Här kan du läsa om när en förmån från arbetsgivare av hälso- och sjukvård är skattefri eller skattepliktig.
Följande förmåner är undantagna från skatteplikt:
Vad som menas med hälso- och sjukvård framgår av hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Med hälso- och sjukvård avses i HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Av tandvårdslagen framgår vad som avses med begreppet tandvård. Med läkemedel avses läkemedel enligt läkemedelslagen.
Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL (prop. 1981/82:97 s. 44) begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal.
I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om behörighets- och legitimationsregler för bl.a. barnmorska, dietist, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, psykolog, psykoterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.
Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).
Enligt Skatteverkets uppfattning räknas provrörsbefruktning, även kallat in vitro-fertilisering (IVF), och andra behandlingar för att åtgärda ofrivillig barnlöshet som hälso- och sjukvård.
Även synkorrigerande operationer på personer med synnedsättning bör räknas som hälso- och sjukvård. Med synkorrigerande operationer avses ögonlaseroperationer eller operationer där ögats naturliga lins byts ut mot konstgjorda synkorrigerande linser.
Skatteverket anser att skönhetsoperationer m.m. normalt inte ska räknas som hälso- och sjukvård. I den mån plastikoperationer är ett led i behandlingen av medfödda skador eller andra skador, exempelvis brandskador eller skador till följd av trafikolyckor, räknas dock även sådana operationer som hälso- och sjukvård inom förmånsbeskattningen.
Den offentligt finansierade vården i Sverige är skattepliktig. Någon formell definition av begreppet offentligt finansierad vård finns inte i skattelagstiftningen. I förarbetena (prop. 1994/95:182 s.20) sägs att den offentligt finansierade vården bekostas av det allmänna genom bl.a. den allmänna försäkringen och andra offentliga finansieringssystem (jfr RÅ 2002 ref. 2).
Anställda ska således beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Den anställde ska också beskattas för förmånen av fria läkemedel om arbetsgivaren har stått för kostnaden. Den anställde ska beskattas oavsett om han fått ersättning för patientavgiften och läkemedlen direkt av arbetsgivaren eller genom en försäkring som arbetsgivaren har tecknat och betalat för arbetstagaren.
En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad, dvs. privat hälso- och sjukvård, är skattefri. Skattefriheten gäller även privata sjukvårdsförsäkringar som finansierar sådan vård. Ersättning på grund av från sjuk- och olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, som avser sjukvårds- och läkarkostnader för privat vård är också skattefri (11 kap. 18 § IL).
Utgifter för anställdas privata vård är inte avdragsgill för arbetsgivaren.
Om den anställde förutom vårdkostnaden även får resor m.m. betalda genom den av arbetsgivaren tecknade försäkringen är dock sådan förmån skattepliktig.
I de fall en anhörig till en anställd får vårdförmåner från den anställdes arbetsgivare är alla förmåner skattepliktiga hos den anställde som indirekt förmån. Det gäller alltså oavsett vad förmånen avser och hur den finansieras.
Om förmånen betalas direkt, värderas förmånen till arbetsgivarens kostnad, dvs. patientavgiften om vården är offentligt finansierad, och den faktiska vårdkostnaden om vården är privat.
Om förmånen ges genom en sjukvårdsförsäkring som avser såväl den anställde som en anhörig, värderas förmånen till hälften av arbetsgivarens kostnad för premien genom proportionering.
Ersättning för kostnader vid olycksfall och akut sjukdom som vid tjänsteresa utbetalas från reseförsäkring är undantagen från beskattning. Läs mer om reseskyddsförsäkring.
Förmån av fri tandvård är skattepliktig oavsett hur finansieringen sker.
Den anställde ska beskattas oavsett om han fått ersättning för patientavgift m.m. direkt av arbetsgivaren eller genom en försäkring som arbetsgivaren har tecknat.
Förmån av tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina och flygande personal och för andra med i huvudsak likartade arbetsförhållanden är skattefri för den anställde.
Fri hälso- och sjukvård och fria läkemedel i samband med vård utomlands (oberoende om vården är offentligt finansierad eller inte) är en skattefri förmån för den anställde när arbetsgivaren står för kostnaden. Med läkemedel avses läkemedel enligt läkemedelslagen (SKV A 2015:30).
Förmån av fri vaccination som beror på tjänsten är skattefri. Det gäller t.ex. influensavaccinationer eller vaccinationer inför en tjänsteresa (prop. 1994/95:182 s. 44). Gäller däremot förmånen exempelvis en vaccination inför en semesterresa är förmånen skattepliktig för mottagaren.
Förmån av fri företagshälsovård beskattas inte. Företagshälsovårdens huvuduppgift är att bedriva förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. I lagstiftning och avtal ställs i vissa fall krav på tillgång till företagshälsovård. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen, AML, skyldig att systematiskt planera, leda och kontrollera arbets-miljöarbetet. Vidare har arbetsgivaren enligt AML ett ansvar för rehabilitering. Både när det gäller arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsansvaret är företagshälsovården ett viktigt instrument.
Företagshälsovården är organisations- och gruppinriktad. Inslaget av individuellt inriktad vård är begränsat och ingår endast som ett led i arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. För den anställde innebär därför förmånen av fri företagshälsovård inte några inbesparade levnadskostnader. Förmånen av fri företagshälsovård har därför undantagits från förmånsbeskattning.
Definitionen på företagshälsovård styrs av arbetsmiljö- och rehabiliteringslagstiftningen. Med ledning av AML, och dess förarbeten kan företagshälsovård beskrivas på följande sätt:
Det förekommer att företag som arbetar inom företagshälsovården också tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster samt friskvård. Offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster, som tillhandahålls inom företagshälsovården ska hanteras enligt de regler som gäller för sådan vård. I vilka lokaler eller i vilken organisationsform behandlingen sker saknar betydelse. Eventuell friskvård som tillhandahålls inom företagshälsovården behandlas enligt reglerna för personalvårdsförmåner..
Hälsoundersökningar räknas som företagshälsovård om de ingår som en del av ett arbetsmiljöarbete och är anpassade till de arbetsmiljörisker som de anställda utsätts för i sitt arbete. När arbetsgivaren bekostar sådan undersökning är förmånen skattefri. Sådana undersökningar kan t.ex. röra stressrelaterade sjukdomar, anställdas exponering för hälsofarliga ämnen eller hjärtundersökningar inom elitidrotten.
Skatteverket anser att allmänna hälsoundersökningar eller hälsokontroller i övrigt som arbetsgivaren erbjuder sina anställda, och som inte är ett led i arbetet med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen,ska räknas som hälso- och sjukvård. När arbetsgivaren bekostar sådan hälso-undersökning för sina anställda är hälsoundersökningen en skattepliktig förmån om undersökningen sker inom den offentligt finansierade vården. Om hälsoundersökningen sker inom den inte offentligt finansierade vården är förmånen skattefri. Observera att den då inte heller är avdragsgill.
Förmån av fri rehabilitering och förebyggande behandling är skattefri. Förmånen är skattefri för den anställde även om avdragsrätt saknas för arbetsgivaren.
Rehabiliteringsåtgärder och förebyggande behandlingsåtgärder är åtgärder som är arbetslivsinriktade och som det antingen åligger arbetsgivaren att stå för eller som arbetsgivaren ändå åtar sig i det enskilda fallet.
Skatteverket anser att fysiska aktiviteter, t.ex. motion, som en anställd genomför efter recept från läkare eller annan behörig vårdgivare i skattehänseende ska behandlas som rehabilitering eller förebyggande behandling. När arbetsgivaren bekostar sådana aktiviteter för den anställde är för-månen skattefri om aktiviteterna avser arbetslivsinriktad rehabilitering som arbetsgivaren ska svara för enligt AML och SFB eller om de avser rehabilitering eller förebyggande behandling som syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta.
Bestämmelserna om arbetsgivarens avdragsrätt för kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel, vaccinationer, företags-hälsovård, rehabilitering och förebyggande behandling finns i 16 kap. 22–24 §§ IL. I korthet innebär reglerna följande.
Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnader för offentligt finansierad hälso- och sjukvård. För privat hälso- och sjukvård får arbetsgivaren i normalfallet inte göra något avdrag.
Arbetsgivaren har avdragsrätt för kostnad för tandvård oavsett om den är offentligt finansierad eller inte.
Läs mer om arbetsgivarens avdragsrätt.
Reglerna skiljer sig om sjuk- eller olycksfallsförsäkringen har tagits i samband med tjänst eller inte.
Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring har tagits i samband med tjänst ska utfallande belopp beskattas (10 kap. 7 § och 11 kap. 42 § IL). Detta bör dock inte gälla ersättning för privat vård. Detta innebär att patientavgiften i den offentliga vården samt resor i samband med sjukvård, ersättning för förlorad arbetsinkomst och andra ersättningar från försäkringen beskattas. Försäkringsbolaget ska i egenskap av utgivare av skattepliktig ersättning betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på ersättningen. Arbetsgivaren får avdrag för den del av försäkringspremien som avser offentlig vård och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringen. Om försäkringen omfattar såväl privat som offentlig vård ska utfallande belopp proportioneras mellan en skattepliktig och en skattefri del.
Om en sjuk- eller olycksfallsförsäkring inte tecknats i samband med tjänst anser Skatteverket att det är kostnaden för att få försäkringen, dvs. premien, som är själva förmånen och som ska beskattas och ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Detta gäller om försäkringen avser att täcka skattepliktiga förmåner, såsom offentligt finansierad vård, resor till och från sjukvårdsinrättning och förlorad arbetsförtjänst. Utfallande belopp beskattas inte. Arbetsgivaren får avdrag för den del av premien som avser att täcka skattepliktiga förmåner och betalar arbetsgivaravgifter på motsvarande belopp. Om försäkringen omfattar såväl privat som offentlig vård, ska premien proportioneras på en skattefri och en skattepliktig del.