OBS: Detta är utgåva 2021.13. Visa senaste utgåvan.

Den som flyttar till Sverige ska folkbokföras om vissa krav är uppfyllda. Personens vistelse i Sverige måste vara av viss omfattning och ha en viss varaktighet. Utländska medborgare måste ha laglig rätt att vistas i landet.

Läs mer om kraven för folkbokföring från födseln här.

Vem ska folkbokföras som inflyttad till Sverige?

Följande personer ska om vissa krav är uppfyllda folkbokföras som inflyttade till Sverige:

Immunitetspersoner som flyttar till Sverige ska inte folkbokföras trots att de uppfyller kraven för folkbokföring. Med immunitetspersoner avses bland annat diplomater och anställda vid internationella organ i Sverige.

Utländska medborgare måste ha laglig rätt att vistas i Sverige för att kunna folkbokföras. I annat fall krävs att det finns synnerliga skäl för att en utländsk medborgare ändå ska kunna folkbokföras (4 § första stycket FOL).

Läs mer om vilka personer som ska folkbokföras som inflyttade till Sverige under respektive rubrik nedan.

Personer som anses bosatta i Sverige

Den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. En person anses vara bosatt i landet om hen tillbringar sin regelmässiga dygnsvila i Sverige (dygnsviloregeln) och kan antas komma att göra så under minst ett år (ettårskravet) (3 § första stycket FOL).

Dygnsviloregeln

För att dygnsvilan ska betraktas som regelmässig krävs att personen har sin nattvila eller motsvarande vila i Sverige minst en gång i veckan, eller i samma omfattning men med en annan fördelning i tiden. Detta innebär att en person måste vistas i Sverige minst en sjundedel av sin tid för att kunna bli folkbokförd (3 § andra stycket FOL).

Bedömningen av om en person har sin regelmässiga dygnsvila i Sverige ska göras med utgångspunkt i personens normala livsföring. Med begreppet normal livsföring avses de förhållanden under vilka personen brukar tillbringa sin dygnsvila på. Till normal livsföring räknas inte semestervistelser, tjänsteresor eller vistelser som föranleds av tillfällig sjukdom eller konvalescens (prop. 1990/91:153 s. 133f).

Ettårskravet

Bedömningen av om en person kan antas komma att vistas i landet under minst ett år görs med utgångspunkt i personens avsikt vid tidpunkten för flytten till Sverige (3 § första stycket FOL). Om en person planerar att vistas i Sverige under en begränsad tid ska personen folkbokföras endast om vistelsen kan antas uppgå till minst ett år. Om personen från början planerade att vistas i Sverige kortare tid än ett år, men där vistelsen sedan förlängs ska personen folkbokföras så snart det kan antas att den sammanlagda vistelsetiden kommer att uppgå till minst ett år eller när vistelsen faktiskt har varat i ett år. Detta förutsätter att förlängningen av vistelsetiden inte är orsakad av förhållanden som faller utanför personens normala livsföring. En person som är i Sverige på tillfälligt besök men tvingas stanna krav i landet längre än ett år på grund av akut sjukdom ska normalt inte folkbokföras. Däremot kan en person folkbokföras om hen vid tidpunkten för flytten haft för avsikt att bosätta sig i Sverige i minst ett år, men blir intagen på sjukhus redan vid inflyttningen.

Personer med dubbel bosättning med egentlig hemvist i Sverige

En person som tillbringar sin regelmässiga dygnsvila både i Sverige och i utlandet har så kallad dubbel bosättning, om tiden uppgår till minst en sjundedel både inom och utom landet. En person med dubbel bosättning ska folkbokföras om hen, med hänsyn till samtliga omständigheter ska anses ha sin egentliga hemvist i Sverige (3 § första stycket FOL).

Skatteverket gör en helhetsbedömning av den inflyttade personens livssituation för att fastställa om hen har sitt egentliga hemvist i Sverige. Omständigheter som är viktiga för den bedömningen är

  • den inflyttandes familjesituation, var familjemedlemmar är bosatta och så vidare,
  • var arbetsplatsen finns,
  • omfattningen av personens vistelse inom respektive utom landet,
  • bostadssituationen inom och utom landet, och
  • personens sociala liv, var hen har sina vänner, fritidsintressen, föreningsliv och så vidare.

Det kan finnas fler omständigheter som har betydelse för var en person ska anses ha sin egentliga hemvist. Skatteverket gör en sammanvägd bedömning av samtliga omständigheter för att avgöra var personen har sin egentliga hemvist. Prövning ska ske på objektiva grunder vilket bland annat innebär att det saknas skäl att fästa avseende vid personens önskemål om att hen ska vara folkbokförd i Sverige eller inte.

För en person som har familj är familjemedlemmarnas bostadsort av stor betydelse vid bedömningen. Med familj menas här normalt makar, registrerade partner, sambor och hemmavarande barn.

Med begreppet sambor menas två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Begreppet hemmavarande barn avser även barn över 18 år så länge de delar bostad med en förälder. För en person som är ensamstående har den ort där arbetsplatsen är placerad en stor betydelse. Ingen av dessa omständigheter är ensam utslagsgivande, utan hänsyn måste tas till alla omständigheter som kan påverka var det egentliga hemvistet finns (prop. 2012/13:120 s. 74).

Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2018 ref 15 prövat frågan om dubbel bosättning och egentlig hemvist för en person som under en längre tid bedriver studier i utlandet. Enligt domstolen talade det förhållandet att personen under en längre tid hade sin huvudsakliga sysselsättning utomlands och tillbringade den klart övervägande delen av sin tid där starkt för att hon skulle anses ha sin egentliga hemvist utom landet. Hennes anknytning till Sverige ansågs inte ha samma styrka eftersom hon saknade familj i folkbokföringslagens mening, inte hade någon egen bostad här och endast vistas i landet vid avbrott i studierna i USA.

Vid bedömningen av var en sjöman har sin egentliga hemvist gäller att tiden till sjöss ska anses vara neutral, dvs. tiden till sjöss räknas varken som vistelse i Sverige eller utomlands.

Barn som har vistats i Sverige sedan födseln

Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om barnet har sådan anknytning till Sverige att det kan anses vara bosatt i landet (3 § tredje stycket FOL).

Skatteverket ska göra en samlad bedömning och pröva om barnets bosättning i Sverige kan antas vara i minst ett år. Bedömningen görs på motsvarande sätt som om barnet hade flyttat in till Sverige från utlandet. Frågan om barnet ska folkbokföras som inflyttat beror även på barnets anknytning till sina föräldrar. Ett barn kan folkbokföras även om ingen av föräldrarna är folkbokförda i Sverige, till exempel om barnet tas om hand av andra personer som är bosatta i Sverige (prop. 1997/98:9 s. 87).

Kammarrätten har i en dom kommit fram till att ett fyraårigt barn, vars mamma saknade uppehållstillstånd, med tiden hade fått en egen anknytning till Sverige, vilket innebar att barnet skulle vara folkbokfört. Barnet var svensk medborgare och hade vistats i landet sedan födelsen (KRNS 2010-06-11, mål nr 7134-09).

Försvunna personer måste anmäla flytt till Sverige för att åter bli folkbokförda

Om Skatteverket har avregistrerat en person från folkbokföringen som försvunnen med stöd av 21 § FOL ska personen folkbokföras på nytt om rätt vistelseort blir känd (26 § andra stycket FOL). Folkbokföring av personer som varit avregistrerade som förvunna bedöms i huvudsak på samma sätt som när någon anmäler flyttning till Sverige.

Immunitetspersoner som flyttar till Sverige ska inte folkbokföras

Det finns en undantagsregel som innebär att Skatteverket inte ska folkbokföra så kallade immunitetspersoner som flyttar till Sverige för att (5 § FOL):

  • tjänstgöra vid en främmande makts beskickning (ambassad),
  • tjänstgöra vid ett lönande konsulat, eller
  • ha ett sådant uppdrag att de tillerkänns immunitet och privilegier som motsvarar de som personer som tjänstgör vid ambassad eller lönande konsulat har.

Immunitetspersoner är sådana personer som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (IPL). Regeln gäller även dessa personers familjemedlemmar och tjänare. Barn som föds i Sverige till dessa personer ska inte heller folkbokföras.

Om personen är svensk medborgare eller om personen redan var bosatt i Sverige när hen kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller det internationella organet ska personen folkbokföras enligt vanliga regler (3 och 6 §§ FOL).

En person som redan är folkbokförd när hen får en sådan anställning ska vara fortsatt folkbokförd. Om personens familj flyttar till Sverige vid en senare tidpunkt ska även de folkbokföras tillsammans med personen (6 § FOL).

Om en person som omfattas av undantagsregeln felaktigt blir folkbokförd i Sverige kan Skatteverket ändra beslutet när förhållandet blir känt.

Skatteverket kan tilldela ett så kallat immunitetsnummer till immunitetspersoner som inte ska vara folkbokförda i Sverige.

Immunitetspersoner som inte omfattas av undantagsregeln

Personer med anknytning till vissa internationella organ har immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige (4 § IPL). Personer som är anställda vid dessa internationella organ i Sverige har som huvudregel immunitet som är begränsad till enbart deras arbete. Dessa personer och deras familjemedlemmar omfattas därför inte av undantagsregeln i 5 § FOL utan ska folkbokföras om de avser att bo i Sverige i minst ett år och om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda (3 och 4 §§ FOL).

Ett fåtal anställda vid de internationella organen och deras familjemedlemmar, i första hand chefen och ibland även biträdande chefen för det internationella organet har immunitet som inte är begränsad till deras arbete. De har istället en rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomat och omfattas därför av undantagsregeln i 5 § FOL.

Följande internationella organ med högkvarter eller fältkontor i Sverige omfattas av bestämmelsen (4 § IPL):

Council of the Baltic Sea States (Östersjöstaternas rådssekretariat, CBSS) i Stockholm,

European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) i Solna,

European Commission (Europeiska kommissionens ständiga representation) i Stockholm,

European Parlament (Europeiska parlamentets ständiga representation) i Stockholm,

European Space Agency (ESA) i Kiruna,

Global International Water Assesment (GIWA) i Kalmar,

Global Water Partnership Organisation (Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor GWPO) i Stockholm,

International Institute för Democracy and Electoral, Assistance (Internationella institutet för demokrati och fria val, IDEA) i Stockholm,

United Nations Development Programme (UNDP) i Stockholm,

United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) i Stockholm, och

World Maritime University (Världssjöfartsuniversitetet WMU) i Malmö.

Utländska medborgare måste ha rätt att vistas i Sverige

För att en utländsk medborgare ska folkbokföras krävs, utöver avsikten att vistas i Sverige minst ett år, att hen har laglig rätt att vistas i landet under denna tid (HFD 2017 ref.32). Det innebär att den utländske medborgaren normalt måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige (4 § första stycket FOL).

Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar har möjlighet att grunda en rätt att vistas i Sverige på utträdesavtalet och reglerna om uppehållstatus.

Nordisk medborgare har laglig rätt att bosätta sig i Sverige utan tillstånd (2 kap. 8 b § UtlL).

  • Läs mer om uppehållsrätt här
  • Läs mer om uppehållstillstånd här
  • Läs mer om uppehållstatus här

En person som saknar laglig rätt att vistas i Sverige kan ändå folkbokföras om det finns synnerliga skäl.

Barn som föds i utlandet ska folkbokföras när de flyttar till Sverige

Huvudregeln är att Skatteverket inte vid födelsen ska folkbokföra ett barn som föds utomlands även om föräldrarna är folkbokförda i Sverige. Barnet ska i stället folkbokföras när det faktiskt flyttar till Sverige och uppfyller kraven för folkbokföring. Vårdnadshavarna får anmäla inflyttning till Sverige för barnet om och när barnet ska bosätta sig i Sverige. Skatteverket prövar då barnets folkbokföring utifrån 3 § första stycket FOL och 4 § FOL. Det finns vissa undantag från denna huvudregel när barn födda i utlandet istället ska folkbokföras.

Ensamkommande barn

Om ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd i Sverige gäller de vanliga folkbokföringsreglerna (3 och 4 §§ FOL) I samband med att barn under 18 år ska folkbokföras placeras de ofta i ett boende som är en institution, ett så kallat HVB, eller i ett stödboende. Om syftet med placeringen framför allt är att ordna för barnets boende ska Skatteverket folkbokföra barnet på institutionen eller stödboendet.

Endast i de fall barnet har placerats på institutionen för att det ska få någon form av vård gäller undantagsregeln i 9 § FOL. Skatteverket ska då i första hand folkbokföra barnet på den fastighet barnet får anses ha sin starkaste anknytning till och i andra hand i den kommun där barnet anses ha starkast anknytning till.

Folkbokföringsort

En person som flyttar till Sverige ska folkbokföras i en viss kommun och på en viss fastighet och, i förekommande fall, även på en viss lägenhet. Som utgångspunkt gör Skatteverket samma bedömning som vid en flytt inom Sverige. Det finns emellertid vissa skillnader vid flyttning till Sverige jämfört med flyttning inom Sverige:

  • Bara i undantagsfall kan Skatteverket folkbokföra någon som flyttar till Sverige endast på en viss kommun.
  • Det kan aldrig bli aktuellt att folkbokföra en person som flyttar till Sverige under rubriken ”utan känd hemvist” eftersom det i ett sådant fall inte kan anses att personen har lämnat tillräckliga uppgifter för att kunna bli folkbokförd. (6 § FOL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2017 ref. 32 [1]
  • HFD 2018 ref. 15 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1990/91:153 om ny Folkbokföringslag [1]
  • Proposition 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m. [1]
  • Proposition 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden [1]

Ställningstaganden

  • Folkbokföring av ensamkommande barn och unga vid ett stödboende [1]