OBS: Detta är utgåva 2018.8. Sidan är avslutad 2019.

Föräldrar kan själva avtala om vårdnaden för ett barn men vårdnadsfrågor kan också avgöras i domstol. Vid en adoption blir den som adopterar barnet även dess vårdnadshavare. Skatteverket registrerar uppgifter om vårdnad och ändringar i vårdnaden för ett barn i folkbokföringen.

Föräldrarna kan avtala om vårdnad

Föräldrarna till ett barn kan avtala att en av dem eller båda ska vara vårdnadshavare för barnet. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda föräldrarna. Avtalet måste också vara godkänt av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Man kan inte överklaga socialnämndens beslut att godkänna ett sådant avtal om vårdnad. Även föräldrar som är gifta med varandra kan ingå avtal om vårdnad för sina gemensamma barn.

Socialnämndens beslut att godkänna ett vårdnadsavtal är ett sådant beslut som kan utgöra hinder för en senare amälan om gemensam vårdnad till Skatteverket enligt 6 kap. 4 § 2 stycket FB (6 kap. 6 och 17 a §§ FB).

Föräldrarnas avtal om vårdnad kan innebära att en tidigare ensam vårdnad ändras till att bli gemensam. Avtalet kan också innebära att en tidigare gemensam vårdnad upplöses och att en av föräldrarna blir ensam vårdnadshavare. Det har inte någon betydelse hur den tidigare vårdnaden har uppkommit. Om exempelvis en av föräldrarna sedan tidigare är ensam vårdnadshavare genom tingsrättens dom har föräldrarna möjlighet att ändra detta genom ett avtal om gemensam vårdnad. Omvänt kan också en vårdnad enligt avtal mellan föräldrarna senare ändras genom en dom från tingsrätten eller genom ett nytt vårdnadsavtal.

Föräldrarnas avtal om vårdnad kan vara tidsbegränsat. De kan till exempel komma överens om att avtalet ska gälla interimistiskt (tills vidare) tills vårdnadsfrågan slutligt har reglerats genom ett nytt avtal eller genom ett domstolsbeslut. Ett interimistiskt avtal mellan föräldrarna kan ersätta ett interimistiskt beslut om vårdnad fattat av en domstol.

Det finns även viss möjlighet för föräldrarna att sluta ett vårdnadsavtal som endast gäller till en viss bestämd tidpunkt. Den här typen av avtal anses generellt vara mindre lämpliga men kan i undantagsfall godkännas av socialnämnden. Om ett vårdnadsavtal som gäller för en viss tid löper ut utan att vårdnaden har reglerats i ett nytt avtal eller genom ett domstolsbeslut, återgår vårdnaden automatiskt till vad som gällde innan avtalet slöts.

Registrering av vårdnad enligt avtal

Redan samma dag som socialnämnden har godkänt ett avtal om vårdnad ska de skicka en underrättelse om detta till Skatteverket. Vårdnad enligt föräldrarnas avtal gäller normalt från och med dagen för socialnämndens godkännande. Om föräldrarna har avtalat om att vårdnaden ska gälla från och med ett visst datum som ligger efter socialnämndens godkännande i tiden ska Skatteverket registrera vårdnaden från och med det avtalade senare datumet (6 kap. 17 b § punkt 1 FB).

Vårdnad genom dom eller beslut

Domstol kan besluta att ändra i vårdnaden för ett barn efter ansökan av barnets föräldrar eller av socialnämnden.

Föräldrarna kan ansöka hos domstol om ändring i vårdnaden

Båda eller enbart den ena av föräldrarna kan ansöka om att tingsrätten ska besluta om en ändring i vårdnaden om barnet. Ändringen kan innebära att en tidigare gemensam vårdnad upplöses och att en av föräldrarna blir ensam vårdnadshavare. Ändringen kan också innebära att vårdnaden blir gemensam efter att någon av föräldrarna tidigare har varit ensam vårdnadshavare. Domstolen får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. Domstolen har däremot möjlighet att vägra upplösa en gemensam vårdnad eller besluta om gemensam vårdnad om en av föräldrarna motsätter sig det (6 kap. 5 § FB).

Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn fortsätter den gemensamma vårdnaden automatiskt även efter en äktenskapsskillnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses i samband med domen om äktenskapsskillnad. Om båda eller någon av föräldrarna därefter vill ändra den gemensamma vårdnaden kan de vända sig till domstolen eller upprätta ett skriftligt avtal med socialnämndens godkännande. I de fall barnet även efter en dom om äktenskapsskillnad ska stå under båda föräldrarnas vårdnad, ska rätten erinra (påminna) om att vårdnaden även i fortsättningen ska vara gemensam. När vårdnaden fortsätter att vara gemensam består det rådande rättsförhållandet och Skatteverket ska därför inte göra någon ändring i folkbokföringen (6 kap. 3 § andra stycket FB).

Socialnämnden kan ansöka hos domstol om ändring i vårdnaden

Även socialnämnden kan ansöka om en ändring i vårdnaden hos tingsrätten. Detta kan exempelvis bli aktuellt om båda eller en av föräldrarna genom missbruk eller av någon annnan orsak försummar sina skyldigheter som vårdnadshavare. Rätten kan då besluta att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad eller utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

Genom en ansökan från socialnämnden kan en domstol också besluta om ensam vårdnad eller utse särkilt förordnade vårdnadshavare om den ena eller båda föräldrarna är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. Detta sker till exempel när vårdnadshavarna befaras ha omkommit i en olycka eller naturkatastrof men ännu inte dödförklarats, eller när det är fråga om barn som kommer ensamma till Sverige och får uppehållstillstånd här. Domstolen kan också besluta om att ändra vårdnaden om en förälder drabbas av långvarig medvetslöshet på grund av en olycka eller sjukdom (6 kap. 7 och 8a §§ FB).

Domstol beslutar om vårdnaden för ensamkommande barn

Överförmyndaren i kommunen ska utse en god man för barn som kommer ensamma till Sverige. Den som är god man för ett ensamkommande barn har mer långtgående befogenheter och skyldigheter än vad en god man normalt har. Den gode mannen har i dessa fall rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som gäller barnets personliga såväl som ekonomiska och rättsliga angelägenheter (prop. 2004/2005:136 s. 29). Bland annat har den gode mannen rätt att anmäla flytt och namn för barnet. Godmanskapet upphör när barnet fyller 18 år.

När barnet har beviljats uppehållstillstånd ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas väcka talan hos tingsrätten om att en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för barnet eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt FB, om inte särskilda skäl talar emot det. Detta innebär att ett godmanskap kan övergå till vårdnad efter det att barnet blivit folkbokfört (5 och 10 §§ lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn).

Skatteverket registrerar uppgifterna om en särskilt förordnad vårdnandshavare från och med datumet för domstolens beslut även om vårdnadsdatumet skulle vara tidigare än folkbokföringsdatumet.

Domstol beslutar om vårdnadshavare för barn i familjehem

En domstol kan efter en ansökan från socialnämnden även flytta över vårdnaden för ett barn till en eller två familjehemsföräldrar som utses till särkilt förordnade vårdnadshavare. En förutsättning är att barnet stadigvarande ska ha vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet, ett så kallat familjehem. Det måste också vara uppenbart att det är bäst för barnet att vårdnaden flyttas över så att ett rådande förhållande kan bestå. Normalt ska barnet då ha bott i familjehemmet under flera år (6 kap. 8 § FB).

Interimistiskt beslut om vårdnad

I ett mål om vårdnad får domstolen, om det behövs, fatta ett interimistiskt beslut som gäller fram tills

  • domstolen har avgjort frågan slutligt genom ett lagakraftvunnet avgörande
  • föräldrarna har ingått ett avtal med socialnämndens godkännande, eller
  • domstolen har fattat ett nytt interimistiskt beslut.

Domstolen kan fatta ett interimistiskt vårdnadsbeslut under en pågående förhandling som ska gälla tills domen har vunnit laga kraft eller annat har beslutats. Domstolen kan också besluta att ett vårdnadsbeslut i en dom ska gälla omedelbart (6 kap. 20 § FB).

Ett interimistiskt beslut börjar gälla omedelbart, även om det överklagas. Interimistiska beslut behöver alltså inte vinna laga kraft för att gälla, till skillnad från domstolens övriga avgöranden i sakfrågan (17 kap. 14 § RB).

Registrering av vårdnad efter ett domstolsbeslut

När domstolen har fattat ett beslut om vårdnad underrättar de Skatteverket. Normalt skickar domstolen underrättelsen när beslutet har vunnit laga kraft. Om det är fråga om ett interimistiskt beslut om vårdnad skickar domstolen beslutet till Skatteverket redan samma dag som det meddelas.

Registreringen i folkbokföringen av de ändrade vårdnadsförhållandena beror på vilken slags dom eller beslut det är fråga om.

Efter en slutlig dom

När domstolen har meddelat en slutlig dom om vårdnad och domen har vunnit laga kraft registrerar Skatteverket vårdnaden från och med dagen för beslutet. Om det framgår av domen att vårdnadsbeslutet ska meddelas en senare dag, ska Skatteverket registrera vårdnaden från och med den dag beslutet meddelats.

Efter ett interimistiskt beslut

När domstolen har fattat ett interimistiskt vårdnadsbeslut registrerar Skatteverket vårdnaden omedelbart från och med dagen för beslutet.

När ett interimistiskt beslut övergår i en slutlig dom

När domstolen har fattat ett interimistiskt beslut om vårdnad och detta senare övergår i en vårdnadsdom som vinner laga kraft, ska Skatteverket registrera vårdnaden först enligt det interimistiska beslutet och därefter enligt det slutliga beslutet i folkbokföringen. Trots att vårdnadshavarna är desamma så har rättsförhållandet i detta fall ändrats eftersom vårdnaden har gått från att vara tillfällig till att bli slutgiltig.

När ett interimistiskt beslut ändras i den slutliga domen

När domstolen har fattat ett interimistiskt beslut om vårdnaden men sedan ändrar vårdnaden i det beslut som slutligen vinner laga kraft registrerar Skatteverket först uppgifterna om vårdnaden enligt det interimistiska beslutet och därefter enligt det slutliga beslutet.

När gemensam vårdnad övergår till ensam vårdnad

När gemensam vårdnad om ett barn upphör och en av föräldrarna blir ensam vårdnadshavare, ska Skatteverket avsluta den tidigare gemensamma vårdnaden i folkbokföringen. Därefter ska Skatteverket registrera vårdnaden för den förälder som blivit ensam vårdnadshavare. På samma sätt avslutas en enskild vårdnad när den övergår till att bli gemensam.

När domstolen erinrar om gemensam vårdnad

När domstolen erinrar (påminner) att den gemensamma vårdnaden om ett barn ska bestå efter föräldrarnas äktenskapsskillnad ska Skatteverket inte göra någon registrering om vårdnaden i folkbokföringen, eftersom rättsförhållandet inte har ändrats.

Nytt: 2018-09-06

Vårdnad genom adoption

Ett adoptivbarn som har adopterats av två makar eller sambor står efter adoptionen under adoptivföräldrarnas gemensamma vårdnad. Detsamma gäller när en make eller sambo adopterar den andres barn (styvbarnsadoption). Om en person i annat fall adopterar ensam kommer adoptivföräldern att vara ensam vårdnadshavare för adoptivbarnet (4 kap. 22 § FB).

Bestämmelserna om vårdnad genom adoption gäller oavsett om adoptionen har beslutats av en svensk domstol eller av en utländsk domstol eller myndighet (10 § LAIS och prop. 2017/18:121 s. 34 och 171). Om adoptionen har beslutats i utlandet kan vårdnaden övergå till en adoptivförälder först när det har konstaterats att det utländska adoptionsbeslutet gäller i Sverige (se Internationella förhållanden).

Registrering av vårdnad vid adoption

När en svensk domstol fattar ett beslut om adoption ska Skatteverket registrera vårdnaden när beslutet har vunnit laga kraft. Vårdnaden gäller från och med den dag som beslutet om adoption fick laga kraft (4 kap. 22 § FB).

Om det finns ett utländskt adoptionsbeslut som är giltigt i Sverige enligt NÄF, 1993 års Haagkonvention eller LAIS när adoptivbarnet flyttar till Sverige, så ska Skatteverket registrera vårdnaden från och med dagen för inflyttningen, trots att vårdnaden har övergått till adoptivföräldrarna redan från den dag då det utländska adoptionsbeslutet vann laga kraft. Detsamma gäller om det vid barnets inflyttning till Sverige finns ett beslut av Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFoF) om att ett utländskt adoptionsbeslut gäller i Sverige.

Tidigare:

Vårdnad genom adoption

Vid en adoption betraktas adoptivbarnet som adoptantens eller adoptanternas eget barn. Adoptanten eller adoptanterna blir vårdnadshavare för barnet i och med adoptionsbeslutet. Observera att vårdnaden om ett adoptivbarn från utlandet övergår till adoptanten eller adoptanterna först när det finns ett beslut från en svensk domstol om att adoptionen gäller i Sverige eller att adoptionsbeslutet gäller i Sverige enligt LIA (4 kap. 8 § FB, 4 § LIA).

Registrering av vårdnad vid adoption

När en svensk domstol fattar ett beslut om adoption ska Skatteverket registrera vårdnaden när beslutet har vunnit laga kraft. Både adoptionen och vårdnaden gäller från dagen för domstolens beslut.

Om det finns ett utländskt adoptionsbeslut som är giltigt i Sverige enligt Haag-konventionen, LIA eller NÄF när adoptivbarnet flyttar till Sverige ska Skatteverket registrera vårdnaden från och med dagen för inflyttningen, trots att vårdnaden har övergått till adoptanterna redan från den dag då det utländska adoptionsbeslutet fattades. Detsamma gäller när Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFoF) har godkänt ett utländskt adoptionsbeslut.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Föräldrabalk (1949:381) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11]
  • Lag (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption [1]
  • Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn [1]
  • Lag (2018:1289) om adoption i internationella situationer [1]
  • Rättegångsbalk (1942:740) [1]

Propositioner

  • Proposition 2004/05:136 Stärkt skydd för ensamkommande barn [1]
  • Proposition 2017/18:121 Modernare adoptionsregler [1]