Förvaltarens uppgiftsskyldighet

Bokföringsskyldigheten

Förvaltaren är skyldig att löpande bokföra in- och utbetalningar om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt (7 kap. 19 § KonkL). Mer om bokföring i konkurs kan du läsa på sidorna om bokföring och redovisning.

Arbetsgivardeklaration

En konkursförvaltare är skyldig att lämna arbetsgivardeklaration och uppgifter om betalningsmottagaren (på individnivå) om boet har avlönat personal.

I ett avgörande som gällde en tandläkarpraktik bedriven som enskild näringsverksamhet har ersättning för arbete till konkursgäldenären, när man bestämde arbetsgivaravgiften, ansetts som lön i den rörelse som konkursboet fortsatt bedriva (RÅ 1988 ref. 90).

Förvaltaren har ingen skyldighet att lämna arbetsgivardeklarationer för tiden före konkursutbrottet, utan denna kvarstår hos konkursgäldenären. Trots detta lämnar förvaltaren ofta uppgifter på individnivå och länsstyrelsen lämnar sådan uppgift för belopp som utbetalas med stöd av den statliga lönegarantin.

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

Om konkursboet under fortsatt drift har personal anställd ska boet göra skatteavdrag på arbetstagarnas löner samt redovisa och betala avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Länsstyrelsen gör skatteavdrag och betalar arbetsgivaravgifter på lön som utbetalas med stöd av lönegarantilagen.

Ett konkursbo har ansetts skyldigt att betala arbetsgivaravgifter när boet betalar ut löner i samband med avveckling av konkursgäldenärens verksamhet. Avgiften blir då en massaskuld som, i likhet med andra massaskulder, ska betalas innan någon borgenär får utdelning.

Detta bedöms gälla oavsett om lönefordringen räknas till tiden före konkursutbrottet eller om den beror på att boet vid fortsatt drift av verksamheten har avlönat personal. Konkursboet anses i båda fallen som arbetsgivare och i och med det som betalningsskyldigt för den skuld på arbetsgivaravgifter som uppstår när lönerna betalas ut (RÅ 2000 ref. 29).