På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Ett utländskt företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige kan vara bokföringsskyldigt i Sverige. Här kan du läsa om hur bokföringsskyldigheten ska fullgöras och vilka särskilda regler som då gäller för det utländska företaget.

Bokföringsskyldighet för utländska juridiska personer

Från och med den 1 juli 2017 är en utländsk juridisk person som bedriver näringsverksamhet i Sverige genom filial bokföringsskyldig för den verksamheten (2 kap. 7 § BFL). Bokföringskyldigheten regleras i bokföringslagen och inte som tidigare i filiallagen. Med filial avses ett sådant avdelningskontor med självständig förvaltning som omfatts av filiallagen eller ett kontor som tillhör en europeisk ekonomiska intressegruppering med säte utomlands (1 kap. 2 § första stycket 5 BFL). Läs mer om vad som är en filial (nedan).

Även om företaget har låtit bli att fullgöra sin skyldighet att registera filialen, kan det inte på det sättet undgå bokföringsskyldigheten (prop. 2016/17:149 s. 31).

Tidigare bestämmelser t.o.m. 30 juni 2017

Bokföringsskyldigheten var tidigare reglerad i filiallagen, men med hänvisningar som innebar att bokföringslagens regler i huvudsak blev tillämpliga (Skatteverkets rättsfallskommentar HD, mål nr B 2048-15, Bokföringsbrott). Efter Högsta domstolens dom kom lagändringen.

Innebörden av bokföringsskyldigheten

Innebörden av bokföringsskyldigheten är densamma för en filial som för ett svenskt företag av motsvarande slag (4 kap. 7 § BFL). Vilka regler som ska följas beror på vad som gäller för svenska företag av närmaste liknande slag. Det innebär exempelvis att om det utländska företaget är jämförbart med ett svenska aktiebolag ska filialen följa de regler som gäller för aktiebolag (prop. 2016/17:149 s. 33).

En filial ska fortsatt ha en egen bokföring som är skild från det utländska företagets bokföring i övrigt (4 kap. 7 § BFL).

Motsvarande regler gäller även för försäkringsverksamhet. Däremot finns det särregler för skadeförsäkringsföretag som bedriver verksamhet genom generalrepresentation (4 kap. 8 § BFL).

Vad är en filial?

En utländsk filial är inte en separat juridisk person utan en del av ett utländskt företag. Filialen har inget eget aktiekapital eller liknande utan filialens tillgångar och skulder är en del av det utländska företagets totala förmögenhetsmassa.

När utländska företag bedriver näringsverksamhet i Sverige regleras deras skyldigheter i lag (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen). Lagen omfattar näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag (1 § filiallagen). Ett utländskt företag som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige ska enligt 2 § filiallagen göra det genom något av följande:

  • ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial)
  • ett svenskt dotterföretag
  • en agentur med verksamhet i Sverige.

Filiallagen är tillämplig på utländska företags verksamhet som bedrivs genom avdelningskontor med självständig förvaltning (filial).

En filial ska registreras hos Bolagsverket (15 § filiallagen).

Näringsverksamheter som omfattas av filiallagen

En utländsk näringsidkare omfattas inte av kravet på filial om näringsverksamheten som bedrivs i Sverige omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2 § andra stycket filiallagen).

Det avgörande för om företaget ska omfattas av kravet på en registrerad filial är om företaget har etablerat sig i Sverige eller om tjänsterna erbjuds tillfälligt.

Tolkning av begreppet näringsverksamhet

Begreppet näringsverksamhet i lagens mening ska tolkas på samma sätt som i annan svensk civilrättslig lagstiftning. Begreppet näringsverksamhet har en innebörd som i stor utsträckning överensstämmer med det EU-rättsliga begreppet etablering. Filiallagen behandlar alltså främst frågor om etablering och näringsverksamhet i Sverige.

Ett tillfälligt erbjudande av tjänster från en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat uppfyller vanligtvis inte kravet på varaktighet. Därmed kan man inte säga att näringsverksamheten bedrivs i Sverige och filiallagen ska följaktligen inte tillämpas (prop. 2010/11:87 s. 29).

Ibland kan ett tillhandahållande av tjänster uppfattas som att näringsverksamhet bedrivs i Sverige utan att företaget har någon avsikt att etablera sig här i landet. Så kan exempelvis vara fallet när en tillfällig verksamhet sker återkommande under en förhållandevis lång tid (prop. 2010/11:87 s. 29).

Skillnaden mellan tillhandahållande av tjänster och etablering

Den avgörande skillnaden mellan tjänst och etablering är att tjänsteutövaren har kvar sin fasta punkt i hemlandet och endast vistas tillfälligt i det andra landet. För etablering krävs att företaget integreras i en medlemsstats ekonomi och har kunder i medlemsstaten och ett stadigvarande verksamhetssäte där som bas. Andra bedömningsfaktorer är om verksamheten bedrivs kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt, vilket ska bedömas i varje enskilt fall (SOU 2010:46 s. 73–74).

EU-domstolen har uttalat att en verksamhet kan anses utgöra tillhandahållande av tjänst i fördragets mening, även om den utförs i en annan medlemsstat under flera år. Det avgörande är omständigheterna i det enskilda fallet. Som exempel angavs tjänster som tillhandahålls i samband med att man under en längre period arbetar med att uppföra en stor byggnad. Att en ekonomisk aktör som är etablerad i en medlemsstat regelbundet tillhandahåller identiska eller liknande tjänster i en annan medlemsstat räcker inte, enligt EU-domstolen, för att aktören ska anses etablerad i denna medlemsstat (C-215/01, Schnitzer).

Byggnadsentreprenader som bedrivs högst ett år

Ett utländskt företag som är etablerat utanför EES och som bedriver byggnadsentreprenad under högst ett år i Sverige omfattas inte av kravet på filial i 2 § filiallagen, enligt 3 § förordning (1992:308) om utländska filialer m.m.

Hur ska den löpande bokföringen avslutas?

En filial ska avsluta den löpande bokföringen med antingen en årsredovisning eller ett årsbokslut.

Filialer till företag inom EES

En filial ska som huvudregel avsluta den löpande bokföringen på samma sätt som gäller för ett svenskt företag av motsvarande slag (4 kap. 7 § BFL). Hur den löpande bokföringen ska avslutas regleras i 6 kapitlet BFL.

Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med årsredovisningslagen och årsbokslutet i enlighet med 6 kapitlet BFL.

För vissa filialer till företag inom EES finns undantag från regeln att upprätta en årsredovisning. En filial kan, enligt 6 kap. 3 a § BFL, avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut om företaget uppfyller något av följande villkor:

  • Företaget har en rättslig form som är jämförbar med ett aktiebolag.
  • Företaget är ett kreditinstitut, betalningsinstitut eller värdepappersbolag motsvarande de företag som omfattas av ÅRKL.
  • Företaget är ett försäkringsföretag motsvarande de företag som omfattas av ÅRFL.
  • Företaget är ett europakooperativ.

En filial till ett företag inom EES, som är jämförbart med ett aktiebolag och inte är kreditinstitut eller liknande eller försäkringsbolag, ska följa reglerna 6 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ BFLnär årsbokslutet upprättas. Bankfilialers och försäkringsfilialers avslutande av den löpande bokföringen regleras av ÅRKL respektive ÅRFL.

Motsvarande regler gäller även för försäkringsverksamhet. Däremot finns det särregler för skadeförsäkringsföretag som bedriver verksamhet genom generalrepresentation (6 kap. 3 b § BFL).

Filialer till företag utanför EES

En filial ska avsluta den löpande bokföringen på samma sätt som gäller för ett svenskt företag av motsvarande slag (4 kap. 7 § BFL). Hur den löpande bokföringen ska avslutas regleras i 6 kapitlet BFL.

Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med bestämmelserna i årsredovisningslagen och årsbokslutet i enlighet med reglerna i 6 kapitlet BFL.

Bankfilialers och försäkringsfilialers avslutande av den löpande bokföringen regleras även av ÅRKL och av ÅRFL.

Behöver filialen ha en revisor?

Filialens förvaltning och räkenskaper ska, oavsett om ägarbolaget finns inom eller utanför EES, granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor om filialen uppfyller mer än ett av nedanstående villkor (12 § filiallagen). Samma villkor ska vara uppfyllda två år i rad. Villkoren enligt 2 § andra stycket revisionslagen (1999:1079) är följande:

  • Medelantalet anställda i filialen har under vart och ett av de två senaste åren uppgått till mer än 3.
  • Filialens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor.
  • Filialens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

Filialens förvaltning och räkenskaper ska dock alltid granskas om filialen bedriver ett visst slag av uppräknade försäkrings- eller finansverksamheter (12 § andra stycket filiallagen).

Offentliggöra årsredovisning och årsbokslut

Årsredovisningen, revisionsberättelse och andra räkenskapshandlingar som skickas in för filialen och det utländska företaget, ska vara skrivna på svenska eller översatta till svenska (13 § filiallagen). Bolagsverket accepterar dock att handlingarna för det utländska företaget är upprättade på eller översatta till engelska, danska eller norska.

Filialer till företag inom EES

En filial som hör till ett företag inom EES och som har en rättslig form som är jämförbart med aktiebolag behöver inte skicka in filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse till Bolagsverket. De har dock en skyldighet att skicka in redovisningshandlingar för det utländska företagets i dess helhet, om de gjorts offentliga i företagets hemland (13 § filiallagen). Det gäller även för filialer till företag inom EES som är något av följande (13 § filiallagen):

  • kreditinstitut, betalningsinstitut eller värdepappersbolag motsvarande de företag som omfattas av ÅRKL
  • försäkringsföretag motsvarande de företag som omfattas av ÅRFL
  • europakooperativ.

En filial som hör till ett företag inom EES och som har en rättslig form som inte är jämförbart med aktiebolag, eller tillhör de ovanstående uppräknande företagsformerna, ska skicka in en bestyrkt kopia av både sin egen och det utländska företagets årsredovisning och revisionsberättelsen (13 § filiallagen). Det utländska företagets redovisningshandlingar och revisionsberättelse behöver bara skickas in om de offentliggjorts i hemlandet.

Filialer till företag utanför EES

Filialer till företag utanför EES ska skicka in en bestyrkt kopia av både sin egen och det utländska företagets årsredovisning och, när det krävs, även revisionsberättelsen (13 § filiallagen). Det utländska företagets redovisningshandlingar behöver bara skickas in om de är offentliga i hemlandet.

Arkivering av filialens material

Bokföringslagens regler om arkivering gäller i tillämpliga delar för filialer. Det innebär att räkenskapsinformationen ska hållas tillgänglig i Sverige fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 § BFL). Det gäller även efter det att filialen har avslutat sin verksamhet i Sverige.

Utländska företags verksamhet i Sverige som inte omfattas av filialer

En utländsk juridisk person som inte omfattas av filiallagen är inte bokföringsskyldig enligt BFL. En sådan näringsidkare kan i vissa fall vara skattskyldig för inkomster från ett fast driftställe i Sverige. En skattskyldig, och därmed deklarationsskyldig, ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten samt för en kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen (39 kap. 3 § SFL).

I Skatteförfarandeförordningen framgår vilka uppgifter som ska lämnas för näringsverksamheten. Uppgifter ska bland annat lämnas om intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter, skattemässiga avsättningar, tillgångar, skulder, avsättningar och obeskattade reserver samt eget kapital (6 kap. 9 § SFF).

Det innebär att det måste finnas räkenskaper eller liknande som underlag för de olika poster som en deklaration för det fasta driftstället ska innehålla. Underlaget ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser (9 kap. 1 § SFF).

Om verksamheten ska beskattas i Sverige ska resultatet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed (14 kap. 2 § IL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-215/01 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:87 Utländsk näringsverksamhet i Sverige [1] [2]
  • Proposition 2016/17:149 Bokföringsbrott i filialer [1] [2]

Rättsfallskommentarer

  • HD, mål nr B 2048-15, Bokföringsbrott [1]

Övrigt

  • SOU 2010:46 [1]

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen