I OSL finns det sekretessbestämmelser som är gemensamma för alla myndigheter och verksamhetsområden. Det är exempelvis bestämmelser som skyddar uppgifter om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer. Det är också bestämmelser om sekretess vid upphandling.
Nytt: 2016-10-07
I 21 kap. OSL finns bestämmelser till skydd för vissa uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Uppgifterna som skyddas har gemensamt att de är integritetskänsliga uppgifter.
Tidigare:
Bestämmelserna finns i 21 kap. OSL. Uppgifterna som skyddas har gemensamt att de är integritetskänsliga uppgifter.
I kapitlets första bestämmelse skyddas uppgifter om t.ex. sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott och liknande (21 kap. 1 § OSL). Bestämmelsen ska ge den enskilde ett minimiskydd för känsliga uppgifter om hälsa och sexualliv. Hos Skatteverket kan bestämmelsen bli aktuell i t.ex. ärenden i folkbokföringsverksamheten och i ärenden om avsked i den personaladministrativa verksamheten. Bestämmelsen har ett kvalificerat rakt skaderekvisit.
I kapitlets tredje bestämmelse skyddas kontaktuppgifter till enskilda, såsom bostadsadress, telefonnummer, e-postadress och liknande (21 kap. 3 § OSL). Bestämmelsen har ett kvalificerat rakt skaderekvisit. Sekretessen för uppgift om förföljda personer kan bli aktuell i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
I kapitlets femte bestämmelse skyddas uppgifter som rör utlänningar (21 kap. 5 § OSL). Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit. Sekretess för uppgift om utlänning i vissa fall kan bli aktuell i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
I kapitlets sjunde bestämmelse skyddas personuppgifter om det kan antas att dessa efter ett utlämnande skulle behandlas i strid med personuppgiftslagen (21 kap. 7 § OSL). Bestämmelsen har ett rakt skaderekvisit. Sekretess för personuppgifter som behandlas i strid med PuL kan innebära att Skatteverket avslår en begäran om att få ta del av en allmän handling.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ i 21 kap. OSL inskränker rätten till meddelarfrihet (21 kap. 8 § OSL).
Nytt: 2016-10-07
Bestämmelserna om upphandlingssekretess gäller för alla myndigheter som genomför en offentlig upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Den mest centrala bestämmelsen om upphandlingssekretess finns i 19 kap. 3 § andra stycket OSL.
Sekretessen i ett ärende om offentlig upphandling varierar under upphandlingsprocessens gång. I början av processen gäller en strängare sekretess än senare i processen.
I början av en myndighets upphandlingsprocess gäller absolut sekretess i upphandlingsärendet för uppgifter som rör anbud. Sekretessen gäller fram till att något av följande inträffar (19 kap. 3 § andra stycket OSL):
Till ”uppgifter som rör anbud” hör uppgifter som kan ge information om att ett visst anbud har begärts in eller lämnats, eller som på annat sätt avser ett visst anbud, t.ex. vem som har lämnat det. Det innefattar också arbetspromemorior och andra handlingar som har upprättats av en myndighet, t.ex. motförslag, samt ansökningar om att få lämna anbud (prop. 2001/02:142 s. 93).
Så länge den absoluta sekretessen gäller får de uppgifter som omfattas av sekretessen inte lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller ansökningen.
När den absoluta upphandlingssekretessen upphör att gälla blir ofta någon annan sekretessbestämmelse i OSL tillämplig på uppgifterna i ärendet. Myndigheten måste därför alltid göra en sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut till någon som begär det. Exempelvis kan uppgifterna omfattas av sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse (19 kap. 3 § första stycket OSL). Sekretess gäller enligt denna bestämmelse med rakt skaderekvisit. Uppgifterna kan också omfattas av sekretess till skydd för enskildas ekonomiska intresse (31 kap. 16 § första stycket OSL). Sekretess gäller enligt denna bestämmelse med kvalificerat rakt skaderekvisit. Även andra sekretessbestämmelser kan bli tillämpliga (prop. 2001/02:142 s. 56 f.).
Vad ett bolag har för motivering till att det vill ha konfidentiell behandling i upphandlingsärendet har betydelse vid bedömningen om skaderekvistet i 31 kap. 16 § första stycket OSL är uppfyllt (RÅ 1989 not. 21).
Ett bolag begärde ut en bilaga till de anbudshandlingar som den vinnande anbudsgivaren hade lämnat in i upphandlingen. Kammarrätten ansåg att bilagan innehöll uppgifter som kan antas påverka den vinnande anbudsgivarens möjlighet att prissätta den tjänst som upphandlingen avser. Bilagan omfattats därför av sekretess enligt 31 kap. 16 § första stycket OSL (KRNG 2015-02-27, mål nr 457-15. Se även exempelvis KRNS 2015-05-08, mål nr 2191-15 och KRNG 2015-05-22, mål nr 2179-15).
Ett bolag blev nekad ett antal anbudshandlingar i en upphandling av en kommun, bl.a referenshandlingar och prislistor. En av anbudsgivarna var ett kommunalägt bolag som ska jämställas med en myndighet. Kammarrätten prövade i fråga om det kommunalägda bolagets handlingar begäran utifrån 19 kap. 3 § första stycket OSL. I fråga om övriga anbudsgivares handlingar prövade domstolen begäran utifrån 31 kap. 16 § första stycket OSL. Domstolen har ansett att begärda referenshandlingar kan lämnas ut. Domstolen har vidare ansett att begärda prislistor omfattas av sekretess. I fråga om övriga anbudshandlingar som bolaget har begärt ut har domstolen ansett att kommunen inte har gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och därför återförvisat målet i denna del (KRNG 2015-02-26, mål nr 6496-14).