OBS: Detta är utgåva 2017.1. Sidan är avslutad 2023.
Företag med omsättning som är högst 30 000 kronor är befriade från mervärdesskatt på sin omsättning av varor och tjänster från och med den 1 januari 2017. Syftet är att förenkla för små företag som till exempel mikroproducenter av el från solceller. Befrielsen gäller inte all omsättning och inte för sådana inköp där företaget som köpare ska deklarera utgående moms.
Skattebefrielsen gäller för beskattningsbara personer som har en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kr under beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha varit mer än 30 000 kr något av de två närmast föregående beskattningsåren. För nystartade företag får bedömningen göras av enbart framtida omsättningar. Omsättningen ska beräknas på ett särskilt sätt, se Hur beräknas 30 000-kronorsgränsen? (nedan).
Justering görs om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader (9 d kap. 1 § ML, prop. 2016/17:1 s. 398).
Följande personer/subjekt kan inte befrias enligt 9 d kap. 2 § ML
Ett företag kan välja att inte vara befriat från mervärdesskatt trots att förutsättningarna för befrielse är uppfyllda och företaget har en omsättning som är högst 30 000 kronor. Företaget måste i så fall ansöka om att skatt ska tas ut (9 d kap. 6 § ML).
Befrielsen från mervärdesskatt gäller de flesta omsättningar av varor och tjänster som företaget själv omsätter inom landet. Befrielsen gäller inte för inköp av varor och tjänster från andra som företaget själv måste deklarera utgående mervärdesskatt för som till exempel byggtjänster där köparen ska redovisa utgående moms. Den gäller heller inte för omsättning utomlands (9 d kap. 1 § ML).
Befrielsen gäller inte för
Tjänster som inte är omsatta i Sverige enligt 5 kap. ML är omsatta utomlands och kan därför inte befrias enligt 9 d kap. ML. Däremot är varorna omsatta i Sverige vid försäljning av varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land. En sådan varuomsättning omfattas av befrielsen enligt 9 d kap. ML. Detta har konsekvenser för avdragsrätten.
Den som inte är registrerad till mervärdesskatt är befriad utan ansökan så länge beskattningunderlaget inte överstiger 30 000 kronor.
Den som är registrerad till mervärdesskatt måste ansöka hos Skatteverket och få ett beslut om befrielse (9 d kap. 4 § andra stycket ML, prop. 2016/17:1 s. 399).
För den som inte är registrerad till mervärdesskatt gäller skattebefrielsen automatiskt från den tidpunkt då verksamheten startar om beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 30 000 kronor.
För den som är registrerad till mervärdesskatt gäller befrielsen tidigast från den dagen då Skatteverket beslutar om befrielsen (9 d kap. 4 § andra stycket ML).
Den som har fått ett beslut om att skatt ska tas ut trots att omsättningen beräknas bli högst 30 000 kronor omfattas av en fördröjningsregel. Det innebär att de inte kan befrias på nytt förrän från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då ett beslut om beskattning fattades (9 d kap. 4 § tredje stycket ML, prop. 2016/17:1 s. 399).
Befrielsen kan upphöra av tre skäl enligt 9 d kap. 1, 5 och 6 §§ ML och prop. 2016/17:1 s. 400
Ansökan om att skatt ska tas ut trots att det finns förutsättningar för skattebefrielse kan lämnas in. Ett beslut om att skatt ska tas ut gäller tidigast från och med hela det föregående beskattningsåret(9 d kap. 6 § ML och prop. 2016/17:1 s. 401-402).
När befrielsen upphör p.g.a. att omsättningsgränsen överskrids ska mervärdesskatt tas ut på den omsättning som innebär att gränsen överskrids (9 d kap. 5 § ML och prop. 2016/17:1 s. 401).
Beloppet beräknas på ett särskilt sätt och får inte överstiga 30 000 kr. Beloppet ska justeras om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader.
Om skattesatsen är 25 procent innebär det att den totala ersättningen för försäljning enligt beräkningen i 9 d kap. 3 § ML får uppgå till högst 37 500 kronor. Om skattesatsen är 12 procent blir maxbeloppet 33 600 kronor och vid en skattesats på 6 procent blir det 31 800 kronor.
Följande transaktioner ska ingå i beräkningen:
Följande transaktioner ska inte ingå i beräkningen:
Med anläggningstillgångar menas det som företaget använder i sin verksamhet, som normalt inte säljs och beräknas ha sådan varaktighet och värde att det skrivs av på flera räkenskapsår.
Exempel på anläggningstillgångar kan vara skördetröska eller andra maskiner i jordbruksverksamhet, taxibil i taxiverksamhet och butiksinredningen i detaljhandel.
Beloppsgränsen beräknas för varje beskattningsbar person och skattesubjekt för sig. Ett enkelt bolag, partrederi eller samägande är inte en juridisk person och är därför inte ett skattesubjekt. Varje delägare är ett eget skattesubjekt vid dessa samarbetsformer och beloppsgränsen beräknas därför för var och en för sig (prop. 2016/17:1 s. 398).
Det är bara de omsättningar som görs i egenskap av beskattningsbar person som ska räknas med. De omsättningar som en ideell förening gör utan att vara en beskattningsbar person med anledning av 4 kap. 8 § ML ska därför inte ingå i beräkningen av 30 000-kronorsgränsen.
Allmänna bestämmelser gäller angående avdragsrätt. Särskilda bestämmelser finns angående rätt till återbetalning (10 kap. 11 – 12 §§ ML), jämkning (8 a kap. 7 § ML) och faktura (11 kap. 9 a § ML).
Läs mer om återbetalning, jämkning, faktura och avdragsrätt.
Företag som enbart har sådana omsättningar som omfattas av skattebefrielse enligt 9 d kap. ML ska inte vara registrerade till mervärdesskatt.
Ett skattebefriat företag kan i vissa fall ändå vara skyldigt att vara registrerat för att deklarera utgående skatt på sådana transaktioner som inte omfattas av befrielsen. Det kan till exempel vara förvärv av varor och tjänster eller jämkning (7 kap. 1 § SFL).
Det kan också vara så att företaget ska vara registrerat på grund av att det har rätt till återbetalning av ingående skatt (7 kap. 1 § 4 SFL) eller av annan anledning i 7 kap. 1 § 5–8 SFL.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 2017. Äldre bestämmelse gäller för mervärdesskatt där skattskyldigheten inträtt före ikraftträdandet, även om fakturering och betalning sker senare.
Den nya jämkningsregeln i 8 a kap. 7 § ML tillämpas från och med den 1 januari 2017.
De flesta av EU:s medlemsländer har utnyttjat den möjlighet till skattebefrielse för små företag som finns i artikel 282-292 i mervärdesskattedirektivet.
Nedanstående förteckning över de beloppsgränser för skattebefrielse som gäller i de olika länderna har hämtats från EU-kommissionens hemsida och avser den 1 april 2016.
Land |
Nationell valuta |
Värde i euro |
---|---|---|
Belgien |
25 000 EUR |
|
Bulgarien |
50 000 BGN |
25 565 EUR |
Cypern |
15 600 EUR |
|
Danmark |
50 000 DKK |
6 707 EUR |
Estland |
16 000 EUR |
|
Finland |
10 000 EUR |
|
Frankrike |
82 200, 42 600 och 32 900 EUR |
|
Grekland |
10 000 EUR |
|
Irland |
75 000 och 37 500 EUR |
|
Italien |
25 000, 30 000, 40 000, 45 000 och 50 000 EUR |
|
Kroatien |
230 000 HRK |
30 523 EUR |
Lettland |
50 000 EUR |
|
Litauen |
45 000 EUR |
|
Luxemburg |
25 000 EUR |
|
Malta |
35 000, 24 000 och 14 000 EUR |
|
Nederländerna |
Ingen |
|
Polen |
150 000 PLN |
34 969 EUR |
Portugal |
10 000 och 12 500 EUR |
|
Rumänien |
220 000 RON |
49 133 EUR |
Slovakien |
49 790 EUR |
|
Slovenien |
50 000 EUR |
|
Spanien |
Ingen |
|
Storbritannien |
83 000 GBP |
106 114EUR |
Tjeckien |
1 000 000 CZK |
36 977 EUR |
Tyskland |
17 500 EUR |
|
Ungern |
6 000 000 HUF |
19 351 EUR |
Österrike |
30 000 EUR |