Partsbehörighet

Fysiska och juridiska personer kan vara partsbehöriga

Alla fysiska och i princip alla juridiska personer kan vara part (partsbehöriga) i en domstolsprocess (juridiska personer är t.ex. aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening). Detsamma gäller för staten, en kommun eller annan menighet (11 kap. 1 och 2 §§ RB). Att begreppet partsbehörighet kan användas även i förvaltningsförfarandet följer av att en fysisk eller juridisk person kan benämnas part (jfr 21 FL).

Den skattskyldige (skattesubjektet) är partsbehörig

I skatteprocessen är det den som enligt skattelagstiftningen är skattskyldig (skattesubjekt) som är part (eller partsbehörig).

Det innebär att ett handelsbolag inte är partsbehörig när det gäller ett beslut om inkomstskatt eftersom det ju är delägarna som beskattas för sin andel av vinsten, och som alltså är skattesubjekt när det gäller inkomstskatt. Handelsbolaget är däremot skattesubjekt och är partsbehörig när det gäller t.ex. mervärdesskatt, särskild fastighetsskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel.

Det finns vissa samfälligheter som varken är juridiska personer eller skattesubjekt. Så är t.ex. fallet med enkla bolag och partrederier. Dessa kan alltså inte vara partsbehöriga.

Partsbehörighet vid konkurs

Som huvudregel gäller att en juridisk person som har upplösts genom en underskottskonkurs saknar rättskapacitet – d.v.s. förmågan att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser – och därmed även partsbehörigheten. Se t.ex RÅ 1992 not. 29, RÅ 84 1:87, NJA 1979 s. 700, NJA 1999 s. 237 och NJA 2001 s. 144.

Detta innebär att Skatteverket t.ex. inte kan fatta beslut mot ett aktiebolag som upplösts genom en underskottskonkurs. Detta gäller både gynnande beslut och nackdelsbeslut. Från huvudregeln har vissa undantag gjorts i praxis. När ett bolag har upplösts kan det finnas ett intresse av att en domstol prövar en eventuell tvist mellan bolaget och dess motpart.

Undantag från huvudregeln

Undantagen från huvudregeln är följande.

Ny utdelning i konkursen

Ett bifall till bolagets talan i en skatteprocess skulle kunna innebära att skatt återbetalas till bolaget och därmed medför en ny utdelning i konkursen (RÅ 1996 not. 192). Bolagets begäran om återbetalning av skatt måste dock beloppsmässigt överstiga eventuella skulder till staten, eftersom det annars aldrig kan bli någon ny utdelning i konkursen. Detta undantag kan bli aktuellt att tillämpa både vid en begäran om omprövning eller ett överklagande.

Pågående ställföreträdarprocess

Ställföreträdare för bolaget har ansetts ha ett betydande intresse att få skattefrågan överprövad i förvaltningsdomstol p.g.a. en pågående process om företrädaransvar (RÅ 2000 ref. 41, RÅ 2003 not. 25, jämför även RÅ 2008 ref. 75 och 67 kap. 4 § SFL). I dessa fall har upplösta bolag tillerkänts partsbehörighet mot bakgrund av den betydelse utgången i skatteprocessen kunde antas ha för de tidigare styrelseledamöterna i bolaget.

Överprövning i förvaltningsdomstol av ett påfört skattetillägg

För att en rättssäker prövning av ett skattetillägg ska kunna ske är det nödvändigt att även de grundläggande beskattningsbesluten kan överprövas (RÅ 2002 ref. 76). Av Europakonventionens regler följer dock inte någon rätt till domstolsprövning i mer än en instans (RÅ 2003 ref. 53). Rätten till överprövning gäller enbart överklagande till förvaltningsrätten, inte omprövning hos Skatteverket.