OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

En samfällighet förvaltas av ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten. Det finns två former av förvaltning: föreningsförvaltning och delägarförvaltning.

Förvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter

Det vanligaste är att samfälligheter förvaltas enligt LFS. Denna lag gäller för alla typer av samfälligheter, samfällda rättigheter (t.ex. samfälld jakt och samfällt fiske) och samfälld mark. Lagen omfattar även vägföreningar, vägsamfälligheter och vattenregleringssamfälligheter som bildats enligt vattenlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

LFS anvisar två former för förvaltning av samfälligheter: föreningsförvaltning eller delägarförvaltning.

Föreningsförvaltning – en samfällighetsförening förvaltar samfälligheten

Föreningsförvaltning är den vanligaste förvaltningsformen och innebär att en samfällighetsförening förvaltar en samfällighet. Föreningen bildas oftast i samband med lantmäteriförrättningen av samfälligheten. Ändamålet med föreningen är att förvalta samfälligheten utan att äganderätten till samfälligheten övergår från delägarna till samfällighetsföreningen.

Samfällighetsföreningar registreras och tilldelas organisationsnummer av Lantmäteriet och blir en juridisk person i och med registreringen. För att få registreras krävs att föreningen har antagit stadgar och utsett en styrelse. Stadgarna måste följa LFS och överensstämma med beslutet från lantmäteriförrättningen.

Sedan LFS trädde i kraft 1974 får samfälligheter inte förvaltas av andra juridiska personer än samfällighetsföreningar. Föreningsförvaltning i annan associationsform, t.ex. ekonomiska föreningar, som tillkommit innan lagen trädde i kraft får dock fortsätta.

Vilka som företräder en samfällighetsförening framgår av samfällighetsföreningsregistret hos Lantmäteriet.

Samfällighetsföreningens medlemmar är ägarna till de fastigheter som har andelar i samfälligheten. Om en ägare överlåter sin fastighet, upphör medlemskapet automatiskt för säljaren av fastigheten och köparen blir automatiskt medlem i föreningen.

Föreningsstämman är föreningens beslutande organ och föreningen fattar sina beslut genom majoritetsbeslut av medlemmarna. Föreningsstämman ska godkänna den sammanställning av föreningens beräknade utgifter och inkomster (utgifts- och inkomststat) som styrelsen tar fram. Föreningsstämman fattar även beslut om vilka avgifter delägarna ska betala för förvaltningen av samfälligheten. Avgifternas storlek framgår sedan av den förteckning (debiteringslängd) som föreningen upprättar.

Delägarförvaltning – fastighetsägarna förvaltar samfälligheten

Delägarförvaltning innebär att fastighetsägarna själva sköter om samfälligheten, och gäller främst för mindre samfälligheter. Vid delägarförvaltning krävs att delägarna är överens om alla förvaltningsåtgärder. För vägsamfälligheter som bildats enligt äldre bestämmelser och som inte är juridiska personer, sker delägarförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter.

En delägarförvaltad samfällighet kan övergå till föreningsförvaltning endast genom att delägarna bildar en samfällighetsförening som registreras hos länsstyrelsen.

Förvaltning enligt annan lagstiftning än lagen om förvaltning av samfälligheter

Vissa äldre samfällighetsformer som inte ombildats av fastighetsägarna förvaltas dock enligt andra lagar, t.ex.

  • mark som avser häradsallmänningar
  • sockenallmänningar och allmänningsskogar
  • vissa äldre samfälligheter inom byar
  • fiskevårdsområden
  • viltvårdsområden
  • samfälligheter som bildats enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.

Vattenregleringssamfälligheter som bildats enligt gamla vattenlagen förvaltas enligt denna lag om inte delägarna beslutat att i stället tillämpa lagen om förvaltning av samfälligheter.

Förvaltning av rättighetssamfälligheter

Viltvårdsområden och fiskevårdsområden omfattas inte av lagen om förvaltning av samfälligheter.

I den förening som förvaltar ett fiskevårdsområde eller viltvårdsområde kan även andra än ägare till områdets delägarfastigheter vara medlemmar. Det kan vara medlemmar som fått fiskerätt eller jakträtt av fastighetsägarna.

Förvaltning av viltvårdsområden

För viltvårdsområden gäller att två eller flera fastigheter kan sammanföras till ett viltvårdsområde. Syftet med ett sådant är samordning av jakten och åtgärder till skydd och stöd för viltet. För att kunna genomföra samordningen bildar fastighetsägarna en viltvårdsområdesförening.

Länsstyrelsen beslutar om bildandet av viltvårdsområdet och fastställer också stadgarna för viltområdesföreningen. Viltvårdsområdesföreningen är en juridisk person när stadgar antagits och en styrelse utsetts. Efter ansökan tilldelas organisationsnummer av Skatteverket. Medlemmarnas deltar i föreningens angelägenheter på en föreningsstämma.

Förvaltning av fiskevårdsområden

Fiske som tillhör två eller flera fastigheter kan sammanföras till ett fiskevårdsområde. Syftet med ett sådant område är att samordna fisket och fiskevården och främja fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen. Fiskerättsinnehavarna kan bilda en fiskevårdsområdesförening för att kunna sköta fiskevårdsområdet.

Länsstyrelsen beslutar om bildandet av ett fiskevårdsområde och fastställer även stadgarna för fiskevårdsområdesföreningen. Fiskevårdsområdesföreningen är en juridisk person när stadgar antagits och styrelse utsetts. Efter ansökan tilldelas organisationsnummer av Skatteverket. Medlemmarna deltar i fiskevårdsområdesföreningens angelägenheter på en fiskestämma.

Referenser på sidan

Lagar & Förordningar

  • Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter [1]