OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 16 jun 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

En säljare av ett skalbolag som vill slippa skalbolagsbeskattning kan åberopa ventilen, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Förutsättningarna för att ventilen ska tillämpas

Huvudregeln är att skalbolagsbeskattning ska ske så länge inte säljaren av en andel åberopar ventilen. Då kan beskattningen i stället komma att göras enligt de vanliga kapitalvinstreglerna.

För att bestäm­mel­serna enligt huvudregeln i 49 a kap. 11 § IL inte ska tillämpas krävs att säljaren av andelen åberopar ventilen och att det finns särskilda skäl (49 a kap. 12 § IL). När man prövar fallet ska man ta hänsyn till två saker:

  • vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet
  • hur ersättningen för andelen bestämts.

Om man avyttrar en minoritetspost

Huvudregeln ska normalt inte tilläm­pas när man avyttrar en minoritetspost eftersom en sådan avyttring vanligtvis inte leder till att köparen får ett väsentligt inflytande över skalbolaget. Med väsentligt inflytande avses normalt att köparen kommer att inneha minst 40 procent av andelarna i skalbolaget.

Om det finns särskilda omstän­digheter kan dock bestämmelsen i 49 a kap. 11 § IL ändå tillämpas.

En särskild omstän­dighet som gör att skalbolagsbeskattning ändå ska ske kan exempelvis vara att köparen får ett väsentligt inflytande över ett företag på grund av att flera minoritetsdelägare avyttrar andelar.

Intern aktieöverlåtelse

Ett av kraven för att ventilen normalt ska vara tillämplig är att ett väsentligt inflytande övergår till någon annan. Enligt skalbolagsreglerna beskattas en intern aktie­överlåtelse bara om det föreligger särskilda omstän­dig­heter. Enligt Skatte­verkets upp­fattning kan en sådan särskild omständighet vara att man gör den interna aktie­överlåtelsen som ett av flera led i en skal­bolags­plund­ring.

Högsta Förvalt­nings­domstolen har i RÅ 2003 ref. 68 fastställt att en intern aktie­överlåtelse normalt sett ska om­fattas av ventilen i 49 a kap. 12 § andra stycket IL. Högsta Förvalt­nings­domstolen kon­sta­terar att det för­värv­ande bolaget visserligen får ett inflytande över det avytt­rade skal­bolaget, men att det inte innebär att den fysiska personens, d.v.s. säljarens, infly­tande över skal­bolaget minskar.

Eftersom säljarens inflytande över skal­bolaget inte minskar kan något inflytan­de inte anses ”gå över” från säljaren till det förvärvande bolaget. Säljaren bestämmer ju över båda bolagen.

Storleken på köpeskillingen kan ha betydelse

Att tillämpa ventilen bör vara uteslutet i sådana situationer där det skulle leda till obehöriga skatteförmåner. När regelsystemet infördes var bolagsskatten 28 procent. Då angavs att om en köpare är ber­edd att betala allt för mycket för obeskattade vinstmedel i före­taget, så är det en indikation på att försäljningen av andelarna skulle kunna leda till obehöriga skatteförmåner. Om säljaren får så bra betalt att ersättningen närmar sig 75 procent av den obeskattade vin­sten, så kan säljaren knappast vara i god tro när det gäller köparens av­sik­ter. Visserligen kan det finnas fall där även en seriös köpare kan vara beredd att betala mer än 75 procent för de obeskattade vinst­medlen. Att tillämpa ett annat riktvärde än 75 procent har emellertid inte ansetts vara aktuellt.

Har man fått mer betalt än 75 procent av de obeskattade vinstmedlen bör ventilen normalt sett inte kunna tilläm­pas (prop. 2001/02:165 s. 60). Även beskattade vinst­medel där den slutliga skatten inte reglerats bör betraktas som obeskattade vinstmedel i detta samman­hang. Sedan skalbolagsreglerna infördes har dock bolagsskatten sänkts till 22 procent. Därför anser Skatteverket att riktvärdet bör höjas från 75 till 80 procent. För övrigt beskattat kapital, inklusive aktiekapital, accep­teras en köpe­skilling motsvarande 100 procent.

När det gäller frågan vad som avses med obeskattade vinst­medel bör man beakta exempelvis ett övervärde på marknads­noterade aktier i förhållande till det bokförda värdet. Det kan också finnas fall där skulder av annat slag än skatteskulder inte har reglerats eller där en skuldreglering av olika skäl inte varit möjlig. Det kan då fin­nas skäl att beakta detta vid prövningen av om det finns särskilda skäl att inte tillämpa huvudregeln.

Ett sådant fall kan vara att de likvida medlen använts till att betala skalbolagets skulder strax efter avyttringen. Om betalning av skulderna skett före avyttringen hade de likvida medlen varit mycket lägre och då hade bolaget kanske inte varit ett skalbolag per definition.

Vad har föranlett avyttringen?

Även om ersättningen för andelarna inte överstiger 80 procent av de obeskattade vinstmedlen ska man beakta vad som för­anlett avyttringen. Exempel på fall som skulle kunna vara god­tagbara skäl för att avyttra andelarna utan att skalbolagsbeskattning ska ske är generationsskifte, utlösen av delägare, före­stående likvidation, konjunkturnedgång och omstruk­turering. Det kan även finnas andra situationer där det är motiverat att inte tillämpa skalbolagsreg­ler­na.

Återköp p.g.a. att villkor i överlåtelseavtalet inte uppfyllts

Om ett återköp beror på att villkor i överlåtelseavtalet inte upp­fyllts, och om det är uppen­bart att transaktionen inte utgör ett för­sök att kringgå regelverket, bör man kunna göra undantag från skalbolagsbeskattningen.

Ett förenklat likvidationsförfarande

Det finns företag som hjälper ägare som av olika skäl vill dra sig tillbaka med att likvidera bolaget. Förfarandet kan beskrivas på följande sätt. Företaget köper bolaget av ägaren. Bolaget är då rent tekniskt ett skalbolag, eftersom ett krav från köparen är att verksamheten ska vara avslutad, alternativt avyttrad. Det ska med andra ord endast finnas kontanter i bolaget.

När ersättningen bestäms beaktar köparen bl.a. de latenta skatte­skulderna och kostna­derna för likvidationen. Köparen betalar skatten och genomför likvidationen av bolaget. Affärsidén innebär att likvidations­för­farandet kan genomföras på ett enkelt sätt. Ett sådant likvida­tionsförfarande bör därför normalt kunna leda till att man slipper skalbolagbeskattning.

Har företaget betalat sin inkomstskatt?

Även i andra fall än i likvidationsfallet kan det finnas skäl att ta hänsyn till att bolagets inkomst­skatt betalats när man bedömer om det finns särskilda skäl att inte skalbolagsbeskatta. Med hänsyn till syftet med skal­bolagsreglerna, att första ledet i dubbel­beskattningen inte ska kring­gås, får det anses som ett tungt vägande skäl att företagets inkomstskatt faktiskt har betalats när man prövar om ventilen ska anses vara tillämplig.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2003 ref. 68 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2001/02:165 Skatteregler mot handel med skalbolag [1]

Ställningstaganden

  • Hur mycket kan man få betalt för obeskattade vinstmedel samtidigt som den s.k. ventilen normalt skulle kunna vara tillämplig? [1]