Vem ska lämna mervärdesskattedeklaration och vad ska den innehålla?

Skyldighet att lämna mervärdesskattedeklaration

Vem som ska lämna en mervärdesskattedeklaration framgår av 26 kap. 2 § SFL. Den som är skattskyldig för mervärdesskatt eller har rätt till återbetalning av sådan skatt ska lämna en mervärdesskattedeklaration. I denna redovisar den deklarationsskyldige sin mervärdesskatt. Vanligtvis är det den deklarationsskyldige själv som ska lämna deklarationen. Det finns dock ett antal undantag då det i stället är någon annan som ska lämna deklarationen.

Den som är skattskyldig

Den som är skattskyldig enligt ML ska lämna en mervärdesskattedeklaration (26 kap. 2 § 2 SFL).

Ett handelsbolag är ett mervärdesskatterättsligt subjekt. Om handelsbolaget är skattskyldigt enligt ML är bolaget skyldigt att lämna en mervärdesskattedeklaration. Motsvarande gäller kommanditbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Den som är registrerad till mervärdesskatt utan att vara skattskyldig

En mervärdesskattedeklaration ska också lämnas av den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6 SFL (26 kap. 2 § 3 SFL).

Det rör sig om

• den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § ML har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ ML, se 7 kap. 1 § första stycket 4 SFL
• den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket ML, se 7 kap. 1 § första stycket 5 SFL
• en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ ML utan att omfattas av 19 kap. 1 § ML, se 7 kap. 1 § första stycket 6 SFL.

Genom hänvisningen till bestämmelserna om registrering anges att vissa beskattningsbara personer som inte är skattskyldiga för mervärdesskatt ska lämna en mervärdesskattedeklaration. Det rör sig om beskattningsbara personer som har rätt till återbetalning av mervärdesskatt. De ska ansöka om återbetalning i en mervärdesskattedeklaration. Det rör sig också om beskattningsbara personer som gör sådana unionsinterna förvärv som är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § ML. Förvärvet ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration.

Den som är skyldig att jämka

Den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ ML ska lämna en mervärdesskattedeklaration (26 kap. 2 § 4 SFL). Denne är inte alltid skattskyldig för mervärdesskatt. Eftersom jämkningen ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration anges därför särskilt i 26 kap. 2 § 4 SFL att den som ska jämka ingående mervärdesskatt ska lämna en mervärdesskattedeklaration. Läs även om vem som ska registreras.

Företrädare

Vanligtvis är det den skattskyldige själv som ska lämna mervärdesskattedeklaration. Det finns dock ett antal undantag då det i stället är en för skatteförfarandet särskild företrädare som ska lämna mervärdesskattedeklaration, nämligen representant för ett enkelt bolag och ett partrederi samt huvudman för en mervärdesskattegrupp. Dessa företrädares skyldighet att lämna mervärdesskattedeklaration för huvudmannen framgår av bestämmelserna i 5 kap. 2 och 3 §§ SFL. Läs mer om representant respektive grupphuvudman i Handledning för skatteförfarandet 2012, avsnitten 5.3 och 4.

Deklarationsombud

Den som lämnar en elektronisk mervärdeskattedeklaration kan anlita ett deklarationsombud. Deklarationsombudet får endast lämna en elektronisk mervärdesskattedeklaration för sin huvudmans räkning.

Ombud för utländsk beskattningsbar person

Den som är ombud för en utländsk beskattningsbar person ska lämna mervärdesskattedeklaration för den personens räkning. Ombudets skyldighet att lämna sådan deklaration framgår av 6 kap. 2 § SFL.

Hur fullgör man sin deklarationsskyldighet?

Den som är skyldig att lämna en mervärdeskattedeklaration ska med ett undantag fullgöra deklarationsskyldigheten genom att lämna en mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod enligt 26 kap. 5 § SFL. Undantaget avser den som i stället ska lämna en särskild mervärdesskattedeklaration.

En mervärdesskattedeklaration ska alltså lämnas för varje redovisningsperiod. Någon möjlighet att ersätta deklarationen med en skriftlig upplysning finns inte. Detta innebär att en mervärdesskattedeklaration alltid måste lämnas oavsett om verksamhet har bedrivits under perioden eller inte, d.v.s. även om skatten att redovisa är noll kronor. Se prop. 1996/97:100 s. 569 och prop. 2010/11:165 s. 788.

Motsvarande bestämmelser finns i artiklarna 250.1 och 252 i mervärdesskattedirektivet.

Fastställt formulär för mervärdesskattedeklarationen

En skattedeklaration ska lämnas på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § 3 SFL). Det är Skatteverket som fastställer formulär till de blanketter som behövs för tillämpningen av skatteförfarandelagen och dessa ska tillhandahållas kostnadsfritt (22 kap. 3 § SFF). Det av Skatteverket fastställda formuläret för mervärdeskattedeklarationen är också en föreskrift om vilka uppgifter som ska lämnas. Beslutet om formulär innefattar inte bara de uppgifter som ska lämnas utan också t.ex. färg, format och papperskvalitet på deklarationen. Deklarationsblanketter med vissa förtryckta uppgifter såsom den deklarationsskyldiges namn, adress och organisationsnummer samt registreringsnummer för mervärdesskatt skickas ut till dem som är registrerade.

Mervärdesskattedeklarationen ska vara undertecknad av den deklarationsskyldige eller behörig ställföreträdare. Om uppgifterna lämnas elektroniskt får deklarationen undertecknas av ett deklarationsombud. Även ombud för en utländsk beskattningsbar person och dödsbodelägare som är ombud för dödsboet får underteckna deklarationen (38 kap. 2–3 §§ SFL).

Bestämmelserna om mervärdesskattedeklarationen är teknikneutrala. Detta innebär att den kan lämnas antingen på en pappersblankett eller elektroniskt. Kraven på fastställt formulär och underskrift utgör alltså inga hinder för att lämna mervärdesskattedeklarationen elektroniskt.

Viss verksamhet ska redovisas för sig

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att en viss verksamhet ska redovisas för sig (26 kap. 39 § SFL). Normalt ska endast en redovisning d.v.s. en mervärdesskattedeklaration lämnas för samtliga verksamheter som bedrivs av den deklarationsskyldige. Av kontrollskäl är det viktigt att Skatteverket har möjlighet att, i vissa fall när särskilda omständigheter talar för det, kräva in en separat redovisning för en viss verksamhet (prop. 1996/97:100 s. 575).

Exempel

Skatteverket har beslutat att en av delägarna i ett enkelt bolag eller ett partrederi får svara för redovisning och betalning av skatten. I sådana fall beslutar Skatteverket att det enkla bolagets/partrederiets verksamhet ska redovisas för sig och inte tillsammans med annan verksamhet som delägaren bedriver.

Föreläggande att lämna deklaration

Om en mervärdesskattedeklaration inte lämnas får Skatteverket enligt 37 kap. 2 § SFL förelägga den deklarationsskyldige att lämna deklarationen. Bestämmelsen omfattar dels den som t.ex. låtit bli att lämna deklaration, dels den som lämnat deklaration eller lämnat uppgifter på annat sätt, men som har utelämnat en uppgift som denne är skyldig att lämna (prop. 2010/11:165 s. 848).

Skatteverket har även rätt att förelägga den, som inte är skyldig att lämna skattedeklaration att lämna en sådan deklaration (37 kap. 4 § SFL). Genom denna bestämmelse ges Skatteverket möjlighet att förelägga en person att lämna mervärdesskattedeklaration även i de fall då det inte är känt om denne är skattskyldig eller inte.

Revisors skyldighet när deklaration inte lämnats

En revisor ska anmärka om ett bolag eller ett företag inte lämnar mervärdesskattedeklaration, 9 kap. 34 § ABL och 30 § revisionslagen (1999:1079). I ett sådant fall ska en kopia av revisionsberättelsen också sändas till Skatteverket (9 kap. 37 § ABL och 32 a § revisionslagen (1999:1079).

Vad ska en mervärdesskattedeklaration innehålla?

I 26 kap. 18 § SFL regleras vilka uppgifter som ska finnas med i samtliga skattedeklarationer. Kravet på identifikationsuppgifter specificeras i 6 kap. 1 § första stycket SFF. I 26 kap 21 § SFL och 6 kap. 1 § SFF regleras vilka uppgifter därutöver som en mervärdesskattedeklaration ska innehålla. Bestämmelserna har sin motsvarighet i artiklarna 250 och 251 i mervärdesskattedirektivet.

Uppgifter i en mervärdesskattedeklaration

En mervärdesskattedeklaration ska alltid innehålla följande:

• namn
• personnummer, samordningsordningsnummer eller organisationsnummer
• postadress (6 kap. 1 § första stycket SFF)
• registeringsnummer för mervärdesskatt (6 kap. 1 § tredje stycket SFF )
• uppgift om den redovisningsperiod som redovisningen lämnas för (26 kap. 18 § 2 SFL)
• utgående skatt
• ingående skatt
• omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EU-länder (26 kap. 21 § första stycket SFL).
• de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna och kontrollera skatten och avgifterna (26 kap. 18 § 3 SFL).

En mervärdesskattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen (26 kap. 21 § andra stycket SFL).

Utgående skatt som avser sådana unionsinterna förvärv som anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 ML ska redovisas särskilt i en mervärdesskattedeklaration (6 kap. 5 § SFF). En sådan särredovisning krävs enligt artikel 251 i mervärdesskattedirektivet. Jämför prop. 1994/95:57 s. 87 och 197. Förutom de ovan angivna uppgifterna har Skatteverket i det fastställda formuläret för mervärdesskattedeklarationen föreskrivit att ytterligare uppgifter om mervärdesskatt ska lämnas i en mervärdesskattedeklaration (jfr 6 kap. 1 § fjärde stycket SFF).

Hur utgående och ingående mervärdesskatt ska redovisas framgår av 13 kap. ML.

Avrundning av öresbelopp

Belopp som avser skatt eller avgift enligt SFL ska anges i hela krontal så att örestal faller bort (22 kap. 1 § SFF). När det gäller redovisning i mervärdesskattedeklarationen gäller alltså inte lagen (1970:1029) om avrundning av vissa öresbelopp. Detta innebär att de belopp som ska redovisas i en sådan deklaration ska anges i hela krontal.

Valuta

Uppgifter om belopp som ska lämnas enligt SFL och SFF ska, om inte annat föreskrivs, anges i svenska kronor (22 kap. 2 § SFF). Detta innebär att de belopp som ska redovisas i en mervärdesskattedeklaration ska anges i svenska kronor. Detta gäller oavsett vilken redovisningsvaluta företaget tillämpar. Den som har euro som redovisningsvaluta och fakturerar i euro ska därför räkna om mervärdesskatten till svenska kronor för att få fram uppgifterna för mervärdesskattedeklarationen. Omräkningen görs enligt 15 och 16 §§ lag (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Kompletterande information

• Fakturering
• Redovisningsperiod för mervärdesskattedeklaration
• Deklarationstidpunkt