OBS: Detta är utgåva 2015.4. Visa senaste utgåvan.

Här får du information om hur KFM arbetar med utmätning för att driva in statliga fordringar som handläggs som allmänna mål enligt UB.

Kronofogden är verkställande myndighet

Den som har en dom eller ett beslut som innebär en rätt till betalning kan vända sig KFM för verkställighet. Med verkställighet menas att KFM tvångsvis genomför vad som har prövats och beslutats av en domstol eller en annan myndighet. Vid verkställighet tillämpar KFM bestämmelserna i UB. Ett mål om verkställighet enligt UB kallas för utsökningsmål (1 kap. 3 § UB).

Vilka är parter i utsökningsmål?

Den som begär verkställighet hos KFM kallas sökande. Sökandens motpart hos KFM kallas svaranden och i mål om betalningsskyldighet kallas motparten gäldenär. Andra än parterna kallas tredje man. Tredje man hos vilken en gäldenär har en fordran kallas sekundogäldenär (1 kap. 7 § UB).

Allmänna och enskilda mål

Utsökningsmål handläggs antingen som allmänna mål eller som enskilda mål. Allmänna mål omfattar offentligrättsliga fordringar som staten eller en kommun har. Utsökningsmål som inte är allmänna mål är enskilda mål (1 kap. 6 § UB). Vid handläggningen av ett allmänt mål gäller ett flertal undantagsbestämmelser i UB. Dessa bestämmelser finns i slutet av kapitlen och innebär ofta att en eller flera tidigare paragrafer i kapitlet inte gäller vid handläggningen av ett allmänt mål. Läs mer om allmänna och enskilda mål.

Att ansöka om verkställighet

För att KFM ska kunna verkställa måste en sökande ansöka om verkställighet (2 kap. 1 § UB). I ett allmänt mål anses ansökan gjord när indrivningsuppdraget har registrerats i KFM:s system för automatisk databehandling och uppgifterna är tillgängliga för KFM (2 kap. 30 § tredje stycket UB). I ett enskilt mål ska sökanden till ansökan bifoga den exekutionstitel som ska ligga till grund för verkställigheten, d.v.s. den handling där svarandens förpliktelse har beslutats (2 kap. 2 § UB).

Ett beskattningsbeslut utgör en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § 6 UB och får verkställas innan det har vunnit laga kraft (68 kap. 1 § samt 70 kap. 1 och 2 §§ SFL). En dom eller ett beslut om böter, vite eller särskild rättsverkan som innebär att svaranden är betalningsskyldig får inte verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft (3 kap. 23 § UB).

Skyldighet att överlämna fordringar för indrivning

För fordringar som vid verkställighet handläggs som allmänna mål är det i princip obligatoriskt att begära indrivning. För skattefordringar gäller bestämmelserna i 70 kap. 1 och 2 §§ SFL och 4 § första stycket IndrF. Huvudregeln för övriga fordringar som handläggs som allmänna mål är att indrivning ska begäras senast två månader efter att fordringen skulle ha betalats (4 § fjärde stycket IndrF).

Hantering av influtna medel

Influtna medel i allmänna mål redovisas i de flesta fall direkt mot statsbudgeten utan att passera något konto hos den uppdragsgivande myndigheten. Underskott på skattekontot hanteras på detta sätt. För vissa grupper av allmänna mål redovisas influtna medel direkt till uppdragsgivaren.

Handläggning vid utmätning

De flesta allmänna målen handläggs hos KFM till dess gäldenären betalar, fordringen sätts ned eller skulden preskriberas.

Gäldenären ska underrättas

När en sökande ansöker om verkställighet ska KFM underrätta gäldenären om målet innan KFM gör några åtgärder för att driva in fordringen (4 kap. 12 § första stycket UB). I nästan alla mål skickar KFM ut skriftliga underrättelser centralt via ADB i lösbrev. Genom underrättelsen får gäldenären veta att det finns ett utsökningsmål mot honom eller henne och att KFM kan komma att utmäta egendom, vidta avhysning eller verkställa säkerhetsbeslut. Gäldenären kan då undvika utmätning genom att betala sin skuld, försöka nå en uppgörelse med sökanden eller i övrigt ta till vara sina intressen. Om sökanden gör KFM uppmärksam på att gäldenären är i färd med att skaffa undan egendom eller på att saken är brådskande av andra skäl, kan KFM efter begäran underlåta underrättelse. En sådan begäran bör lämpligen kombineras med att känd egendom anvisas till utmätning.

När Skatteverket snabbrestför en fordran enligt bestämmelserna i 70 kap. 1 och 2 §§ SFL underrättar KFM inte gäldenären automatiskt, utan KFM beslutar i det enskilda fallet om underrättelse ska skickas ut eller inte.

Kronofogden ska göra en tillgångsundersökning

I verkställighetsarbetet ska KFM utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom, d.v.s. att göra en tillgångsundersökning (4 kap. 9 § UB). KFM har följande medel att använda för detta ändamål:

  • upplysningar från sökanden
  • registerforskning – inklusive uppgifter i INIT och gäldenärsjournalen
  • upplysningar från gäldenären (eventuellt vid förhör)
  • upplysningar från tredje man (eventuellt vid förhör)
  • förrättning i gäldenärens bostad eller lokal.

Om KFM:s utredning visar att gäldenären inte har tillräckliga utmätningsbara tillgångar för att kunna betala hela skulden avslutas tillgångsundersökningen med en utredningsrapport (URR).

Information från Kronofogden under verkställighetsarbetet

KFM ska snarast underrätta borgenären om gäldenären saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. KFM ska även underrätta om vilka kommande åtgärder myndigheten planerar. Skatteverket är borgenär för samtliga fordringar som verket företräder enligt BorgL.

KFM ska underrätta Skatteverket om utmätningsbeslut för sådana fordringar där verket är borgenärsföreträdare (8 § KFMFS 2008:1). Även i övrigt ska KFM överlämna information till Skatteverket om sådana förhållanden som kan antas vara av betydelse för Skatteverkets handläggning enligt BorgL.

Förutsättningar för utmätning

För att en egendom ska kunna utmätas måste dessa förutsättningar vara uppfyllda:

  • att egendomen tillhör eller anses tillhöra gäldenären (4 kap. 17–19 §§ UB)
  • att egendomen kan överlåtas (5 kap. 5 § UB)
  • att egendomen har ett förmögenhetsvärde som vid försäljning ger ett överskott som gör utmätningsåtgärden försvarlig (4 kap. 3 § UB).

Utmätningen ska vara försvarlig

För att KFM ska få utmäta egendom krävs att utmätningen, efter avdrag för förrättningskostnader, kan beräknas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig (4 kap. 3 § första stycket UB).

Enligt HD får KFM utmäta så fort utmätningen beräknas dels täcka förrättningskostnaderna, dels ge någon utdelning till utmätningsborgenären. Det saknar betydelse att borgenären endast får en mindre del av sin fordran betald eller att den utmätta egendomens värde väsentligt överstiger utmätningsfordran. När andra utmätningsbara tillgångar saknas, finns det inte något egentligt utrymme för att ge omständigheter av annat slag än det förväntade överskottet en mer avgörande eller självständig betydelse. Det förhållandet att fastigheten avser en bostadsfastighet kan inte hindra en utmätning. En annan bedömning skulle innebära att egendom undantas från utmätning i vidare mån än som följer av 5 kap. utsökningsbalken. (NJA 2010 s. 397 I och II).

Hovrätten har i ett avgörande funnit att en utmätning av personbil värd 5 000 kr inte kunde anses som försvarlig. Enligt Skatteverkets uppfattning kan hovrättsavgörandet inte anses förenligt med HD:s uttalande i NJA 2010 s. 397 I och II (se Rättsfallskommentar).

Har KFM möjlighet att välja mellan flera tillgångar ska myndigheten i första hand utmäta den egendom som medför minst förlust och olägenhet för gäldenären att den utmäts (4 kap. 3 § andra stycket UB). Det är KFM som beslutar om utmätningsordningen.

HD har i ett fall hävt en utmätning av en andel i en fastighet som gäldenären bodde i tillsammans med sin maka och två barn. HD konstaterade att vid tillämpningen av 4 kap. 3 § andra stycket UB ska det göras en intresseavvägning. Vid intresseavägningen ska även artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt FN:s konvention år 1989 om barnets rättigheter beaktas. I utmätningsordningen ligger att, i den mån det är möjligt, annan tillgänglig egendom än bostad bör tas i anspråk för betalning av skulden. Eftersom det fanns möjlighet att utmäta gäldenärens lön fann HD vid en intresseavvägning att det för närvarande inte fanns tillräckliga skäl för utmätning även av fastigheten (NJA 2013 s. 1241).

Europadomstolen har funnit att vidhållandet av en exekutiv försäljning av en fastighet samt efterföljande avhysning från fastigheten för betalning av en kvarstående utmätningsbar skuld om 6 721 kr inneburit en kränkning av artikel 8 i Europakonventionen samt artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen (ECHR 25 juli 2013 27183/04). I det aktuella fallet fanns det andra tillgångar, t.ex. en bil, som kunde ha ianspåktagits för att täcka den kvarvarande skulden. Europadomstolens avgörande bekräftar att vid utmätning av egendom ska alltid proportionalitetsprincipen beaktas. Det kan t.ex. vara rimligt att låta en utmätning av lön pågå under en längre tid, i stället för att utmäta t.ex. fast egendom eller annan värdefull egendom (KFM 2013-09-30, dnr 832 25938-13/12).

Indragning av bostadsrätt

HD har slagit fast att samäganderättslagen i väsentliga delar är analogt tillämplig på bostadsrätter (NJA 2006 s. 678). Det innebär att en delägare i en samägd bostadsrätt med stöd av 6 § samäganderättslagen kan få till stånd en försäljning av hela bostadsrätten (NJA 2007 s. 455). HD har tidigare funnit att indragningsregeln i 8 kap. 8 § UB inte kan tillämpas analogt vid utmätning av en andel i en bostadsrätt. HD utgick då från att bostadsrättsandelen inte kunde utmätas och säljas separat eftersom andelen ansågs ha ett begränsat ekonomiskt värde (NJA 1995 s. 478). Avgörandet från 1995 har utsatts för kritik i den juridiska litteraturen (se Gregow, Utsökningsrätt 4 uppl., s. 227 samt i en artikel av Flodin i SvJT 2008 s. 274 ff., Om indragning av bostadsrätt).

HD anser numera att en bostadsrättsandel kan ha ett ekonomiskt värde som gör en utmätning försvarlig (NJA 2011 not 16). Hovrätten har i två avgöranden funnit att indragningsregeln kan tillämpas analogt på en andel i en bostadsrätt. Hovrätten anser att indragningsregelns processekonomiska funktion väger tyngre än de familjerättsliga skäl som talar mot att tillämpa bestämmelsen analogt (Svea HovR 2013-07-02 i mål ÖÄ 9764-12 och Svea HovR 2013-07-11 i mål ÖÄ 11145-12). Det första avgörandet är överklagat till HD.

Kompletterande innehåll

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • ECHR 27183/04 Rousk v. Sweden [1]
  • NJA 1995 s. 478 [1]
  • NJA 2006 s. 678 [1]
  • NJA 2007 s. 455 [1]
  • NJA 2010 s. 397 [1]
  • NJA 2011 not 16 [1]
  • NJA 2013 s. 1241 [1]
  • Svea 2013-07-02, mål nr ÖÄ 9764-12 [1]
  • Svea 2013-07-11, mål nr ÖÄ 11145-12 [1]

Lagar & förordningar

Rättsfallskommentarer

  • Utmätning av personbil värd 5 000 kr har inte ansetts som en försvarlig åtgärd enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken. [1]

Övrigt

  • KFM 2013-09-30, dnr 832 25938-13/12 [1]
  • Kronofogdemyndighetens föreskrifter om hantering av vissa borgenärsuppgifter KFMFS 2008:1 [1]
  • Kronofogden.se [1]