/90:74 s. 280). Ett exempel är s.k. pilotärenden. Det är sådana ärenden som är av betydelse för många andra ärenden. Ett annat exempel kan vara ärenden som är föremål för ett betydande massmedialt intresse.

Särskild anledning är också om den handläggande tjänstemannen anser att ett beslut som fattats av skattenämnden ska ändras utan att nya omständigheter har kommit fram.

Olika typer av beslut

Det förekommer olika typer av fastighetstaxeringsbeslut:

• grundläggande beslut om fastighetstaxering
• omprövningsbeslut
• beslut om taxeringsåtgärder efter domstolsbeslut (20 kap. 1 § FTL).

När Skatteverket fattar beslut om fastighetstaxering ska beslutet gälla från och med 1 januari det taxeringsår då beslutet fattas. Taxeringsbeslutets innehåll ska vara oförändrat under tiden från och med en allmän fastighetstaxering till nästa allmänna fastighetstaxering om ny taxering inte sker under den däremellan löpande taxeringsperioden.

Skönstaxeringsbeslut

Har fastighetsägaren inte lämnat någon fastighetsdeklaration, trots att han eller hon har varit tvungen att göra det, kan Skatteverket fatta beslut om skönstaxering (20 kap. 2 § andra stycket FTL). Om Skatteverket på grund av brister i fastighetsdeklarationen inte kan beräkna taxeringsvärdet får Skatteverket uppskatta ett belopp som är skäligt.

Skönstaxering kan ske i såväl grundläggande beslut som i omprövningsbeslut.

Meddelande om fastighetstaxeringsbeslut

Skatteverket ska senast den 30 juni fastighetstaxeringsåret meddela fastighetsägaren om

• innehållet i det grundläggande beslutet
• att ägaren kan begära omprövning av beslutet
• vad han eller hon ska göra när man vill överklaga beslutet eller begära omprövning av det (28 kap. 4 § första stycket FTL).