OBS: Detta är utgåva 2018.5. Visa senaste utgåvan.

Bestämmelser om sekretess till skydd för en enskild gäller normalt inte i förhållande till den enskilda själv.

Nytt: 2018-07-02

Den 1 juli trädde den nya förvaltningslagen i kraft. Länkarna till förvaltningslagen på sidan har ändrats och går nu till den nya lagen. I de fall paragrafnumret har ändrats i den nya lagen har även detta justerats. Begreppet ”omprövning” har i förekommande fall bytts ut mot begreppet ”ändring”. Texten har inte ändrats i övrigt. Se sidans tidigare lydelse.

Vad menas med en enskild?

Med en enskild avses såväl en fysisk person som en juridisk person (prop. 1979/80:2 Del A s. 328). Begreppet enskild har samma betydelse oavsett var i OSL det förekommer.

Följande räknas inte som en enskild:

  • kommunala företag som jämställs med myndighet enligt 2 kap. 3 § OSL (RÅ 2001 ref.79 och RÅ 2002 ref.24)
  • en kommun som är part i ett skatteärende (RÅ 2001 not. 161).

Sekretessen i förhållande till den enskilda

Bestämmelser om sekretess till skydd för den enskilda gäller i de allra flesta fall inte i förhållande till den enskilda själv (12 kap. 1 § OSL). Det innebär att en sekretessbelagd uppgift som rör den enskilda i princip kan lämnas ut till honom eller henne.

Ett exempel på när sekretess kan gälla mot den enskilda är vid en pågående utredning och det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser (17 kap. 2 § OSL). Den sekretessen gäller till skydd för myndigheten.

Den enskilda kan häva sekretessen

Sekretess till skydd för en enskild hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilda samtycker till det och inget annat anges i OSL (10 kap. 1 § och 12 kap. 2 § första stycket OSL).

Det innebär att uppgifter som skyddas av sekretess ska lämnas ut till den enskilda eller någon som företräder honom eller henne.

Fullmakt

Skatteverket anser att det finns vissa krav för att en enskild ska kunna häva sekretess genom en fullmakt. Det ska inte förväxlas med vilka krav som ställs på en ombudsfullmakt, d.v.s. en fullmakt där en part har gett ett ombud i uppdrag att föra dennes talan i ett ärende hos Skatteverket.

För att en fullmakt ska kunna läggas till grund för ett utlämnande av en uppgift till någon annan än den enskilda ställs följande krav på fullmakten. Den ska

  • som huvudregel visas upp i original
  • vara utfärdad av en person med rättslig handlingsförmåga
  • precisera vilka handlingar eller uppgifter som får begäras ut
  • uttryckligen avse handlingar eller uppgifter hos Skatteverket.

Rättsfall

En kopia av en fullmakt som dessutom var alltför generell medförde inte att den enskilda hade gett ett giltigt samtycke till att sekretessbelagda uppgifter skulle lämnas ut (KRNS 2011-06-01, mål nr 2310-11).

En fullmakt var inte tillräckligt tydlig ifråga om vilka uppgifter som fick lämnas ut till ett biträde (KRNS 2011-04-12, mål nr 1572-11).

Ombud

Den som för talan i ett ärende får anlita ett ombud. Med ombud menas den som har fullmakt att föra talan i någon annans ställe.

Ett ombud får ta del av sekretessbelagda uppgifter under förutsättning att de behövs i en angelägenhet som omfattas av ombudets behörighet. Ombudet ska i sådant fall styrka sin behörighet med en skriftlig ombudsfullmakt.

Sekretess till förmån för tredje man

Om en person berörs av uppgifter som finns hos en myndighet är det i allmänhet den personen som förfogar över sekretessen. Men det finns undantag som innebär att sekretessen kan gälla också till förmån för tredje man. Det kan exempelvis bli akuellt i fråga om uppgifter om en person som utsatt någon annan för hot (prop. 1979/80:2 Del A s.330).

Partsinsyn

En part har rätt att ta del av uppgifter som har tillförts ett ärende om det avser myndighets­utövning mot någon enskild (10 § FL). Den rätt till partsinsyn som föreskrivs i 10 § FL kan begränsas av regler om sekretess. Utgångspunkten är att sekretess inte hindrar att en part som har rätt till insyn i handläggningen av sitt ärende tar del av en handling som finns i ärendet. Men om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift inte röjs får handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter inte lämnas ut (10 kap. 3 § OSL).

Bestämmelsen i 10 kap. 3 § OSL ger i sig inte någon rätt till partsinsyn utan reglerar den konflikt som kan uppstå när en part har rätt till insyn och materialet omfattas av hel eller delvis sekretess.

Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion och kontroll enligt 17 kap 1–2 §§ OSL är exempel på sådant allmänt intresse som kan utgöra hinder för en enskild att ha full insyn i ett planerat eller pågående ärende.

Om myndigheten vägrar att lämna ut en handling eller annat som tillförts ärendet ska myndigheten på annat sätt upplysa parten om innehållet i materialet i den mån det behövs för att denne ska kunna ta till vara sin rätt. En förutsättning är att upplysningen kan lämnas utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

Beroende på omständigheterna kan upplysningen ges skriftligen eller muntligen. Om en allmän handling innehåller sekretessbelagda uppgifter som är av synnerlig vikt att de inte röjs för parten kan dessa uppgifter mörkläggas innan de lämnas ut. En annan lösning kan vara att myndigheten lämnar en skriftlig sammanfattning av den allmänna handlingen, jfr RÅ 1992 ref. 9.

Om Skatteverket helt eller delvis avslår en begäran om partsinsyn har den som är part inte någon möjlighet att överklaga särskilt.

Rätten till partsinsyn gäller som huvudregel enbart i pågående ärenden.

Brottsmisstänktas rätt till partsinsyn

Den som har blivit brottsanmäld har inte rätt till insyn i det ärendet eftersom reglerna om partsinsyn inte är tillämpliga (3 § FL). En begäran om utlämnande prövas då i stället enligt offentlighetsprincipen och 6 kap. 4 § OSL.

En misstänkt persons partsinsyn i förundersökningsärendet regleras i 23 kap. 18 § RB. Efter att en underrättelse om brottsmisstanke har delgetts en enskild har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen med de begränsningar som framgår av 10 kap. 3 § OSL.

Den brottsmisstänktas rätt till partinsyn när förundersökningen är avslutad men innan åtal väckts regleras särskilt i 23 kap. 18 a § RB och 10 kap. 3 a § OSL. När förundersökningen är avslutad ska åklagaren underrätta den misstänkta om detta (s.k. slutdelgivning). Efter slutdelgivningen har den misstänka rätt att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen (23 kap. 18 a § RB).

Bestämmelserna i 10 kap. 3 a § OSL kompletterar bestämmelserna i 10 kap. 3 § OSL vid kollision mellan sekretess och rätt till insyn i förundersökningar efter slutdelgivningen. Bestämmelserna i 10 kap. 3 a § OSL innebär att partsinsynen bara kan begränsas i förhållande till det material som inte har haft betydelse för åtalsfrågan (det s.k. sidomaterialet). Det material som har betydelse för frågan om åtal måste lämnas ut. Den misstänktas rätt till insyn i sidomaterialet kan bara inskränkas om det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför den misstänktas intresse av att ta del av uppgiften. Eftersom 10 kap. 3 a § OSL kompletterar 10 kap. 3 § OSL krävs det synnerliga skäl för att begränsa partsinsynen. Om sidomaterialet inte kan lämnas ut på grund av sekretess ska myndigheten på annat sätt lämna den misstänka upplysning om vad materialet innehåller om det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

Rättsfall: en arbetssökande har inte rätt till partsinsyn i övriga sökandes ansökningshandlingar

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat om en person i egenskap av sökande i ett anställningärende har rätt till partsinsyn i övriga sökandes ansökningshandlingar. Vid tiden för prövningen var ärendet avslutat hos Statens överklagandenämnd. Domstolen ansåg att det inte fanns sådana beaktansvärda motiv som gav klaganden rätt till partsinsyn i det avslutade ärendet (HFD 2016-07-04, mål nr 2786-16).

Rättsfall: beställaren av rot- och ruttjänster har inte rätt till partsinsyn i utförarens ärende hos Skatteverket

En person som har fått arbeten utförda hemma hos sig i enlighet med HUSFL har inte ansetts som part i utförarens ärende om utbetalning hos Skatteverket. Personen har därför inte haft rätt till partsinsyn i det ärendet (KRNS 2015-02-05, mål nr 9295-14).

Informationsutbyte med annat land

När en begäran om informationsutbyte kommer från ett annat land eller när Skatteverket begär handräckning från ett annat land innebär det att det hos Skatteverket uppkommer två ärenden, ett handräckningsärende och ett skatteärende. I handräckningsärendet är Skatteverket och det andra landet part. I skatteärendet är Skatteverket och den som utredningen avser part. Parten har alltså endast rätt till partsinsyn i skatteärendet.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2016-07-04, mål nr 2786-16 [1]
  • KRNS 2011-04-12, mål nr 1572-11 [1]
  • KRNS 2011-06-01, mål nr 2310-11 [1]
  • KRNS 2015-02-05, mål nr 9295-14 [1]
  • RÅ 1992 ref. 9 [1]
  • RÅ 2001 not. 161 [1]
  • RÅ 2001 ref. 79 [1]
  • RÅ 2002 ref.24 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. [1] [2]

Ställningstaganden

  • Hävande av sekretess genom fullmakt [1]