Arbetstagare

När har en EES-medborgare uppehållsrätt som arbetstagare?

En EES-medborgare har uppehållsrätt om hen är arbetstagare i Sverige (3 a kap. 3 § 1 UtlL).

Det ska vara fråga om ett faktiskt och verkligt arbete som har ett ekonomiskt värde (66/85 Lawrie-Blum).

Begreppet arbetstagare ska tolkas generöst enligt EU-domstolens praxis. En EES-medborgaren kan ha uppehållsrätt som arbetstagare även om den inkomst som arbetet ger inte motsvarar vistelselandets nivå för existensminimum. Det gäller oavsett om EES-medborgaren kompletterar inkomsten från sitt arbete med andra inkomster eller om hen nöjer sig med en inkomstnivå under existensminimum (C-53/81 Levin).

Om arbetet utförs i så liten omfattning att det endast framstår som ett marginellt komplement ska EES-medborgaren däremot inte anses ha uppehållsrätt som arbetstagare (C-357/89 Raulin).

Det finns ingen fastställd omfattning som arbetet måste uppgå till. Även här ska ett generöst synsätt tillämpas. EU-domstolen har ansett att en arbetstid om fem och en halv timme per vecka är tillräcklig för att en person ska betraktas som en arbetstagare med uppehållsrätt så länge det är fråga om ett avlönat, verkligt och faktiskt arbete (C-14/09 Genc).

Hur arbetet benämns är inte avgörande. Ersättningen behöver inte nödvändigtvis vara i form av pengar. Det kan exempelvis vara en volontär som får ersättning för sitt arbete i form av kost och logi (196/87 Steymann).

En doktorand kan ha uppehållsrätt som arbetstagare.

Personer som arbetar i Sverige men har sin anställning i utlandet

Skatteverkets uppfattning är att en EES-medborgare kan ha uppehållsrätt som arbetstagare i Sverige även om personen är anställd av ett utländskt företag som inte är registrerat som arbetsgivare här i landet. Däremot ska personen utföra själva arbetet i Sverige.

Föräldralediga personer

Skatteverkets uppfattning är att en föräldraledig person kan betraktas som en arbetstagare med uppehållsrätt. Detta under förutsättning att personen har en pågående anställning som hen kan förväntas återgå till efter ledigheten.

Doktorander och postdoktorer

En doktorand är en person som bedriver forskarstudier på högskolenivå. Studierna syftar till att doktoranden ska färdigställa en avhandling som ger rätt till en doktorsexamen. Doktoranden kombinerar ofta sina forskarstudier med en avlönad tjänstgöring på lärosätet, exempelvis genom att undervisa eller sköta viss administration. Doktorandtjänsten kan t.ex. finansieras genom en anställning där doktoranden får lön, ett utbildningsbidrag eller ett stipendium.

En doktorand som är EES-medborgare kan ha uppehållsrätt som arbetstagare om hen uppfyller kraven för detta (C-94/07 Raccanelli).

Det finns inte något krav på att doktorandens ersättning ska ges direkt från universitetet eller högskolan. Ersättningen ska dock vara direkt kopplad till det arbete som doktoranden förväntas utföra. Det ska alltså finnas ett krav på en motprestation från doktorandens sida för att hen ska få ersättningen (C-344/87 Bettray och C-196/87 Steymann).

Motprestationen kan, enligt Skatteverkets bedömning, exempelvis vara att doktoranden ska hålla i undervisning, göra vissa forsknings­insatser, skriva en avhandling eller sköta viss administration hos lärosätet. Förutom lön kan ett stipendium eller ett utbildningsbidrag betraktas som ersättning för utfört arbete om doktoranden får stipendiet eller utbildningsbidraget med ett krav på motprestation.

Om doktoranden inte har uppehållsrätt som arbetstagare kan hen istället ha uppehållsrätt som studerande.

När folkbokför Skatteverket en person som har uppehållsrätt som arbetstagare?

Skatteverket ska folkbokföra en EES-medborgare med uppehållsrätt om det kan antas att personen kommer att vistas i Sverige under minst ett år (3 § FOL).

Anställningens varaktighet påverkar möjligheten till folkbokföring

För att Skatteverket ska folkbokföra en EES-medborgare med uppehållsrätt som arbetstagare är det i praktiken tillräckligt att personens anställning avser en period om sex månader eller mer. Detta på grund av bestämmelserna om bibehållen uppehållsrätt för arbetstagare.

En tillsvidareanställning kan föregås av en provanställning på upp till sex månader (6 § LAS).

Skatteverket kan folkbokföra en EES-medborgare som är provanställd om denna anställning är tänkt att övergå till en tillsvidareanställning och EES-medborgarens avsikt är att stanna i Sverige i minst ett år.

Handlingar som visar att någon är arbetstagare

En EES-medborgare som uppger sig ha uppehållsrätt som arbetstagare ska kunna visa att denna uppgift stämmer. Underlaget som personen lämnar till Skatteverket för att visa uppehållsrätten kan exempelvis vara ett anställningsavtal, ett tjänstgöringsintyg eller motsvarande handlingar. Personen kan också lämna in lönespecifikationer och kontoutdrag som visar att lön betalas ut.

I vissa situationer kan arbetsgivarens ekonomiska situation påverka Skatteverkets bedömning av om EES-medborgaren har uppehållsrätt med sådan varaktighet att personen kan antas komma att vistas i landet i minst ett år. Omständigheter som kan påverka bedömningen är exempelvis om arbetsgivaren har fått sin F-skatt återkallad, inte redovisar arbetsgivaravgifter eller har restförda skatteskulder hos Kronofogden.

Framtida anställning

En EES-medborgare som ännu inte har påbörjat någon anställning har ändå rätt att vistas i landet i tre månader utan krav på uppehållstillstånd (artikel 6 i rörlighetsdirektivet).

EES-medborgaren kan i vissa fall visa att hen ska påbörja en framtida anställning i Sverige inom de tre månaderna. Den framtida anställningen kan i så fall ge personen uppehållsrätt under förutsättning att anställningen framstår som så varaktig att det kan antas att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år. Skatteverket kan då i regel folkbokföra personen trots att personen ännu inte är att betrakta som en arbetstagare.