Derivat kommer från det engelska ordet ”derive” som betyder härleda. Derivat är värdepapper som inte avser värdet på en viss tillgång, t.ex. en aktie, en fordran eller en valuta. I stället härleds värdet på derivatet till en värdeförändring, uppåt eller nedåt, på den underliggande tillgången under en viss tidsperiod.
Värdet på en aktie är 58 kr vid en viss tidpunkt. Om värdet på aktien förändras med 3 kr under löptiden kan avtalsvillkoren innebära att ena parten ska betala 3 kr till den andra.
Derivatavtal används för
Det vanligaste är att man garderar sig mot risken för värdenedgång på en tillgång man äger genom att ingå ett derivatavtal. Om tillgången minskar i värde får man ett belopp som motsvarar värdenedgången. Det företag främst garderar sig mot är riskerna för ränteförändringar och valutakursförändringar men även för prisförändringar på t.ex. råvaror och aktier. Dessa risker kräver således att företagen bevakar dem och vidtar åtgärder för att begränsa deras verkningar.
Detta kallas att man säkrar värdet på tillgången, ”hedging” på engelska. Det är också vanligt att använda derivat för att gardera sig emot att en utgiftsränta ska stiga över en viss nivå. Genom att ingå ett optionsavtal som innebär att man får betalt om räntan stiger, överför man ränterisken på utfärdaren av optionen.
Derivat används också för att göra arbitrageaffärer. Man utnyttjar då att det är olika priser för en viss tillgång på olika marknader. Om t.ex. priset på avistamarknaden för en viss aktie är lägre än priset på marknaden för derivat på denna aktie kan man köpa aktien på börsen och omedelbart sälja den till ett högre pris på derivatmarknaden. Dessa affärer sker i princip samtidigt.
Slutligen kan man också göra rena spekulationsaffärer med derivat, dvs. ingå derivatavtal därför att man tror att värdet på en viss tillgång kommer att gå i en viss riktning. Med optioner och terminer kan man spekulera inte bara i värdeuppgångar utan också i värdenedgångar.
För att ett derivat ska beskattas enligt kapitalvinstreglerna måste det vara ett fristående avtal eller ett värdepapper som kan överlåtas till någon annan. Om derivatavtalet är en del av ett annat avtal och inte kan överlåtas separat ska det i stället beskattas enligt reglerna för det andra avtalet (RÅ 1999 ref. 14).
För att det ska vara möjligt att handla med derivat i större omfattning har man standardiserat villkoren för de som är marknadsmässigt omsatta. På så sätt är det möjligt med notering av priser som är en förutsättning för handel i större omfattning.