Kommunal och statlig inkomstskatt ska fördelas på de utländska inkomsterna efter att man har beaktat skattereduktioner.
Läs även om nedsättning av avkastningskatt på pensionsmedel och skatt på lågbeskattade inkomster (CFC-inkomster). Avkastningsskatt på utländska försäkringar kan också sättas ned på grund av utländsk skatt.
Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett bråktal som multipliceras med den svenska skatten:
Om den skattskyldiga har begärt och medgetts avdrag för utländsk skatt som ska avräknas ska spärrbeloppet beräknas som om avdraget inte har gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL). Det innebär att avdraget inte ska påverka den svenska skatten som ingår i spärrbeloppsberäkningen.
Om den skattskyldiga har gjort avdrag för eller återfört avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond ska den svenska skatten vara påverkad av avdraget eller återföringen. Däremot ska den utländska inkomsten och den sammanlagda förvärvsinkomsten inte vara påverkade av sådana avdrag eller återföringar (2 kap. 13 § AvrL). Detta kan du läsa om under Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller periodiseringsfond vid beräkning av spärrbeloppet. Under Avdrag för eller återföring av avsättning till expansionsfond eller peridiseringsfond vid beräkning av täljaren och nämnaren finns ett exempel som gäller avdrag för avsättning till expansionsfond och ett som gäller återföring av avsättning till expansionsfond.
Vid spärrbeloppsberäkningen för förvärvsinkomster är det den kommunala inkomstskatten och den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster som ska fördelas på de utländska förvärvsinkomsterna.
Om bestämmelserna om ackumulerad inkomst är tillämpliga på den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst är det skatten efter att att dessa bestämmelser har tillämpats som ska användas vid spärrbeloppsberäkningen. Detta eftersom avräkning görs när skatteberäkningen har gjorts.
Vid spärrbeloppsberäkningen för kapitalinkomster är det den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster som ska fördelas på de utländska kapitalinkomsterna.
Den skatt som ska fördelas är skatten beräknad utan avräkning (2 kap. 10 § första stycket AvrL).
Expansionsfondsskatt är en statlig inkomstskatt (1 kap. 2 § AvrL och 1 kap. 3 § IL). Expansionsfondsskatt att betala ska läggas till den övriga statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster. Expansionsfondsskatt att återfå ska dras ifrån denna skatt men den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster kan bli lägst 0 kr.
Avkastningsskatt på pensionsmedel, som en arbetsgivare enligt 2 § första stycket 4 AvPL betalar på pensionsutfästelser (som redovisas i balansräkningen under rubriken ”Avsatt till pensioner” eller ”Avsättning till pensioner eller liknande förpliktelser”), ska jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst (2 kap. 10 § tredje stycket AvrL).
Om den skattskyldiga har fått skattereduktioner enligt bestämmelserna i 67 kap. IL ska skattereduktionerna beaktas vid beräkningen av spärrbeloppet (2 kap. 10 § andra stycket AvrL).
Den skatt som ska fördelas på de utländska förvärvsinkomsterna är således summan av kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster efter att hänsyn har tagits till skattereduktioner.
Den skatt som ska fördelas på de utländska kapitalinkomsterna är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster efter att hänsyn har tagits till skattereduktioner.
De skattereduktioner som ska fördelas är följande:
Nytt: 2020-11-27
Den 1 december 2020 införs en regional skattereduktion för fysiska personer som bor i vissa glest befolkade områden (67 kap. 34 och 35 §§ IL). Skattereduktionen ges för hela beskattningsåret 2020 och ska beaktas vid avräkning av utländsk skatt för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019 (2 kap. 10 § andra stycket AvrL i dess lydelse från den 1 december 2020 och ikraftträdandebestämmelserna till SFS 2020:863).
Nytt: 2020-11-27
Jobbskatteavdraget, skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning och den regionala skattereduktion för fysiska personer som bor i vissa glest befolkade områden ska bara anses ha skett från den kommunala inkomstskatten. Övriga skattereduktioner ska fördelas på följande skatter och avgift:
Tidigare:
Jobbskatteavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning ska bara anses ha skett från den kommunala inkomstskatten. Övriga skattereduktioner ska fördelas på följande skatter och avgift:
Skattereduktionerna fördelas på den statliga fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften trots att denna skatt eller avgift inte kan sättas ned genom avräkning.
Skattereduktionerna fördelas utifrån hur stor respektive skatt och avgift är i förhållande till summan av skatterna och avgiften före skattereduktionerna.
Nytt: 2020-11-27
Skatteverket anser att fördelningen av skattereduktionerna ska göras i två steg:
Tidigare:
Skatteverket anser att fördelningen av skattereduktionerna ska göras i två steg:
De flesta skattereduktioner berör bara fysiska personer men juridiska personer har möjlighet att få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Sådan skattereduktion fördelas på följande skatter och avgift:
Skattereduktionen fördelas på den statliga fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften trots att denna skatt eller avgift inte kan sättas ned genom avräkning. Skattereduktionen fördelas inte på avkastningsskatt på pensionsutfästelser i balansräkningen trots att denna skatt kan sättas ned genom avräkning.
Skattereduktionen fördelas utifrån hur stor respektive skatt och avgift är i förhållande till summan av skatterna och avgiften före skattereduktionen.
I exemplet bortses från grundavdrag. Kommunal inkomstskatt antas uppgå till 30 procent och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst antas uppgå till 20 procent på den inkomst som överstiger 400 000 kr.
Förvärvsinkomsten uppgår till totalt 500 000 kr varav 100 000 kr utgör utländsk inkomst. Inkomst av kapital uppgår till 90 000 kr varav hälften (45 000 kr) är utländsk inkomst. Jobbskatteavdraget uppgår till 20 000 kr. Det finns ingen skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning. Övriga skattereduktioner uppgår till 40 000 kr. Kommunal fastighetsavgift tas ut med 3 000 kr.
Fördelningen av skattereduktioner görs i två steg.
Första steget är att räkna ut skatten efter fördelningen av jobbskatteavdraget:
Skatt |
Belopp |
Belopp |
Kommunal inkomstskatt |
150 000 |
|
- Jobbskatteavdrag |
- 20 000 |
|
Kommunal inkomstskatt efter jobbskatteavdrag |
= 130 000 |
+ 130 000 |
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst |
+ 20 000 |
|
Statlig inkomstskatt på kapital |
+ 27 000 |
|
Kommunal fastighetsavgift |
+ 3 000 |
|
Summa |
= 180 000 |
|
- Övriga skattereduktioner |
- 40 000 |
|
Återstår |
= 140 000 |
Andra steget är att räkna ut skatten efter fördelningen av övriga skattereduktioner:
Skatt |
Belopp |
Kommunal inkomstskatt: (130 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 101 111 |
Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst: (20 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 15 556 |
Statlig inkomstskatt på kapital: (27 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 21 000 |
Kommunal fastighetsavgift: (3 000 / 180 000) x 140 000 |
+ 2 333 |
Återstår |
= 140 000 |
Den kommunala och statliga inkomstskatten som ska fördelas på den utländska förvärvsinkomsten är 116 667 kr (101 111 + 15 556).
Den statliga inkomstskatten som ska fördelas på de utländska kapitalinkomsterna är 21 000 kr.
Spärrbeloppet beräknas enligt följande:
Spärrbelopp |
Belopp |
Spärrbelopp på förvärvsinkomst: (100 000 / 500 000) x 116 667 |
23 333 |
Spärrbelopp på kapitalinkomst: (45 000 / 90 000) x 21 000 |
10 500 |
Totalt spärrbelopp: 23 333 + 10 500 |
33 833 |