Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas normalt som inkomst av tjänst.
Med idrottslig verksamhet menas vanligen sådan verksamhet som anordnas av en organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation (prop. 1990/91:76 sid. 9). För ersättningar och tävlingspriser m.m. till idrottsutövare, som ska redovisa sina intäkter av den idrottsliga verksamheten i inkomstslaget tjänst finns allmänna råd och meddelande (SKV A 2008:31 och SKV M 2016:2).
Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas normalt som inkomst av tjänst. Det kan vara inkomster från anställning, uppdrag och vid tillfälliga uppdrag såsom matcher, tävlingar, träning eller uppdrag åt en sponsor.
Om en idrottsutövare bedriver en så omfattande verksamhet att det kan ses som yrkesmässigt kan beskattningen ske enligt regler för näringsverksamhet.
Om verksamheten, eller viss del av verksamheten, är självständig men saknar vinstsyfte kan den i vissa fall bedömas som hobby. Idrottsutövandet kan ha blandad karaktär, t.ex. omfatta både löneinkomster och hobby. Inkomster som idrottsutövaren får kontrolluppgifter för ska normalt inte redovisas som hobby.
Skatteverket anser att en idrottsutövare i individuella sporter kan bedriva sin idrottsliga verksamhet i bolagsform, förutsatt att verksamheten som sådan uppfyller kraven för näringsverksamhet. Samtliga inkomster från den idrottsliga verksamheten där bolaget är avtalspart ska tas upp som inkomst i bolaget.
Skatteverket anser att bolaget ska medges avräkning av utländsk skatt som har hållits inne i idrottsutövarens namn i utlandet.
Som skattepliktig inkomst räknas normalt all kontant ersättning och förmåner som en person får till följd av den idrottsliga verksamheten. Det kan vara lön och arvode men också prispengar, fickpengar, övergångssummor, sponsorersättning, bidrag för resor mellan bostad och tjänsteställe, förmåner m.m.
Inkomster ska enligt kontantprincipen tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer idrottsutövaren till del (10 kap. 8 § IL). Detta innebär att en inkomst normalt ska tas upp när den kan disponeras även om den har tjänats in under tidigare år eller utgör ett förskott.
Skatteverket anser att en idrottsförening med skatterättslig verkan kan sluta avtal med arrangörer och sponsorer att en idrottsutövare, för föreningens räkning, ska delta i idrottstävlingar, sponsoruppdrag eller andra arrangemang. Om föreningen har slutit ett sådant avtal är prispengar och ersättningar som betalas ut till föreningen att betrakta som inkomst för föreningen, även om ersättningen bokförs på ett särskilt konto för idrottsutövaren. Beskattning av idrottsutövaren sker när föreningen betalar skattepliktig ersättning till utövaren. Om idrottsutövaren enligt avtal med sin förening själv bestämmer när och hur ersättningen ska disponeras, får hen anses kunna förfoga över ersättningen redan när den har kommit in på föreningens konto. Föreningen ska i sådant fall betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på ersättningen så snart den finns disponibel på föreningens konto.
Om idrottsutövaren i stället själv sluter avtal med arrangörer eller sponsorer om tävlings- eller sponsoruppdrag ska ersättningen som arrangören etc. betalar ut beskattas hos idrottsutövaren. Beloppet får anses vara disponibelt för idrottsutövaren vid utbetalningen, oavsett om ersättningen betalas ut till idrottsutövarens konto eller till ett konto som en idrottsförening disponerar.
Ersättning från en idrottsförening till en idrottsutövare som inte uppgår till ett halvt prisbasbelopp under ett beskattningsår är fri från arbetsgivaravgifter. En ersättning som omfattas av denna regel är ändå skattepliktig för mottagaren.
Tävlingsvinster är normalt sett skattepliktiga, oavsett om vinsten består av pengar eller annat. Priser i form av medaljer, pokaler och liknande räknas dock som minnesföremål och är skattefria oavsett värde. Tävlingsvinster kan också vara skattefria i vissa andra sammanhang. Läs mer om när tävlingsvinster är skattepliktiga respektive skattefria.
Skatteverket anser att sponsorersättning till en fysisk person som inte bedriver näringsverksamhet i normalfallet är inkomst av tjänst, t.ex. ersättning för reklam på kläder eller fordon.
Förmåner till idrottsutövare beskattas enligt vanliga regler.
En förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 § IL).
I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:31) anges följande:
”Kläder som har enhetlig prägel och som ska användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang som världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning.”
Idrottsredskap som en idrottsutövare får eller får låna från t.ex. förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten beskattas normalt inte. Förutsättningarna är att redskapet ska användas vid träning och tävling och att det inte får avyttras av idrottsutövaren. Det får inte heller vara egendom som innebär en värdeöverföring till idrottsutövaren eller som kan användas privat, t.ex. en segelbåt eller en ridhäst.
Nytt: 2018-12-20
Att medlemmar i en förening tävlar i sin idrott är ett led i föreningens verksamhet. Startavgifter i sådana tävlingar som betalas av föreningen ger därför inga beskattningskonsekvenser. Det har ingen betydelse om föreningen betalar startavgiften direkt eller om medlemmen betalar och får ersättning från föreningen i efterhand.
Om det är klart att betalda startavgifter erhålls som ersättning för utfört arbete ska det ses som lön. Om däremot en tränare t.ex. som samtidigt är medlem får startavgifter betalda i samma utsträckning som övriga medlemmar finns ingen anledning att betrakta detta som lön. Då får man se det som att startavgiften betalas för personen för rollen som medlem.
Jonas är medlem i A-stads simsällskap. Han är med i simtävlingar nästan varje helg och klubben betalar hans startavgifter. Det gör klubben för alla i hans årsklass. På sommarlovet är Jonas simtränare för förskolebarn. Kan tränarjobbet påverka skatteplikten för startavgifterna?
Nej, att klubben betalar hans avgifter har inte med hans tränarjobb att göra utan med hans medlemskap i föreningen. De betalade startavgifterna ger inga beskattningskonsekvenser.
Viktor är medlem i C-stads skidklubb. Han tränar och tävlar en hel del, men är också materialförvaltare med viss ersättning. Klubben betalar 3 tävlingar varje år för alla medlemmar. På skolan där Viktor går är man ett gäng som bestämt att de ska åka ett stort cykellopp. Klubben betalar denna startavgift för Viktor. Kan detta ge beskattningskonsekvenser?
Att betala avgiften för en tävling som inte har med klubbens verksamhet att göra kan inte ses som ett led i klubbens verksamhet. Den betalade startavgiften får därför ses som lön för Viktor.