Justera kostförmånsvärde

Justering nedåt av kostförmån

Vid beskattningen får ett schablonmässigt beräknat förmånsvärde justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl (61 kap. 18 § IL).

Justering nedåt av kostförmånen är motiverat om en arbetsgivare erbjuder en anställd en måltid som avsevärt avviker från en normal lunch. Den omständigheten att den anställde inte erbjuds alternativt avstår från tillbehör till måltiden (dryck, sallad, smör och bröd etc.) medför dock ingen justering (SKV A 2015:30, avsnitt 2.2.1).

På samma grunder får förmånsvärdet efter beslut från Skatteverket ändras vid beräkning av arbetsgivaravgifter (2 kap. 10 b § SAL). När ett sådant beslut finns ska det justerade förmånsvärdet användas även vid beräkning av skatteavdrag för den anställde (11 kap. 11 § SFL). Läs mer om justerat värde vid skatteavdrag.

Anställda inom Försvarsmakten vid förbandsövningar m.m.

Justering nedåt av förmånens värde bör ske för kost som Försvarsmakten erbjuder i följande situationer:

• under förbandsövning
• under tjänstgöring till sjöss ombord på marinens båtar

Förmånen bör i dessa situationer värderas till 50 procent av schablonvärdet och beräknas för de tjänstgöringsdagar eller perioder då den anställde deltagit.

Med förbandsövning avses en sammanhängande övningsverksamhet med krigsorganiserade eller för utbildningsändamål organiserade staber, förband eller kadrar till sådana enheter. Vidare ska övningsverksamheten bedrivas på ett sådant sätt att personalens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras och att arbetet inte kan avbrytas av i förväg bestämda raster eller uppehåll för vila m.m. I tiden för en förbandsövning bör även räknas in förberedelse- och avslutningsverksamhet som har sådant samband med övningen att arbetet inte kan tidsplaneras (SKV M 2015:20, avsnitt 4.4.7).

Anställda inom Polisen i samband med kommenderingar

Synnerliga skäl för justering nedåt av kostförmånens värde kan finnas när en anställd vid Polisen under en kommendering får en måltid på platsen för kommenderingen. Det kan vara fråga om t.ex. en bevakning av ett idrottsevenemang. I dessa situationer kan polisen inte lämna platsen för kommenderingen för måltidsuppehåll. Förmånsvärdet bör i dessa fall värderas till 50 procent av schablonvärdet.

Rättsfall: Anställda på snabbmatrestauranger

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att det var fråga om kostförmån när anställda i en kedja som saluför s.k. snabbmat för sina måltider fått betala ett pris som understeg marknadsvärdet. De anställda har alltså betalat ett lägre pris än företagets kunder fick betala för motsvarande rätter. Värderingen av förmånen skulle därför normalt utgå från kostförmånsschablonen, vilken dock låg väsentligt högre än marknadsvärdet.

Domstolen ansåg att måltidernas karaktär av snabbmat och det förhållandet att de anställda endast kunde välja mellan ett fåtal snarlika anrättningar medförde att måltiderna inte kunde anses utgöra lunchmåltider av normal beskaffenhet. Förmånsvärdet justerades därför ned till marknadsvärdet, d.v.s. det pris som kunderna fick betala (RÅ 2002 ref. 10).

Rättsfall: Anställda i HVB-hem och liknande

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att synnerliga skäl för justering av den schablonmässigt beräknade förmånen av fri kost finns på de grunder som åberopats av makar som driver ett s.k. HVB-hem (6 kap. socialtjänstslagen, 2001:453). De grunder som åberopades var dels att deras måltider tillsammans med de i hemmet placerade barnen och ungdomarna hade ett påtagligt vårdinslag och dessutom innefattade ett pedagogiskt moment, dels att den förmån som de fått inte avsett färdiga måltider utan haft ett mer begränsat innehåll än vad som förutsatts i schablonen. Värdet av vardera makens förmån av fri kost justerades till 50 procent av schablonvärdet (RÅ 1995 ref. 95).

Har vårdpersonal vid ett HVB-hem haft tillsynsskyldighet vid måltiderna kan kostförmånen vara skattefri. Läs mer om tillsynskyldighet för vårdpersonal som arbetar i HVB-hem eller liknande.

Praktikanter

För en praktikant eller motsvarande finns en särskild justeringsregel. Om praktikanten får kostförmån, bostadsförmån eller liknande förmån och inte får någon annan kontant ersättning eller bara obetydlig annan ersättning får förmånens värde justeras till skäligt belopp (61 kap. 21 § IL), i normalfallet 50 procent.

Som praktikant räknas t.ex. lärlingar och elever vid yrkesskolor. Med obetydlig ersättning menas en kontant ersättning som närmast har karaktär av fickpengar.

Däremot är förmån av fri lunch vid viss praktik i grundskola och gymnasium skattefri. Läs mer om fri lunch för skolelever.

Justering uppåt av kostförmån

Justering av förmånsvärdet uppåt, d.v.s. om måltiden är av väsentligt högre standard än en normal lunch, kan aktualiseras vid beskattningen. Detta bör komma ifråga endast i undantagsfall. Vid en sådan bedömning bör vägas in bl.a. om den anställde haft ett avgörande inflytande ifråga om måltidsstandarden (SKV A 2015:30, avsnitt 2.2.1).