På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Varje redovisningsperiod ska Skatteverket fatta beslut när det gäller skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt, med ledning av skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter. Vid vissa specialsituationer ska man fatta beslut om skatten på annat vis.

Regler i specialförfattningar har företräde framför regler i förvaltningslagen

Förvaltningslagen (FL), innehåller grundläggande regler för förvaltningsförfarandet. Om en annan lag eller förordning innehåller någon bestäm­melse som avviker från FL så gäller den bestäm­melsen (3 § FL). SFL och ML, liksom författningar som rör punkt­skatter, väg­trafik­skatt, trängselskatt m.m., är special­för­fatt­ningar i för­hållande till FL. En regel i en specialförfattning har före­träde i för­hållande till en regel i FL. Flertalet för­farandefrågor som regle­ras i FL behandlas dock inte i de nämnda special­författningarna.

Skattedeklarationen och andra uppgifter ligger till grund för besluten

Skatteverket fattar beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt för varje redovisningsperiod för sig, med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § första stycket SFL).

Den som är registrerad för nämnda skatter och avgifter ska lämna en skattedeklaration för varje redovisningsperiod. Besluten gäller enbart skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt. Däremot saknar innehållet i ovanstående paragraf relevans för beslut om F-skatt, särskild A-skatt och preliminär A-skatt samt beslut om slutlig skatt.

Redovisning av mervärdesskatt i en särskild skattedeklaration

Om mervärdesskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje förvärv enligt 26 kap. 7 § andra stycket SFL, ska man fatta beslut för varje förvärv med ledning av innehållet i den särskilda skattdeklarationen och andra tillgängliga uppgifter. Den typ av förvärv som avses är vissa förvärv från annat EU-land där den som är skattskyldig för mervärdesskatt ska redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv. Om återbetalning för ingående skatt har begärts i en särskild skattedeklaration för varje omsättning enligt 26 kap. 7 § tredje stycket, ska beslut om skatten fattas för varje omsättning med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § andra stycket SFL).

Redovisning av punktskatt i en särskild skattedeklaration

Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, ska man fatta beslut om skatten för varje händelse med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter (53 kap. 1 § tredje stycket SFL).

Ansvar för den som betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag

Bestämmelser om beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag med rätt belopp, finns i 59 kap. 2–6 §§ SFL (53 kap. 1 § fjärde stycket SFL).

Deklaration i rätt tid och på rätt sätt

Om den enskilde lämnat en skattedeklaration i rätt tid och på rätt sätt så anses beslut ha fattats i enlighet med deklarationen, s.k. automatiska beslut (53 kap. 2 § första stycket SFL). Om man fattat beslut i enlighet med en arbetsgivardeklaration eller en förenklad arbetsgivardeklaration enligt vad som föreskrivs i 53 kap. 2 § första stycket SFL och en sådan arbetsgivardeklaration därefter kommer in för sent, ska beslut om skatten och avgifterna enligt andra styckets nämnda lagrum anses ha fattats i enlighet med denna försenade deklaration, under förutsättning att en förenklad arbetsgivardeklaration har lämnats (punkt 1) och omprövning inte har begärts eller beslutats (punkt 2) (53 kap. 2 § andra stycket SFL).

Stycket innehåller bestämmelser om automatisk ändring. En sådan ändring är möjlig bara om skatten och avgifterna har beslutats i enlighet med en arbetsgivardeklaration eller förenklad arbetsgivardeklaration som lämnats i rätt tid och på rätt sätt. Det måste alltså finnas ett beslut enligt första stycket (prop. 2010/11:165 s. 972).

Utan regleringen i andra stycket hade Skatteverket varit tvungna att ompröva beslutet med anledning av den i rätt tid inkomna deklarationen, trots att det inte handlar om att avvika från de deklarerade uppgifterna. Syftet med reglerna är alltså att undvika ett onödigt omprövningsförfarande (prop. 2001/02:45 s. 34).

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för en och samma redovisningsperiod kan i vissa fall redovisas i flera skattedeklarationer

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för en och samma redovisningsperiod kan i vissa fall redovisas i två eller flera olika skattedeklarationer. Om en näringsidkare i egenskap av privatperson anlitar någon för att utföra t.ex. trädgårdsarbete ska ersättningen för trädgårdsarbetet redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration, medan skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som är hänförliga till näringsverksamheten ska redovisas i den ”vanliga” arbetsgivardeklarationen. En förenklad arbetsgivardeklaration ska lämnas för varje betalningsmottagare. Det kan alltså förekomma att en privatperson redovisar skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i två eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer (26 kap. 3 och 4 §§ SFL).

Om man fattat ett s.k. nollbeslut

I fall där man fattat ett s.k. nollbeslut, på grund av att en deklaration inte har lämnats eller att skatter och avgifter inte har redovisats, och den skattskyldige därefter kommer in med en deklaration kan man tillämpa 53 kap. 4 § SFL. Arbetsgivaravgifterna kan t.ex. ha redovisats i tid medan skatteavdragen har redovisats i en för sent inkommen deklaration. I sådana fall anses de oredovisade skatteavdragen ha beslutats till noll kronor. När skatteavdragen sedan redovisas av den skattskyldige, anses ett beslut om skatteavdrag i stället ha bestämts i enlighet med denna för sent inkomna deklaration.

Om det kommer in en korrigerad eller förenklad deklaration

Om Skatteverket har beslutat om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i enlighet med en deklaration som lämnats i rätt tid och på rätt sätt och det därefter kommer in en korrigerad arbetsgivardeklaration, så får skatten och avgifterna inte ändras automatiskt. Skatteverket måste ompröva beslutet eftersom den korrigerade deklarationen är att anse som en begäran om omprövning. För att detta klart ska framgå, så undantas i andra stycket punkt 2 i 53 kap. 2 § SFL inte bara fall där beslutet enligt första stycket har hunnit omprövas, utan även fall där omprövning har begärts.

Om det efter att den enskilde har begärt omprövning, men innan beslutet har omprövats, kommer in en förenklad arbetsgivardeklaration får den tas med vid omprövningen (prop. 2010/11:165 s. 973).

Om det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa

Den som är registrerad enligt 7 kap. 1 § SFL ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Men om den registrerade skriftligen upplyser Skatteverket om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod, så behöver någon deklaration inte lämnas för den perioden. Om den registrerade skriftligen har upplyst Skatteverket om att det inte finns något att redovisa anses skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ha beslutats till noll kronor. Beslutet anses fattat den dag då deklarationen annars skulle ha lämnats (53 kap.3 § SFL).

Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration

Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, eller om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt anses beslutad till noll kronor. Om skatten eller avgifterna redovisas senare anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, såvida inte nollbeslutet redan har omprövats (53 kap. 4 § SFL). Trots att det alltså förelegat ett nollbeslut anses det senare beslutet i enlighet med redovisningen inte som ett omprövningsbeslut. Detta förhållande är betydelsefullt när det gäller uttaget av kostnadsränta (se 69 kap. 4 §, 8 § och 15 § SFL). Frågan om beslutets karaktär var uppe till behandling i HFD 2012 ref. 7 som gällde motsvarande regel i SBL. HFD uttalade följande:

Avgörande för vilken kostnadsränta som ska tas ut i detta fall är därmed om beslutet i enlighet med redovisningen i den särskilda skattedeklaration som U.E. lämnade in till Skatteverket ska anses vara ett grundbeslut eller ett omprövningsbeslut.

Innebörden av bestämmelserna i 11 kap. 18 § är i detta fall att skatten – utan någon prövning av Skatteverket – automatiskt ansågs bestämd till noll kronor vid den tidpunkt skattedeklarationen senast skulle ha lämnats. När U.E. i februari 2007 kom in med deklaration ansågs skatten i stället bestämd till det deklarerade beloppet.

Av förarbetena till motsvarande bestämmelser i den upphävda lagen (1968:430) om mervärdeskatt framgår att skatten skulle anses beslutad enligt deklarationen utan att något särskilt beslut behövde meddelas och utan att den skattskyldige behövde underrättas (prop. 1989/90:74 s. 442).

Såväl paragrafens lydelse som förarbetena får anses ge uttryck för att det beslut som fattades i och med att U.E:s deklaration kom in till Skatteverket inte var ett omprövningsbeslut. Detta innebär att kostnadsränta enligt 19 kap. 8 § SBL ska tas ut med en räntesats motsvarande basräntan plus 15 procentenheter.

Om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt genom ett automatiskt beslut har bestämts till noll kronor, på grund av att deklarationen inte alls har lämnats eller att skatten eller avgifter inte har redovisats, kan det bli aktuellt att skönsbeskatta schablonmässigt enligt 57 kap. 3 § SFL.

Beslut om återbetalning, kompensation och nedsättning av punktskatter

Beslut om återbetalning, kompensation och nedsättning m.m. av de i paragrafen uppräknade skatterna fattas enligt den aktuella punktskattelagen (53 kap. 5 § SFL) och inte enligt skatteförfarandelagen. Bestämmelserna om betalning, anstånd, ränta, indrivning, särskilda avgifter, omprövning och överklagande ska gälla för besluten om återbetalning av punktskatt (prop. 2001/02:127 s. 173). För att uppnå detta föreskrivs enligt skatteförfarandelagen att besluten om återbetalning m.m. ska anses som beslut om punktskatt (prop. 2010/11:165 s. 974).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 7 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2001/02:127 Punktskatternas infogning i skattekontosystemet, [1]
  • Proposition 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, m.m. [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2] [3]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande

Till toppen