På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Hur en balansräkning ska ställas upp regleras i årsredovisningslagen. Utformningen är dessutom beroende av vilken normgivning företaget följer. Du får här en redogörelse av de viktigaste principerna i respektive regelverk. Läs respektive regelverk för en fullständigare bild.

Balansräkningens uppställningsform i årsredovisningslagen och bokföringslagen

Balansräkningens syfte är att visa företagets ställning per balansdagen. Ett företags finansiella ställning beskrivs av förhållandet mellan dess tillgångar, skulder och eget kapital.

Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen (3 kap. 1 § ÅRL).

Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till ÅRL (3 kap. 3 § ÅRL). Posterna i balansräkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för uppställningsformen. Företaget har vissa möjligheter att ta upp andra poster än de som finns i uppställningsformen, dela upp eller slå samman poster (3 kap. 4 § ÅRL). Mindre företag får redovisa en balansräkning i förkortad form och får då slå samman vissa poster (3 kap. 4 § ÅRL).

Företag som upprättar årsbokslut ska följa bestämmelserna om balansräkning i 3 kap. 1–4 §§ ÅRL (6 kap. 4 § BFL).

Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det finns inga bestämmelser i BFL eller ÅRL som anger hur balansräkningen ska ställas upp, utan detta följer av god redovisningssed (6 kap. 6 § BFL), d.v.s. av K1-regelverken.

Tillgångar

Tillgångar delas i balansräkningen upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Andra tillgångar är omsättningstillgångar (4 kap. 1 § första stycket ÅRL). Hur anläggningstillgångar och omsättningstillgångar ska delas upp framgår av bilaga 1 till ÅRL

Eget kapital

Eget kapital är skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade skulder och redovisas i delposter enligt bilaga 1 till ÅRL. Vilka delposterna är beror på om det är ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller annan företagsform.

Obeskattade reserver

Det finns i ÅRL inget krav på att ytterligare specificera posten Obeskattade reserver i balansräkningen. Skattereglerna kräver i vissa fall en viss redovisning för att man ska få tillämpa t.ex. reglerna om räkenskapsenlig avskrivning och avsättning till periodiseringsfond i juridisk person. Detta brukar benämnas Obeskattade reserver. Posten kan då till exempel innehålla delposterna Ackumulerade överavskrivningar och Periodiseringsfond.

Avsättningar

Som avsättning ska företaget redovisa sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias (3 kap. 9 § ÅRL).

Skulder

Som skulder redovisas företagets olika förpliktelser till t.ex. kreditinstitut, leverantörer, koncernföretag eller intresseföretag och gemensamt styrda företag och skatteskulder. Rubriken Skulder i uppställningsformen omfattar såväl kortfristiga som långfristiga skulder. Som skulder redovisas även förskott från kunder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

K1: förenklat årsbokslut

Ett förenklat årsbokslut ska bestå bl.a. av en balansräkning. Den ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form (6 kap. 6 § BFL).

Till skillnad från balansräkningens uppställningsform i ett årsbokslut eller en årsredovisning saknas posterna Obeskattade reserver och Avsättningar.

Enskilda näringsidkare

För en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska balansräkningen upprättas enligt uppställningsformen i bilaga 2 till det allmänna rådet (BFNAR 2006:1 punkt 5.1).

Ideella föreningar och registrerade trossamfund

Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar ett förenklat årsbokslut ska upprätta sin balansräkning enligt uppställningsformen i bilaga 2 till det allmänna rådet (BFNAR 2010:1 punkt 5.1).

Årsbokslut

Ett företag ska upprätta balansräkningen enligt de uppställningsformer och med de rubriker, underrubriker, summeringsrader och poster som anges i BFNAR 2017:3 punkt 4.6 eller 4.7 samt i de särskilda reglerna i kapitel 4 för den företagsform som företaget tillhör (BFNAR 2017:3 punkt 3.4 ).

Ett företag som tillämpar det allmänna rådet får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summeringsrader eller poster än de som finns i uppställningsformerna eller slå samman poster, trots att 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena ÅRL ger möjlighet till det. Benämningarna av posterna i uppställningsformerna får anpassas om det bättre beskriver postens innehåll. En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa (BFNAR 2017:3 punkt 3.5). Av kommentaren till punkten framgår att om det bokförda värdet på tillgången är noll kronor på grund av att tillgången är helt av- eller nedskriven, och utan att vara utrangerad, ska posten finnas med i balansräkningen.

K2: årsredovisning i mindre företag

Ett företag ska upprätta balansräkningen enligt de uppställningsformer och med de rubriker, underrubriker, summeringsrader och poster som anges i BFNAR 2016:10 punkt 4.7 eller 4.8 samt i de särskilda reglerna i kapitel 4 för den företagsform som företaget tillhör (BFNAR 2016:10 punkt 3.4 andra stycket).

Ett företag som tillämpar K2 får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summeringsrader eller poster än de som finns i uppställningsformerna eller slå samman poster, trots att 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena ÅRL ger möjlighet till det. Benämningarna av posterna i uppställningsformerna får anpassas om det bättre beskriver postens innehåll. En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa (BFNAR 2016:10 punkt 3.5). Av kommentaren till punkten framgår att om det bokförda värdet på tillgången är noll kronor på grund av att tillgången är helt av- eller nedskriven, och utan att vara utrangerad, ska posten finnas med i balansräkningen.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett företag som tillämpar BFNAR 2012:1 ska upprätta balansräkningen utifrån den uppställningsform som finns i bilaga 1 till ÅRL. Företaget ska även tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 4 § ÅRL.

Om det behövs med hänsyn till verksamhetens särskilda inriktning och för att informationen ska vara relevant så att användaren förstår företagets finansiella ställning, ska företaget lägga till poster, göra en ytterligare uppdelning i delposter, eller slå samman poster (BFNAR 2012:1 punkt 4.3). Utöver de poster som anges i uppställningsformen ska ett företag redovisa följande egna poster enligt BFNAR 2012:1 punkt 29.6 respektive 29.19:

  • Aktuella skattefordringar
  • Uppskjutna skattefordringar
  • Uppskjutna skatteskulder som egna poster.

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 1 Utformning av finansiella rapporter med de undantag och tillägg som anges i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I IAS 1 anges att de finansiella rapporterna bland annat ska innehålla en balansräkning. IAS 1 innehåller vägledning som behandlar balansräkningens och resultaträkningens struktur och innehåll samt anger minimikrav beträffande innehållet i dessa. Denna vägledning ska tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för ÅRL. Vid tillämpning av denna vägledning i IAS 1 måste kraven på uppställning av balansräkningen i ÅRL beaktas. Dessutom ska bestämmelserna i 3 kap. 4 a § ÅRL beaktas när det gäller uppställningsformen för balansräkningen (RFR 2 IAS 1 punkt 2 tredje stycket).

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

För de kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL finns särskilda bestämmelser om uppställningsformen för balansräkningen i ÅRKL respektive ÅRFL samt FI:s föreskrifter. Föreskrifterna innebär att en s.k. lagbegränsad IFRS ska tillämpas.

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska upprätta balansräkningen enligt den uppställningsform som finns i bilaga 1 till ÅRKL (3 kap. 1 § ÅRKL). Reglerna i 3 kap. 1 §, 4 § första, tredje och fjärde styckena, 5 § första-tredje styckena, 5 a §, 9 § och 10 § ÅRL ska också tillämpas (3 kap. 2 § ÅRKL).

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Ett försäkringsföretag ska upprätta balansräkningen enligt den uppställningsform som finns i bilaga 1 till ÅRFL (3 kap. 1 § ÅRFL). Bl. a. ska reglerna i 3 kap. 1 §, 4 § första, tredje och fjärde styckena, 5 § första-tredje styckena, 5 a §, 6 §, 9 § och 10 § ÅRL också tillämpas (3 kap. 2 § ÅRFL).

Försäkringsföretag får tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRFL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1]
  • BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1]
  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1] [2] [3]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1] [2] [3]
  • BFNAR 2017:3 Årsbokslut [1] [2] [3]
  • IAS 1 Utformning av finansiella rapporter [1]
  • RFR 2 Redovisning för juridiska personer [1] [2]

Referenser inom bokföring & redovisning

Till toppen