OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Jämförelsebeloppet beräknas utifrån ersättningen för andelarna. Om marknadsvärdet på de likvida tillgångarna i ett bolag överstiger jämförelsebeloppet är det ett skalbolag.

Hur beräknas jämförelsebeloppet?

Om samtliga andelar i ett bolag har avyttrats utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen för bolaget. Om inte samtliga andelar avyttrats utgörs jämförelsebeloppet av hälf­ten av det sammanlagda värdet av samtliga andelar, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna (49 a kap. 9 § IL). Om marknadsvärdet på de likvida tillgångarna i bolaget överstiger jämförelsebeloppet är det ett skalbolag.

Exempel: jämförelsebeloppet visar att det inte är fråga om ett skalbolag

A avyttrar samtliga andelar i AB X för 1 000 000 kr. I bola­get finns likvida tillgångar med 500 000 kr. Är AB X ett skalbolag?

Jämförelsebeloppet = 1 000 000 x 50 % = 500 000 kr

Likvida tillgångar = 500 000 kr

Eftersom de likvida tillgångarna inte överstiger jämför­el­sebeloppet är det inte fråga om något skalbolag.

Exempel: jämförelsebeloppet visar att det är fråga om ett skalbolag

B avyttrar 75 av totalt 100 andelar i AB Y för 6 000 000 kr.

AB Y äger 80 % av AB Z.

De likvida tillgångarna i AB Y uppgår till 3 500 000 kr och i AB Z till 1 875 000 kr.

Är AB Y ett skalbolag?

Jämförelsebeloppet blir 6 000 000 kr x 100/75 x 50 % = 4 000 000 kr.

De likvida tillgångarna blir 3 500 000 kr + 1 875 000 kr x 80 % = 5 000 000 kr.

Eftersom de likvida tillgångarna 5 000 000 kr överstiger jäm­förelsebeloppet 4 000 000 kr är AB Y ett skal­bolag.

Om säljaren får en tilläggsköpeskilling i efterhand

Om säljaren får en tilläggsköpeskilling i efterhand, d.v.s. får betalt ytterligare för andelarna i efterhand (tillkommande ersättning) förändras förhållandet mellan ersätt­ningen (och där­med jämförelsebeloppet) och företagets likvida tillgångar. Den förändringen kan innebära att skalbolags­reglerna inte ska tilläm­pas. I det fallet får den skatt­skyldige, om skalbolagsreglerna redan har tillämpats på en andels­avyttring, begära omprövning.

Om köpeskillingen sätts ned

Om det finns en klausul i köpekontraktet som inne­bär att köpeskillingen ska sättas ned om vissa förut­sättningar inte blir uppfyllda, kan försäljningen av företaget (som vid kontraktsdagen inte var att betrakta som ett skalbolag) medföra att företaget nu blir ett skalbolag, i och med den nedsatta köpeskillingen. Om köpeskillingen sätts ned kan ju jämförelsebeloppet bli lägre än de likvida tillgångarna.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]