OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska lämna kontrolluppgifter till Skatteverket avseende rapporteringspliktiga konton senast den 15 maj. En kontrolluppgift ska bl.a. innehålla uppgifter om kontohavarens namn och adress, hemvistland och kontots saldo eller värde.

Kontrolluppgifter till Skatteverket

Om ett finansiellt institut uppfyller reglerna för att vara ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska de anmäla detta till Skatteverket.

Som huvudregel ska de rapporteringsskyldiga finansiella instituten därefter årligen lämna följande uppgifter

Det finns också regler om att ett kontoförande institut ska lämna informationsuppgifter till en värdepapperscentral för att denne ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte har några uppgifter om rapporteringspliktiga konton att rapportera ska det inte lämna några uppgifter till Skatteverket. Sverige har, till skillnad från flera andra länder, inte några regler om s.k. nollrapportering d.v.s. att det finansiella institutet ska lämna uppgifter om att de inte har några uppgifter att rapportera.

I lagtexten i SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Läs mer om kontrolluppgiftsskyldigheten på sidan Vem ska lämna kontrolluppgift?

När ska kontrolluppgiften lämnas?

Kontrolluppgifter med anledning av CRS ska lämnas senast den 15 maj året efter det kalenderår som uppgifterna avser (24 kap. 2 a § SFL). Vid samma tidpunkt ska rapporteringsskyldiga finansiella institut senast lämna informationsuppgifter till den som uppgiften lämnas för (34 kap. 3 § andra stycket SFL).

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgifter ska lämnas för fysiska personer och enheter som, enligt reglerna i IDKAL, har hemvist utanför Sverige. Läs mer på sidan För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Informationsuppgifter från kontoförande institut till central värdepappersförvarare

När ett rapporteringspliktigt konto finns hos en värde­pappers­central är det denna som ska identifiera kontot och lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Detta gäller i de fall ett konto har lagts upp av ett kontoförande institut hos värdepappers­centralen och det kontoförande institutet inte är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar (22 b kap. 6 § andra stycket SFL) (prop. 2016/17:48 s. 30).

I de flesta fall är det de kontoförande instituten (t.ex. en bank) som har kännedom om kunden. Det kontoförande institutet som utför registrerings­åtgärder på kontot ska därför lämna uppgifter till värdepappers­­centralen (34 kap. 9 c § SFL). Samtliga uppgifter som krävs för att kunna identifiera rapporterings­pliktiga konton ska lämnas över. Det kontoförande institutet kan antingen lämna uppgifter om de rapporterings­pliktiga konton som institutet har identifierat, eller så kan det lämna ett tillräckligt underlag för att värdepappers­­centralen ska kunna identifiera sådana konton själv (prop. 2015/16:29 s. 109).

Det kontoförande institutet ska även lämna uppgifter om skatteregistreringsnummer (TIN), födelsedatum eller födelseort för den kontrolluppgiftsskyldige (34 kap. 9 c § SFL). Det finns också allmänna bestämmelser om att ett kontoförande institut ska lämna de uppgifter som behövs för att värdepappers­centralen ska kunna fullgöra sina skyldigheter (3 kap. 4 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument).

Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen ska också lämna uppgifter till värdepappers­centralen om den sammanlagda ersättning som, efter avdrag för försäljnings­provision och liknande utgifter, har tillgodo­räknats eller betalats ut till kontot (34 kap. 9 d § SFL).

Dessa uppgifter ska lämnas senast den 1 maj året efter det år som uppgifterna gäller (34 kap. 10 § SFL).

Vilka uppgifter ska en kontrolluppgift innehålla?

Det finns gemensamma bestämmelser för alla rapporteringspliktiga konton om vilka uppgifter en kontrolluppgift ska innehålla. Det finns också särskilda bestämmelser för de olika kontona och för odokumenterade konton.

Bedömningen av vilken typ av inkomst en betalning är ska göras utifrån principerna i svensk lagstiftning, i första hand inkomstskattelagen. Att en viss inkomst är skattefri enligt inkomstskattelagen innebär inte att den ska anses vara någonting annat än en inkomst i detta avseende (prop. 2015/16:29 s. 215).

Uppgifter som ska lämnas för alla konton

Samtliga kontrolluppgifter ska innehålla uppgifter om (22 b kap. 5 § SFL)

  • det land eller länder där kontohavaren har hemvist eller kan antas ha hemvist i
  • uppgifter om att kontot är ett rapporteringspliktigt konto
  • kontots identifikationsnummer t.ex. kontonummer
  • kontots saldo eller värde
  • om kontot har avslutats under året, att kontot avslutats

Dessutom ska kontrolluppgifterna innehålla uppgifter om:

Om flera kontohavare

Till skillnad från kontrolluppgifterna enligt 17–22 kap. SFL ska uppgifter enligt reglerna med anledning av CRS och DAC 2 lämnas på kontonivå. Detta innebär att kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om hela kontots saldo eller värde respektive löpande inkomster och försäljningsersättningar. Uppgiftslämnaren ska alltså inte fördela saldot på kontot efter andelstal. Har flera personer ett gemensamt rapporteringspliktigt konto ska kontrolluppgift lämnas för var och en av kontohavarna (5 kap. 11 § SFF). Detta under förutsättning att kontohavarens innehav gör att kontot är rapporteringspliktigt.

Om tre kontohavare gemensamt innehar ett rapporteringspliktigt konto men endast en av dessa är en sådan kontohavare vars innehav av kontot medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto ska kontrolluppgift endast lämnas för den kontohavaren.

Uppgifter som ska lämnas för person med bestämmande inflytande

Om det rapporteringspliktiga kontot innehas av en enhet och enheten har en eller flera personer med bestämmande inflytande som har hemvist i ett annat land ska, utöver de uppgifter som ska lämnas för alla konton, dessutom uppgift lämnas om (22 b kap 5 § 2 stycket SFL)

  • enhetens namn, adress, land där enheten har hemvist och identifikationsnummer
  • för varje person med bestämmande inflytande, namn, adress, land där han har hemvist och identifikationsnummer samt efter lagändring 1 januari 2019, beträffande de uppgifter som ska lämnas fr.o.m. år 2020 gällande kalenderåret innan, även på vilket sätt de utövar bestämmande inflytande, dock när det gäller befintliga konton endast om den uppgiften finns tillgänglig
  • uppgift om kontohavaren är en passiv icke-finansiell enhet

Uppgifter som ska lämnas för konton som är depåkonton

För svenska förhållanden faller värdepappersdepåer, vp-konton och andra liknande typer av konton in under denna definition. Vad som avses med depåkonton definieras i 2 kap. 11 § IDKAL.

För dessa konton ska, utöver de uppgifter som ska lämnas för alla konton, ska uppgift lämnas om

Kontrolluppgift för ett rapporteringspliktigt depåkonto ska innehålla uppgifter om ersättningar från försäljning och inlösen av tillgångar på kontot, även om ersättningen tillgodoräknas eller betalas ut till ett annat konto (22 b kap. 6 § SFL). Det avgörande för om ersättningarna ska redovisas är om tillgångarna förvarats på kontot.

Uppgifter om ersättning från försäljning eller inlösen ska endast redovisas om det rapporteringsskyldiga institutet har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för kontohavaren vid försäljningen.

Uppgifter som ska lämnas för konton som är inlåningskonton

För svenska förhållanden avses bankkonton och liknande konton där insättning av kontanta medel kan göras. Vad som avses med inlåningskonton definieras i 2 kap. 11 § IDKAL.

För dessa konton ska, förutom det som gäller samtliga kontrolluppgifter, uppgifter lämnas om sammanlagt bruttobelopp avseende ränta som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året (22 b kap. 7 § SFL).

Uppgifter som ska lämnas för konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton

Ett konto som varken är ett depåkonto eller ett inlåningskonto är

  • en andel i eget kapital eller skulder
  • ett försäkringsavtal med kontantvärde och ett livränteavtal.

För sådana konton ska, förutom de uppgifter som ska lämnas för alla konton, uppgift lämnas om sammanlagt bruttobelopp som har tillgodoräknats eller betalats ut under året avseende kontot och som det rapporteringsskyldiga finansiella institutet är gäldenär eller garant för (22 b kap. 8 § första stycket SFL).

Med sammanlagt bruttobelopp avses till exempel det sammanräknade bruttobeloppet av betalningar som har gjorts med anledning av försäljning eller inlösen (22 b kap. 8 § andra stycket SFL).

Andel i eget kapital

Från ett konto som utgörs av en andel i eget kapital (t.ex. aktier) kan utbetalningar ske genom exempelvis ränta, utdelning eller försäljningsintäkter. Om det bedrivs i form av handelsbolag anses andelsinnehavaren i stället direkt uppbära sin del av handelsbolagets inkomster (prop. 2015/16:29 s. 119).

Nytt: 2020-05-19

Skatteverkets uppfattning är att en andelsberättigads andel i en vinstandelsstiftelses eget kapital är ett finansiellt konto (2 kap. 9 § och 11 § första stycket 3 IDKAL). Det är först det år som en utbetalning sker till den andelsberättigade som utbetalningen ska rapporteras på kontrolluppgiften.

Andelar i värdepappersfonder och specialfonder

En värdepappersfond eller specialfond ingår i begreppet enhet enligt 2 kap. 22 § IDKAL. Det innebär att fonder ingår i det som räknas som ett finansiellt institut enligt 2 kap. 9 § IDKAL. Då fonden i sig inte är en juridisk person så finns det en specialbestämmelse i lagen som anger att i dessa fall är det fondbolaget som förvaltar en värdepappersfond eller förvaltaren av en alternativ investeringsfond som är den som är det rapporteringspliktiga finansiella institutet (2 kap. 21 § IDKAL).

Vad som avses med finansiellt konto framgår av 2 kap. 11 § IDKAL. Av p. 3 framgår att ett finansiellt konto kan vara en andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet. Andelar i en fond räknas som en sådan investeringsenhet som ingår i denna punkt.

Det är Skatteverkets uppfattning att detta innebär att varje fond räknas som ett konto och rapporteringsplikten gäller för varje konto för sig enligt 22 b kap. 2 § SFL.

Om andelsägaren är inskriven som ägare i fondandelsregistret anses varje fond vara ett konto. Dessa konton ska rapporteras var för sig. I dessa fall lämnas kontrolluppgift enligt 22 b kap 8 § SFL.

Om däremot fondandelarna skulle vara förvaltarregistrerade och förvaras på andelsägarens depå är det reglerna för depåkonton som gäller vid rapporteringen. I dessa fall lämnas kontrolluppgift enligt 22 b kap 6 § SFL.

Försäkringsavtal med kontantvärde och livränteavtal

När det gäller ett försäkringsavtal med kontantvärde och ett livränteavtal är det Skatteverkets uppfattning att försäkringsersättningar (d.v.s. utbetalningar p.g.a. försäkringsfall) och återköp (helt eller delvis) samt andra belopp som har betalats ut eller tillgodoräknats under året avseende kontot som ska redovisas i kontrolluppgiften.

Uppgift om skatteregistreringsnummer (TIN)

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om skatte­registrerings­nummer (TIN) för den som kontroll­uppgiften avser.

Skatteverket uppfattar att skatte­registrerings­nummer (TIN) inte behöver lämnas avseende befintliga konton när skatte­registrerings­numret inte finns i det rapporterings­skyldiga finansiella institutets arkiv. Det finansiella institutet ska dock göra rimliga ansträngningar för att inhämta skatte­registrerings­nummer (prop. 2015/16: 29 s. 113).

Med skatteregistreringsnummer avses Taxpayer Identification Number (TIN). Detta motsvarar våra personnummer i Sverige. På OECD:s webbplats finns en portal om automatiskt informations­utbyte. Under CRS Implementation and Assistance går det bl.a. att hitta uppgifter om hur andra länders skatte­registrerings­nummer är uppbyggda.

Om kontot innehas av en passiv icke finansiell enhet ska skatte­registrerings­nummer även lämnas för de personer som har bestämmande inflyttande över enheten.

Uppgift om födelsedatum eller födelseort

För fysiska personer gäller att kontrolluppgiften förutom skatte­registrerings­nummer även ska innehålla uppgifter om födelsedatum och födelseort för den som kontrolluppgiften lämnas för. Uppgift om födelseort behöver bara lämnas om den uppgiften finns i den kontrolluppgifts­skyldiges elektroniskt sökbara databaser (5 kap. 11 a § SFF).

Uppgift om kontots saldo eller värde

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om kontots saldo eller värde vid utgången av året (22 b kap. 5 § SFL). Ett konto ska rapporteras från det år det har identifierats som rapporteringspliktigt konto (prop. 2015/16:29 s. 205-206). Ett konto upphör att vara ett rapporteringspliktigt konto enligt huvudregeln först när kontohavaren inte längre har skatterättslig hemvist i något annat land än i Sverige (4 kap. 12 § IDKAL). Kontot ska rapporteras oavsett kontots saldo eller värde vid årets utgång, så länge det anses vara ett rapporteringspliktigt konto. Detta gäller även om kontots saldo eller värde är 0 kr vid årets utgång.

Enligt CRS och DAC 2 finns en valmöjlighet när det gäller tidpunkten för att bedöma saldot eller värdet, antingen vid utgången av kalenderåret eller vid utgången av annan lämplig rapporteringsperiod. Vid införandet av de nya reglerna i SFL beslutades dock att inte tillåta ett sådant val utan det är alltid värdet vid utgången av kalenderåret som ska användas vid lämnandet av kontrolluppgifter (prop. 2015/16:29 s. 114).

Försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal

Är det fråga om ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal är det kontantvärdet eller återköpsvärdet som ska anges i kontrolluppgiften (22 b kap. 5 § tredje stycket SFL). Hur kontantvärdet beräknas framgår av 2 kap. 15 § IDKAL.

Den återbäring som har fördelats till ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal vid utgången av året ska enligt Skatteverket redovisas i kontrolluppgiften även om återbäringen inte är garanterad.

Värdet på marknadsnoterade värdepapper

Marknadsvärde har betydelse för redovisningen på kontrolluppgift men även vid de finansiella institutens granskning av konton. Skatteverket anser att vissa allmänna riktlinjer bör användas för att beräkna värdet på noterade tillgångar, derivat och fondandelar. Kan marknadsvärdet bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt än dessa allmänna riktlinjer anser Skatteverket att detta värde ska användas i första hand.

Många av de finansiella tillgångar som förvaras på ett rapporteringspliktigt konto handlas normalt vid en reglerad marknad eller på en handelsplattform. Detta innebär att det kommer att finnas publicerade noteringar för tillgången för de allra flesta affärsdagar. I ställningstagandet anges de riktlinjer som kan användas när det gäller vilka kurser och från vilka marknadsplatser dessa hämtas. Likaså finns det riktlinjer för hur andelar i fonder, optioner och terminer bör värderas samt vilken kurs som bör användas när utländsk valuta räknas om (Skatteverkets ställningstagande Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fondandelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Värdet på en onoterad ägarandel

Om ett konto är en ägarandel i en juridisk person och marknadsvärdet är känt ska det värdet anges.

Om marknadsvärdet inte är känt anser Skatteverket att värdet på en onoterad ägarandel i en juridisk person bör motsvara ägarandelens del av skillnaden mellan bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen (Skatteverkets ställningstagande Värde för onoterade tillgångar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Kapitaliserad ränta

När det är frågan om rapportering av saldo eller värde är det Skatteverkets uppfattning att saldot ska anges inklusive den kapitaliserade räntan. Räntan upparbetas varje dag som om pengarna har förvarats på kontot även om de faktiskt inte bokas in på kontot förrän vid årets slut eller när kontot avslutas. Kontoinnehavaren får därmed anses ha en fordran på att få ut räntan från banken eller den som för kontot.

Konto som innehas av dödsbo

Ett konto som innehas av ett dödsbo är undantaget från rapporteringsplikt. Gällande dödsbos konto som öppnas efter den 31 december 2018 gäller dock att kontot blir rapporteringsskyldigt fr.o.m. det femte kalenderåret efter dödsfallsåret. Intyg avseende sådant konto ska inhämtas senast den 31 december femte kalenderåret efter dödsfallsåret (3 kap. 2 § IDKAL). Enligt Skatteverket innebär detta att de nya reglerna inte kommer att gälla annat än för konton som en person öppnar efter den 31 december 2018 och som den personens dödsbo i framtiden övertar. Under förutsättning att uppgiftslämnaren har fått in godtagbar dokumentation eller fått uppgift om dödsfallet från SPAR före årsskiftet anser Skatteverket att det inte ska lämnas någon uppgift om saldo eller värde för dödsfallsåret (Skatteverkets ställningstagande Rapportering för dödsbo med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Negativt saldo

Om saldot på ett konto är negativt vid utgången av kalenderåret ska kontot rapporteras med värde noll. Detta framgår av kommentaren till CRS och enligt Skatteverkets bedömning gäller det även i Sverige (punkten 10 i kommentaren till avsnitt I i CRS, s. 98, 2:a utgåvan).

Avslutat konto

Har ett konto avslutats ska uppgift lämnas om att kontot har avslutats under året. Några uppgifter om saldo eller värde vid avslutet behöver inte lämnas (22 b kap. 5 § SFL).

Uppgift om ränta, utdelning och annan avkastning

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om sammanlagt bruttobelopp avseende ränta, utdelning respektive annan avkastning på tillgångar på kontot som tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året (22 b kap. 6–7 §§ SFL). Bruttobeloppen av de tre olika typerna av inkomster ska rapporteras separat. Bedömningen av vilken typ av inkomst en betalning är ska göras utifrån svenska regler.

I det fall en utdelning omfattas av den s.k. lex Asea-regeln (42 kap. 16 § IL) utfärdar Skatteverket i normalfallet ett allmänt råd och tillhörande meddelande. Eftersom utdelningen inte är skattepliktig i Sverige enligt 42 kap. 16 § IL finns inget skattepliktigt värde i kronor på de utdelade aktierna i dotterbolaget angivet i det allmänna rådet. I stället ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften för aktierna i moderbolaget justeras. I det fall det är frågan om kontroll­uppgifts­lämnande enligt 22 a eller 22 b kap. SFL ska kontrolluppgift om värdet dock lämnas då det är fråga om en utdelning som inte är undantagen uppgiftsskyldigheten enligt dessa kapitel. Värdet ska vara de utdelade aktiernas marknadsvärde den dag då aktierna blir disponibla för aktieägaren.

Skatteverket anser att vid beräkningen av värdet på utdelade dotterbolagsaktier vid en lex Asea-utdelning, bör värdet på de utdelade aktierna beräknas på olika sätt beroende på om dotterbolagsaktierna är marknadsnoterade då aktierna kan disponeras, om dotterbolagsaktierna noteras inom 14 dagar eller dotterbolagsaktierna inte noterats inom 14 dagar efter utdelningen (Skatteverkets ställningstagande Värdet på utdelade aktier vid lex Asea utdelningar när kontrolluppgifter ska lämnas med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC2).

Uppgift om ersättning från försäljning eller inlösen

För konton som är depåkonton ska bl.a. uppgifter lämnas om sammanlagt bruttobelopp avseende ersättning från försäljning eller inlösen av tillgångar på kontot som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året. Ersättning från försäljning eller inlösen ska redovisas efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter (22 b kap. 6 § SFL). Bedömningen av vilken typ av inkomst en betalning är ska göras utifrån svenska regler.

Försäljning och inlösen är ett snävare begrepp än avyttring. Det finns därför ingen skyldighet att rapportera rena andelsbyten där ingen ersättning betalas kontant. Skulle ersättningen vid ett andelsbyte bestå av både nya andelar och kontanter är det bara de andelar där ersättningen består av kontanter som ska rapporteras (prop. 2015/16:29 s. 117).

Vid inlösen av andelar i värdepappersfonder och specialfonder lämnas uppgifter om kapitalvinst eller kapitalförlust. I detta sammanhang ska dock ersättningen vid inlösen lämnas.

Olika bolagshändelser under ett år kan påverka vad som ska redovisas och vem som ska rapportera det. Ett exempel kan vara om två fonder fusioneras. Om andelarna löses in i samband med fusionen ska det fondbolag/förvaltare som upphör med sin verksamhet rapportera de konton som är rapporteringspliktiga fram till dess att kontona avslutas (tills fonden upphör).

Om andelsägarna istället får nya andelar i den övertagande fonden utlöser inte själva bytet någon beskattning. Detta under förutsättning att fusionen sker enligt 8 kap. 1 och 25 §§ LVF för värdepappersfonder och enligt 12 kap. 16 och 17 §§ LAIF för specialfonder.

Om fondandelarna förvaras i en depå ska försäljningar och inlösen rapporteras enligt 22 b kap. 6 § SFL. Fusioner av fonder ska enligt svensk rätt inte leda till att någon kapitalvinst ska beräknas. Det är Skatteverkets uppfattning att avyttringen/fusion inte kan rymmas i begreppet försäljning eller inlösen, som är snävare uttryck än avyttring, och bytet ska därför inte rapporteras.

I de fall fondandelarna inte skulle förvaras på ett depåkonto ska det sammanlagda beloppet som har tillgodoräknats eller betalats ut rapporteras (22 b kap. 8 § SFL). Inte heller i detta fall anser Skatteverket att det finns något att rapportera annat än om andelsägaren förutom andelar i den andra fonden skulle ha fått kontant ersättning.

Uppgift om hemvist

I kontrolluppgiften ska det finnas uppgifter om samtliga stater eller jurisdiktioner där personen har hemvist. Skatteverket anser dock att det endast är de stater eller jurisdiktioner där personen har skatterättsligt hemvist vid årets slut som ska rapporteras i kontrolluppgiften.

Skatteverket anser vidare att även om personen inte har haft skatterättslig hemvist i staten eller jurisdiktionen från början av kalenderåret, ska kontrolluppgiften innehålla uppgifter om belopp som har betalats ut eller tillgodoräknats under hela året.

Ovanstående gäller oavsett om kontrolluppgifterna gäller konton som innehas av fysiska personer, enheter eller rapportering av personer med bestämmande inflytande i en enhet (Skatteverkets ställningstagande Uppgiftsskyldighet enligt CRS och DAC 2 om en person har mer än ett skatterättsligt hemvist under året).

Uppgifter som ska lämnas för konton som är odokumenterade

Vad som avses med odokumenterade konton framgår av 2 kap. 22 § IDKAL.

För odokumenterade konton ska uppgift lämnas om kontots identifikationsuppgifter. I kontrolluppgifter som avser kalenderåret 2019 och framåt, ska uppgift även lämnas om kontots saldo och värde vid utgången av året (22 b kap. 9 § första stycket SFL och punkt 2 av övergångs­bestämmelserna till SFS 2018:2034).

Om det odokumenterade kontot är ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal avses med saldo eller värde kontantvärdet eller återköpsvärdet (22 b kap. 9 § andra stycket SFL).

Hur ska kontrolluppgifterna lämnas?

Inlämningen av CRS-kontrolluppgifter till Skatteverket kan göras i XML-filer som baseras på det XML-schema som publicerats av OECD (Standard for Automatic Exchange of Financial Account Information in Tax Matters, CRS XML Schema v. 1.0). Schemat, som är ett av Skatteverket fastställt formulär för rapportering av CRS-kontrolluppgifter, finns på Skatteverkets webbplats, www.skatteverket.se/crs. Rapporter med CRS-kontrolluppgifter lämnas i första hand in via e-tjänsten Lämna kontrolluppgifter – CRS och FATCA, som finns på Skatteverkets webbplats.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
  • Proposition 2016/17:48 Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton [1]

Ställningstaganden

  • Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fond­andelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2. [1]
  • Rapportering för dödsbo med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2 [1]
  • Uppgiftsskyldighet enligt CRS och DAC 2 om en person har mer än ett skatterättsligt hemvist under året [1]
  • Värde för onoterade tillgångar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2 [1]
  • Värdet på utdelade aktier vid lex Asea utdelningar när kontrolluppgifter ska lämnas med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC 2 [1]

Övrigt

  • Standard for Automatic Exchange of Financial Account Information in Tax Matters (CRS) [1]