OBS: Detta är utgåva 2018.3. Sidan är avslutad 2018.

En rad faktorer påverkar fordonsskattens storlek. Först bör du ta reda på om fordonet ska beskattas efter hur mycket koldioxid det släpper ut eller efter dess vikt.

Beräkning enligt det koldioxidbaserade skattesystemet

Fordonsskatt tas ut med ett grundbelopp. I förekommande fall tas skatten även ut med ett koldioxidbelopp. Det gäller följande fordon (2 kap. 7 § första stycket VSL):

  • Personbilar klass I som enligt uppgifter i vägtrafikregistret är av fordonsår 2006 eller senare.
  • Personbilar klass I som är av tidigare fordonsår än 2006, men uppfyller kraven för miljöklass 2005, el eller hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
  • Personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som har blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2010.

För bilar som kan drivas med dieselolja ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en bränslefaktor och ett miljötillägg tas ut (2 kap. 7 § andra stycket VSL).

Ett fiskalt grundbelopp ingår i den koldioxidbaserade fordonsskatten med 360 kronor (2 kap. 8 § VSL).

Nytt: 2018-05-21

Skatteverket anser att det förhöjda koldioxidbeloppet (s.k. malus) ska tas ut under tre år från och med att fordonet blir skattepliktigt för första gången. För fordon med en fordonsskatt som understiger 4 800 kronor ska malus tas ut för en hel månad om fordonet är skattepliktigt under en del av en kalendermånad. Om fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kronor tas skatt ut per dag i vissa fall.

Nytt: 2018-05-23

Skatteverket anser att ett fordon som tidigare varit registrerat i det militära fordonsregistret ska anses ha blivit skattepliktigt för första gången när det registrerades i det militära fordonsregistret. Därigenom behandlas dessa fordon på samma sätt som fordon som varit registrerat i annat land, innan fordonet registrerades i vägtrafikregistret.

Bensindrivna fordon

För bensindrivna fordon tas skatt ut med 22 kronor per gram koldioxidutsläpp som överstiger 111 gram per kilometer vid blandad körning (2 kap. 9 § första stycket VSL).

Exempel: bensindrivna fordon

För ett bensindrivet fordon av fordonsår 2006 som släpper ut 214 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning blir fordonsskatten:

Grundbelopp

360 kronor

Koldioxidkomponent (214 - 111) x 22 kronor

2 266 kronor

Fordonsskatt för ett skatteår

2 626 kronor

Alternativa drivmedel

För fordon som är utrustade med teknik för drift med bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol tas skatt ut med 11 kronor per gram koldioxidutsläpp som överstiger 111 gram per kilometer vid blandad körning (2 kap. 9 § andra stycket VSL).

Exempel: alternativa drivmedel

För ett etanoldrivet fordon av fordonsår 2006 som släpper ut 166 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning blir fordonsskatten:

Grundbelopp

360 kronor

Koldioxidkomponent (166 - 111) x 11 kronor

605 kronor

Fordonsskatt för ett skatteår

965 kronor

Om det finns uppgift om koldioxidutsläpp vid drift med det alternativa drivmedlet ska den uppgiften användas i stället för uppgiften om fordonets koldioxidutsläpp vid drift med konventionella drivmedel (2 kap. 9 § tredje stycket VSL).

Dieseldrivna fordon

För fordon som kan drivas med dieselolja tas skatt ut med 22 kronor per gram koldioxid som överstiger 111 gram per kilometer vid blandad körning (2 kap. 9 § första stycket VSL).

Summan av grundbeloppet och uträknat koldioxidbelopp multipliceras med en bränslefaktor om 2,37. Ett miljötillägg tillkommer med 500 kronor för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 januari 2008 och för bilar som blivit skattepliktiga för första gången därefter är miljötillägget 250 kronor (2 kap. 10 § VSL). Miljötillägg är motiverat med att avgaskraven skiljer mellan diesel- och bensinfordon. Dieseldrivna fordon har bl.a. högre utsläpp av kväveoxider än bensindrivna fordon. Bränslefaktorn motiveras av att dieselolja är lägre beskattad än bensin.

Exempel: dieseldrivna fordon

För dieseldriven personbil av fordonsår 2006 som släpper ut 174 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning blir fordonsskatten:

Grundbelopp

360 kronor

Koldioxidkomponent (174 - 111) x 22 kronor

1 386 kronor

Summa

1 746 kronor

Summan multipliceras med en bränslefaktor om 2,37

4 138 kronor

Miljötillägg tas ut

500 kronor

Fordonsskatten för ett skatteår

4 638 kronor

När fordonsskatten beräknas efter skälig grund

Om fordonsskatten inte kan bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifter i vägtrafikregistret eller med stöd av en verkställd utredning, ska den beräknas efter skälig grund (4 kap. 10 § VSL).

Ibland saknas uppgift om koldioxidutsläpp vid blandad körning i vägtrafikregistret och då kan fordonsskatten inte bestämmas tillförlitligt med ledning av uppgifterna i vägtrafikregistret. Fordonsskatten ska då beräknas efter skälig grund. Detta görs genom att uppgiften om koldioxidutsläpp beräknas med hjälp av två olika beräkningsmodeller beroende på fordonsslag (personbil klass I samt personbil klass II, lätta lastbilar och lätta bussar).

När koldioxidutsläppet har beräknats enligt någon av de två fastställda modellerna läggs uppgiften in i vägtrafikregistret med textkod T31BS. Detta anger att uppgiften endast används för uttag av fordonsskatt. Den framräknade koldioxiduppgiften används sedan för att beräkna fordonsskatten efter skälig grund.

Ett beslut om beräknat koldioxidvärde efter skälig grund kan efter utredning ändras av Skatteverket, beroende på vilka handlingar som kan uppvisas. En uppgift som ändrats av Skatteverket läggs in i vägtrafikregistret med textkod T31BT. Detta anger att uppgiften är fastställd av Skatteverket som grund för uttag av fordonsskatt.

Beräkningsformlerna

De två beräkningsmodellerna innehåller ett antal olika beräkningsformler utifrån drivmedel. Genom parametrarna fordonsår, totalvikt, motoreffekt, växeltyp och fyrhjulsdrift har ett värde för koldioxidutsläpp beräknats. Formlerna är baserade på alla bilar som registrerats i vägtrafikregistret under åren 2007–2014.

Det framräknade värdet ska avrundas till ett helt värde. Om siffran efter decimalen är under 5 ska värdet avrundas nedåt. Om siffran är 5 eller högre ska värdet avrundas uppåt.

Femårig skattebefrielse för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar med bättre miljöegenskaper

Personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som uppfyller vissa utsläppskrav befrias från fordonsskatten under de fem första åren från det att bilen blir skattepliktig för första gången (2 kap. 11 a § VSL). För fordon som har blivit skattepliktiga för första gången den 1 januari 2013 eller senare gäller följande krav för skattebefrielse:

  • att bilen har klassificerats i utsläppsklass enligt 30 eller 32 §§ avgasreningslagen
  • att koldioxidutsläppet vid blandad körning (enligt uppgift i vägtrafikregistret) inte överstiger ett beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande till bilens tjänstevikt.

Ytterligare krav för befrielse på elbilar och laddhybrider men inte för elhybrider

För elbilar och laddhybrider ställs krav på att förbrukningen av el inte får överstiga 37 KWh per 100 kilometer för att omfattas av skattebefrielsen.

Elhybrider behöver inte uppfylla några krav på bilens elförbrukning, eftersom den elektriska energin inte tillförs från en extern källa utan produceras vid driften av bilen (prop. 2012/13:1 s. 297).

Beräkning av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet

Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet angivet i gram koldioxid per kilometer i förhållande till bilens tjänstevikt beräknas i tre steg:

  1. Bilens tjänstevikt enligt uppgift i vägtrafikregistret angivet i kilogram minskas med 1372.
  2. Differensen enligt punkt 1 multipliceras med 0,0457.
  3. Produkten enligt punkt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol.

Det högst tillåtna koldioxidutsläppet för bilar som drivs med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol beräknas alltså på följande sätt: (bilens tjänstevikt i kilogram - 1372) x 0,0457 + 150.

För bilar som drivs med övriga drivmedel beräknas det på följande sätt: (bilens tjänstevikt i kilogram - 1372) x 0,0457 + 95.

Om det finns flera uppgifter om koldioxidutsläpp i vägtrafikregistret

För bilar som har utrustats med två eller flera tekniker för drift kan flera uppgifter om koldioxidutsläpp vid blandad körning finnas i vägtrafikregistret. I så fall ska uppgift om bilens koldioxidutsläpp vid drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol användas vid jämförelsen med det högsta tillåtna koldioxidutsläppet.

Om en bil inte längre uppfyller utsläppskraven

Om en bil av någon anledning inte längre uppfyller utsläppskraven omfattas inte bilen av skattebefrielsen (prop. 2012/13:1 s. 297).

Beräkning enligt det viktbaserade skattesystemet

Nedan anges de olika typer av fordon som beskattas efter vikt.

Personbil, lätt buss och lätt lastbil

För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som inte omfattas av det koldioxidbaserade skattesystemet tas fordonsskatt ut efter skattevikt (2 § andra stycket LSBF). Fordonsskattens storlek framgår av bilagan till LSBF.

Tung lastbil och tung buss

För lastbilar bestäms fordonsskatten med hänsyn till om lastbilen är vägavgiftspliktig eller inte. Vidare påverkas skattens storlek av skattevikt, drivmedel, antal hjulaxlar och vilken kopplingsanordning lastbilen har. För bussar påverkas fordonsskatten av skattevikt, drivmedel, antal hjulaxlar eller om bussen är en elhydridbuss. Fordonsskattens storlek framgår av bilaga 2 till VSL.

För EG-mobilkran tas fordonsskatt ut med 1 000 kronor.

Traktor, motorredskap och tung terrängvagn

Traktorer, vissa motorredskap och tunga terrängvagnar delas in i skatteklass I eller skatteklass II. Faktorer som påverkar skatten är skattevikten, fordonets användning och i vissa fall fordonets konstruktion. Fordonsskattens storlek framgår av bilaga 2 till VSL.

Om ett motorredskap varken tillhör skatteklass I eller skatteklass II tas fordonsskatt ut med 1 000 kronor.

Släpvagn

För släpvagnar med skattevikt upp till och med 3 000 kilogram bestäms skatten efter släpvagnens skattevikt. För släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram bestäms skatten av vilket slags dragfordon som används samt skattevikt och antal axlar. Fordonsskattens storlek framgår av bilaga 2 till VSL.

Motorcykel

För motorcyklar tas fordonsskatt ut med 180 kronor per år (2 kap. 6 § VSL).

Glesbygdsavdrag

För personbilar klass I som hör hemma i vissa glesbygdskommuner ska fordonsskatt tas ut endast till den del fordonsskatten för ett skatteår överstiger 384 kronor (2 kap.11 § VSL). Avdrag görs med 384 kronor när fordonsskatten påförs för ett skatteår och med 128 kronor när skatten påförs för en skatteperiod.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldiga har sin adress enligt vägtrafikregistret när skattskyldigheten avgörs enligt 5 kap. 2 § VSL.

Berättigad till avdraget är den som är ägare till en bil som hör hemma i någon av de kommuner som anges i bilaga 1 till VSL.

Rättsfall: i vilken kommun en personbil anses höra hemma

B överklagade ett beslut av Skattemyndigheten i Örebro (SKM) om fordonsskatt. Hon anmälde den 29 april 1996 adressändring från Mölndal till Malå (glesbygdskommun) som skulle gälla från den 1 juni 1996. Uppbördsmånad för fordonsskatten var juni. SKM anförde att en adressändring inte kan registreras i folkbokföringsregistret innan adressen börjat gälla. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och SKM överklagade vidare.

Kammarrätten fann att avgörande för frågan om nedsättning av fordonsskatt är var den skattskyldiga hade sin adress enligt vägtrafikregistret när skatteplikten inträdde. Vid ingången av juni månad 1996 hade adressen i vägtrafikregistret inte ändrats till Malå kommun. Därför fanns det inga förutsättningar för nedsättning av fordonsskatten enligt 14 § fordonsskattelagen. B hade i god tid anmält sin flyttning för ändrad folkbokföring, men någon undantags- eller jämkningsregel som tillåter nedsättning av fordonsskatten i ett fall som detta finns inte. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde SKM:s beslut (KR 1998-06-10, mål nr 895-1997).

Skatten tas ut för ett skatteår eller en skatteperiod

I normalfallet ska fordonsskatt tas ut för ett skatteår. Om skatten överstiger 3 600 kronor för ett helt år tas skatten i stället ut för en skatteperiod. För en skatteperiod är skatten en tredjedel av skatten för ett helt år (2 kap. 5 § VSL).

Skattens storlek för en del av ett skatteår eller en skatteperiod

Fordonsskatt ska betalas för den tid då fordonet är skattepliktigt. Om skatteplikt endast föreligger för en del av en kalendermånad, tas skatt ändå ut för hela månaden (2 kap. 13 § första stycket VSL). Om ett fordon ställs på en viss dag och det samma dag görs en avställning av fordonet, anses fordonet ändå ha varit skattepliktigt den dagen.

Rättsfall: fordon som varit påställt del av dag

P ställde på en lastbil den 30 maj 2003 och försökte ställa av fordonet samma dag. Skattemyndigheten i Örebro (SKM) beslutade att fordonsskatt och vägavgift skulle betalas, eftersom fordonet varit påställt en dag. P överklagade SKM:s beslut och åberopade en dom i förvaltningsrätten avseende registreringsärendet, där förvaltningsrätten funnit att fordonet skulle ha ställts av den 30 maj 2003. Förvaltningsrätten biföll P:s överklagande.

SKM överklagade domen till kammarrätten som fann att P ställt på fordonet den 30 maj 2003. Någon möjlighet att få en registrering annullerad fanns inte i fordonsskattelagen eller i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. P kunde därför inte undgå att betala fordonsskatt och vägavgift då aktuellt fordon varit påställt del av den 30 maj 2003 (KR 2004-03-01, mål nr 3758-03).

Undantag: dygnsskatt

Dygnsskatt tas ut för fordon vars skatt uppgår till minst 4 800 kronor för ett helt skatteår (2 kap 13 § andra stycket VSL). Dygnsbeskattning innebär att skatt tas ut per dag fr.o.m. den dag skatteplikten inträdde första gången till månadens slut.

Om skatteplikten upphör av någon annan anledning än avställning för ett fordon med dygnsskatt, återbetalas eller avräknas skatten per dag fr.o.m. den dag skatteplikten upphörde till månadens slut.

Om ett fordon med dygnsskatt har varit avställt i minst 15 dagar eller om fordonet har övergått till en ny ägare under avställningstiden, tas fordonsskatt ut per dag under den månad då avställningen började eller upphörde (2 kap. 13 § andra stycket VSL).

Fordonsskatten per dag är 1/360 av skatten för ett helt år och för en kalendermånad är fordonsskatten en tolftedel av skatten för ett helt år (2 kap. 13 § tredje stycket VSL).

Skattens storlek när ett fordons beskaffenhet ändras

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut fr.o.m. den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett. Om ändringen medför att fordonsskatten blir lägre än tidigare, tas den lägre skatten ut fr.o.m. den kalendermånad som kommer närmast efter den under vilken registreringsbesiktning med anledning av ändringen skedde (2 kap. 14 § första stycket VSL). Detta gäller även om registreringsbesiktningen ägde rum den första dagen i en månad.

Skattens storlek när ett fordons användning ändras

Om användningen av ett fordon ändras så att beskattningen påverkas ska ägaren, innan användningen ändras, anmäla det nya användningssättet till Transportstyrelsen (10 kap. 13 § FVTR).

Ändras ett fordons användning så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut fr.o.m. den kalendermånad då ändringen skedde.Om fordonsskatten blir lägre till följd av ändrat användningssätt, tas den lägre skatten ut fr.o.m. kalendermånaden efter den månad då ändringen skedde (2 kap. 14 § andra stycket VSL). Detta gäller även om anmälan om ändrat användningssätt är den första dagen i en månad.

Avrundning av skattebeloppet

Skattebelopp ska avrundas till närmast lägre krontal (8 kap. 1 § första stycket VSL). Detta gäller även för dröjsmålsavgift och ränta (1 kap. 7 § VSL).

Om det uppkommer ett skattebelopp under 50 kronor, faller beloppet bort och behöver inte betalas in. Skattebelopp under 50 kronor återbetalas inte till den skattskyldiga (8 kap. 1 § andra stycket VSL). De skattebeslut som omfattas av denna begränsningsregel är debitering, nedsättning, avräkning och återbetalning.

Exempel: skattebelopp under 50 kronor

Skatt debiterad och betald

200 kronor

Skatteplikt upphör (tillgodo)

152 kronor

Avräknas mot andra skulder

104 kronor

Summa

+48 kronor

Efter att 104 kronor avräknats från det överskjutande beloppet återstår 48 kronor att återfå. Återbetalning ska inte ske eftersom 48 kronor är mindre än 50 kronor.

Kompletterande information

Omprövning av beslut

Överklagande av beslut

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KR 1998-06-10, mål nr 895-1997 [1]
  • KR 2004-03-01, mål nr 3758-03 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013, del 1 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Beskattning av fordon som tidigare varit registrerade i det militära fordonsregistret [1]
  • Uttag av förhöjt koldioxidbelopp för nya fordon under 3 år (s.k. malus) [1]

Referenser inom fordonsskatt