OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

Förmån av fritt drivmedel i samband med skattepliktig bilförmån beräknas till marknadsvärdet uppräknat med 1,2. I andra sammanhang värderas förmån av fritt drivmedel till marknadsvärdet.

Förmån av fritt drivmedel ingår inte i bilförmånen.

Drivmedelsförmån i samband med bilförmån

Om den anställda förutom bilförmån även haft förmån av fritt drivmedel för förmånsbilen ska denna förmån värderas separat.

Marknadsvärdet uppräknat med 1,2 vid beskattningen

Drivmedelsförmån i samband med bilförmån ska beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 för den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för bilens totala körsträcka under den tid den anställda haft bilförmånen. Om den anställda gör sannolikt att den mängd drivmedel som denne har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån (61 kap. 10 § IL).

Marknadsvärdet är det pris på orten som den anställda själv skulle ha betalat för motsvarande mängd drivmedel (61 kap. 2 § IL).

Regeln gäller alla drivmedel, d.v.s. även el och andra miljöbränslen. Om en anställd med förmånsbil bil laddar den på arbetsplatsen, eller i övrigt på arbetsgivarens bekostnad, uppkommer en skatte­pliktig driv­medels­förmån. Vid den anställdas beskattning beräknas förmånen till 120 procent av marknadsvärdet av den elförbrukning som avser privat kör­ning. Som marknadsvärde vid laddning vid arbetsplatsen kan nor­malt användas en genomsnittlig kostnad för en anställd för mot­svarande laddning vid privatbostad, dvs. motsvarande pris per kilowattimme.

En hybridbil (elhybridbil) har två eller flera motorer. Förbränningsmotorn (bensin eller diesel) används dels för att driva bilen, dels för att ladda batterier som används för att driva en eller flera elmotorer. Drivmedelsförmånen bör kunna proportioneras med utgångspunkt privatkörning i förhållande till den totala körsträckan, dvs. på samma sätt som vanliga konventionella bilar eller elbilar.

En laddhybridbil fungerar som en hybridbil med tillägget att batterierna även kan laddas från en extern källa. Drivmedelsförmånen avseende bensin, diesel och el bör proportioneras på samma sätt som för en hybridbil.

Kan förmånshavaren visa att den faktiska förbrukningen är annan vid privat körning bör man kunna frångå principen om proportionering.

Exempel: arbetsgivaren betalar både bensin och el

Den anställda har en månad kört 300 mil, varav 100 mil är privat körning. Bilen har tankats för 3 000 kr (bensin). Arbetsgivaren betalar bensinen. Bilen har laddats för 600 kr (el) på arbetsplatsen.

Kostnaden för drivmedlet proportioneras mellan den privata körningen och tjänstekörningen. Det innebär att drivmedelsförmånen uppgår till 3 600/300 x 100 x 1,2 = 1 440 kr.

Exempel: arbetsgivaren betalar bensinen och den anställda betalar elen

Den anställda har en månad kört 300 mil, varav 100 mil är privat körning. Bilen har tankats för 3 000 kr (bensin) samt laddats för 600 kr (el) i bostaden på egen bekostnad.

Kostnaden för drivmedlet som arbetsgivaren betalat proportioneras mellan den privata körningen och tjänstekörningen. Det innebär att drivmedelsförmånen uppgår till 3 000/300 x 100 x 1,2 = 1 200 kr.

Den anställda har inte rätt till avdrag för kostnaden för den del av elen som har använts för tjänsteresor, dvs. har ingen avdragsrätt i deklarationen för tjänsteresorna.

En månads förskjutning

Förmån av drivmedel räknas till månaden efter den då förmånen kommit den anställda till del (10 kap. 10 § IL), mot bakgrund av att arbetsgivaren i många fall får drivmedelsfakturan först månaden efter tankning skett. Det innebär att den som får drivmedel i januari blir skattskyldig för denna i februari, och förmånen redovisas i arbetsgivardeklarationen som arbetsgivaren ska lämna i mars.

För beskattningsår 2020 ska den anställda beskattas för drivmedelsförmånen fr.o.m. december 2019 t.o.m. november 2020.

Betalning till arbetsgivaren

Om den anställda ersätter arbetsgivaren med ett visst belopp, t.ex. drivmedlets marknadsvärde, ska förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp (61 kap. 11 § IL). I ett sådant fall anses den anställda ha drivmedelsförmån även om denne betalat hela marknadsvärdet. Detta innebär att det i det fallet uppkommer en skattepliktig förmån som motsvarar uppräkningen, d.v.s. 20 procent av marknadsvärdet. För att undgå en skattepliktig förmån måste den anställda betala motsvarande hela förmånsvärdet, dvs. 120 procent av marknadsvärdet.

Betalning till utomstående

Någon drivmedelsförmån uppkommer inte för en anställd som har bilförmån och som enligt avtal själv betalar drivmedlet för privatkörningen till ett utomstående företag. Detta förutsätter dock att arbetsgivaren inte gör avdrag för mervärdesskatt på drivmedlet (Skatteutskottets uttalande i FiU 1996/97:1, s. 106). I detta fall görs alltså ingen uppräkning med 20 procent.

Den anställda har bevisbördan

Om den anställda gör sannolikt att den mängd drivmedel som denne har förbrukat vid privat körning är lägre än bilens totala förbrukning, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån (61 kap. 10 § IL).

Den anställda har bevisbördan för att värdet är något annat än motsvarande allt drivmedel för bilen. Det krävs att det finns ett underlag som styrker att tjänstekörning har gjorts i en viss omfattning för att en anställd ska kunna göra sannolikt att värdet är något annat (prop. 1996/97:19 s. 90). Detta görs i första hand genom en körjournal eller liknande handling. Även om körjournal saknas kan det ibland av omständigheterna i ärendet framstå som troligt att bilen använts för tjänsteresor i verksamheten. I sådana fall ska en skälig fördelning göras mellan tjänstekörning och privatkörning. Man får då beakta den totala körsträckan, eventuellt annat underlag för tjänstekörning, verksamhetens behov av körning, bilens karaktär av arbetsfordon, eventuell omfattning av arbetsresor, privat bilinnehav m.m.

När en anställd haft bilförmån och arbetsgivaren dessutom betalat drivmedlet finns en presumtion för att den anställda också haft en drivmedelsförmån (RÅ 2010 ref. 30).

Ingen förmån när bilen används privat i ringa omfattning

Om ingen skattepliktig bilförmån uppkommer på grund av att bilen använts endast i ringa omfattning för privata resor uppkommer inte heller någon drivmedelsförmån för motsvarande körning.

Mervärdesskatt

Om arbetsgivaren betalar drivmedlet för förmånsbilen får normalt en skattepliktig förmån anses ha uppkommit som ska värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. I sådant fall är arbetsgivaren också berättigad till avdrag för den ingående mervärdesskatten på drivmedlet (FiU 1996/97:1 s. 106 f.).

Arbetsgivaravgifter – marknadsvärdet

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska drivmedelsförmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2 (2 kap. 10 a § SAL).

Drivmedelsförmån vid bilpool

Ibland byter en anställd förmånsbil flera gånger per år. Detta kan t.ex. förekomma för anställda vid bilhandelsföretag eller företag med bilpool. Bilförmånen beräknas med ledning av ett genomsnittsvärde för de bilar som disponerats under året. Detta kan bli aktuellt vid minst tio bilbyten någorlunda jämt fördelade under året (SKV A 2019:27, avsnitt 2.5).

I de fall ovanstående beräkningsregel för bilförmån vid bilbyte tillämpas, är det inte rimligt att kräva en fullständig körjournal för varje bil för respektive anställd för att kunna fastställa drivmedelsförmånen. Det är tillräckligt att varje anställd för en personlig körjournal som visar de privata resorna. Av körjournalen bör framgå vilken bil som används för de privata resorna samt att mätarställningen vid resans början och slut noteras. I dessa fall får en genomsnittlig drivmedelsförbrukning för bilarna användas vid beräkningen av drivmedelsförmånen.

Drivmedelsförmån men inte förmånsbil

Förmån av fritt drivmedel som inte avser förmånsbil beskattas till marknadsvärdet, d.v.s. priset för drivmedlet (61 kap. 2 § IL). I dessa fall görs alltså ingen uppräkning av drivmedelsförmånen.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2020 [1]

Domar & beslut

  • RÅ 2010 ref. 30 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1996/97:19 Beskattning av bilförmån, m.m. [1]