Vad ska kontrolluppgiften innehålla och när ska den lämnas?

Kontrolluppgifter och informationsuppgifter

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska lämna kontrolluppgifter på rapporteringspliktiga konton till Skatteverket med anledning av FATCA-avtalet som Sverige har träffat med USA. Skatteverket kommer sedan att skicka dessa uppgifter till den amerikanska federala skattemyndigheten (IRS).

Följande uppgifter ska lämnas:

• kontrolluppgifter till Skatteverket
• informationsuppgifter till den som kontrolluppgifterna lämnas för.

Det finns också regler om att ett kontoförande institut ska lämna informationsuppgifter till en värdepapperscentral för att denna ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte har några uppgifter om rapporteringspliktiga konton att rapportera ska det inte lämna några uppgifter till Skatteverket. Sverige har, till skillnad från flera andra länder, inte några regler om sådan s.k. nollrapportering.

Läs mer om kontrolluppgiftsskyldigheten på sidan Vem ska lämna kontrolluppgifter?

När ska kontrolluppgiften lämnas?

En kontrolluppgift ska alltid avse ett kalenderår och lämnas senast den 15 maj närmast följande kalenderår (24 kap. 2 a § SFL). Vid samma tidpunkt ska rapporteringsskyldiga finansiella institut senast lämna informationsuppgifter till den som uppgiften lämnas för (34 kap. 3 § andra stycket SFL).

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgifter ska lämnas för fysiska personer och enheter som, enligt reglerna i IDKL, är specificerade amerikanska personer. Detsamma gäller vissa personer som har bestämmande inflytande över en enhet. Läs mer på sidan För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Ett finansiellt konto som har identifierats som ett rapporterings­pliktigt konto ska anses vara ett sådant till dess kontohavaren inte längre är en specificerad amerikansk person (4 kap. 1 och 9 §§ IDKL). Kontot ska därmed rapporteras oavsett kontots saldo eller värde vid årets utgång, så länge det anses vara ett rapporterings­pliktigt konto. Det gäller även om kontots saldo eller värde är 0 kr vid årets utgång.

Informationsuppgifter från kontoförande institut till värdepapperscentral

När ett rapporteringspliktigt konto finns hos en värdepappers­central är det den som ska identifiera kontot och lämna kontroll­uppgifter till Skatteverket. Detta gäller i de fall ett konto har lagts upp av ett kontoförande institut hos värdepapperscentralen och det kontoförande institutet inte är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar (22 a kap 6 § andra stycket SFL och prop. 2016/17:48 s. 30).

I de flesta fall är det de kontoförande instituten (t.ex. en bank) som har kännedom om kunden. Det kontoförande institutet som utför registreringsåtgärder på kontot ska därför lämna uppgifter till värdepapperscentralen (34 kap. 9 a § SFL). Samtliga uppgifter som krävs för att kunna identifiera rapporterings­pliktiga konton ska lämnas över. Det kontoförande institutet kan antingen lämna uppgifter om de rapporteringspliktiga konton som institutet har identifierat, eller så kan det lämna ett tillräckligt underlag för att värdepapperscentralen ska kunna identifiera sådana konton själv (prop. 2014/15:41 s. 202 och 2015/16:29 s. 109).

Det kontoförande institutet ska även lämna uppgifter om skatte­registrerings­nummer (TIN) eller födelsedatum för den kontrolluppgiftsskyldiga (34 kap. 9 a § SFL). Det finns också allmänna bestämmelser om att ett kontoförande institut ska lämna de uppgifter som behövs för att värdepapperscentralen ska kunna fullgöra sina skyldigheter (3 kap. 4 § lagen [1998:1479] om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument).

Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen ska också lämna uppgifter till värdepapperscentralen om den sammanlagda ersättning som, efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot (34 kap. 9 b § SFL).

Om ett konto har lagts upp av ett kontoförande institut hos värdepapperscentralen och det kontoförande institutet inte är registrerat som förvaltare av de finansiella instrument som kontot omfattar är det värdepapperscentralen som ska rapportera uppgifter avseende försäljningar och inlösen. Detta har förtydligats genom en ändring av lagtexten (22 a kap. 6 § andra stycket SFL). Den som har medverkat vid en försäljning eller inlösen måste därför lämna informationsuppgifter om den sammanlagda ersättningen till den värdepapperscentral där kontot finns.

Uppgifterna ska lämnas senast den 1 maj året efter det år som uppgifterna gäller (34 kap. 10 § SFL). Om en informationsuppgift inte lämnas till den som ska lämna kontrolluppgiften ska denne anmäla det till Skatteverket.

Vilka uppgifter ska en kontrolluppgift innehålla?

Det finns gemensamma bestämmelser för alla rapporteringspliktiga konton om vilka uppgifter en kontrolluppgift ska innehålla. Det finns också särskilda bestämmelser för de olika kontona.

Bedömningen av vilken typ av inkomst en betalning är ska göras utifrån principerna i svensk lagstiftning, i första hand inkomstskattelagen.

Uppgifter som ska lämnas för alla konton

Samtliga kontrolluppgifter enligt reglerna med anledning av FATCA-avtalet ska innehålla uppgifter om (22 a kap. 5 § SFL)

• att kontot är ett rapporteringspliktigt konto
• kontots identifikationsuppgifter t.ex. kontonummer
• kontots saldo eller värde vid utgången av året.
• om kontot har avslutats under året, att kontot har avslutats och dess saldo eller värde omedelbart före kontots avslutande.

Dessutom ska följande uppgifter lämnas för den som kontrolluppgiften lämnas för

• namn och postadress (5 kap. 11 § SFF, 24 kap. 4 § SFL)
• personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer (5 kap. 11 § SFF)
• amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN) (5 kap. 11a § SFF).

Kontrolluppgiften ska även innehålla uppgiftslämnarens namn och postadress samt organisationsnummer och GIIN-nummer (5 kap. 11a § SFF).

Om det amerikanska skatteregistreringsnumret (TIN) saknas för en fysisk person ska institutet i stället lämna uppgift om personens födelsedatum (5 kap. 11 a § SFF).

Utöver de här uppgifterna ska ytterligare uppgifter lämnas för vissa specifika konton, vilka framgår under respektive typ av konto.

Om ett konto har flera kontohavare

Till skillnad från de svenska kontrolluppgifterna ska uppgifter enligt reglerna med anledning av FATCA-avtalet lämnas på kontonivå. Det innebär att kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter om kontots hela saldo eller värde respektive löpande inkomster och försäljningsintäkter. Uppgiftslämnaren ska inte fördela saldot på kontot efter något andelstal. Skulle flera personer ha ett gemensamt rapporteringspliktigt konto ska hela kontots saldo anges för varje kontoinnehavare vars innehav medför att kontot är ett rapporteringspliktigt konto (prop. 2014/15:41 s. 109).

Exempel 1: konto med två delägare, varav en är en amerikansk person

Två makar har ett gemensamt rapporteringspliktigt konto med ett saldo på 500 000 kr. Den ena maken är en amerikansk person och den andra maken är inte en amerikansk person. Det finansiella institutet ska lämna kontrolluppgift för kontot för den amerikanska personen. Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om saldot på 500 000 kr.

Exempel 2: konto med två delägare varav bägge är amerikanska personer

Två makar har ett gemensamt rapporteringspliktigt konto med ett saldo på 500 000 kr. Bägge makarna är amerikanska personer. Det finansiella institutet ska lämna två kontrolluppgifter för kontot, en för varje amerikansk person. Bägge kontrolluppgifterna ska innehålla uppgift om saldot på 500 000 kr.

Uppgifter som ska lämnas för person med bestämmande inflytande

I vissa fall ska kontrolluppgift lämnas för ett rapporteringspliktigt konto trots att det innehas av en enhet som inte är en amerikansk person enligt 2 kap. 21 § IDKL. Det gäller om enheten ägs eller kontrolleras av en eller flera amerikanska personer (se För vem ska kontrolluppgift lämnas?). Utöver de uppgifter som ska lämnas för alla konton ska uppgift lämnas om (22 a kap. 5 § SFL)

• vilka personer som är fysiska personer med bestämmande inflytande över en passiv icke-finansiell enhet som är kontohavare
• kontohavare för det rapporteringspliktiga kontot.

Uppgifter som ska lämnas för konton som är depåkonton

Vad som avses med depåkonton definieras i 2 kap. 11 § 2 IDKL. Exempel på depåkonton är värdepappersdepåer, vp-konton och investeringssparkonton.

För dessa konton ska, utöver de uppgifter som ska lämnas för alla konton, uppgifter lämnas om (22 a kap. 5–6 §§ SFL)

• sammanlagt bruttobelopp för ränta, utdelning respektive annan avkastning på tillgångar som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året
• sammanlagt bruttobelopp för ersättning från försäljning och inlösen av tillgångar, efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter, som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot eller avseende kontot under året.

Kontrolluppgiften för ett rapporteringspliktigt depåkonto ska innehålla uppgifter om ersättningar från försäljning och inlösen av tillgångar på kontot, även om ersättningen tillgodoräknas eller betalas ut till ett annat konto (22 a kap. 6 § SFL). Det avgörande för om ersättningarna ska redovisas är om tillgångarna har förvarats på kontot.

Uppgifter om ersättning från försäljning eller inlösen ska endast redovisas om det rapporteringsskyldiga institutet har agerat som förvaltare, mäklare, ombud eller någon annan form av företrädare för kontohavaren vid försäljningen (22 a kap. 6 § andra stycket SFL).

Uppgifter som ska lämnas för konton som är inlåningskonton

Vad som avses med inlåningskonton definieras i 2 kap. 11 § IDKL. För dessa konton ska, förutom de uppgifter som är gemensamma för alla rapporteringspliktiga konton, uppgifter lämnas om sammanlagt bruttobelopp för ränta som har tillgodoräknats eller betalats ut till kontot under året (22 a kap. 5 och 7 §§ SFL).

Uppgifter som ska lämnas för konton som varken är depåkonton eller inlåningskonton

Ett konto som varken är ett depåkonto eller ett inlåningskonto är

• en andel i eget kapital eller skulder
• ett försäkringsavtal med kontantvärde och ett livränteavtal.

För ett sådant konto ska, förutom de uppgifter som är gemensamma för alla rapporteringspliktiga konton, uppgift lämnas om sammanlagt bruttobelopp som har tillgodoräknats eller betalats ut under året avseende kontot och som det rapporteringsskyldiga finansiella institutet är gäldenär eller garant för (22 a kap. 8 § första stycket SFL).

Med sammanlagt bruttobelopp menas till exempel det samman­räknade bruttobeloppet av betalningar som har gjorts med anledning av försäljning eller inlösen (22 a kap. 8 § andra stycket SFL).

Andel i eget kapital

Från ett konto som utgörs av en andel i eget kapital (t.ex. aktier) kan utbetalningar ske genom ränta, utdelning eller försäljningsintäkter. Om det finansiella institutet i stället har formen av ett svenskt handelsbolag anses andelsinnehavaren, inkomstskatterättsligt, direkt uppbära sin andel av handelsbolagets inkomster (prop. 2014/15:41 s. 112).

Andelar i värdepappersfonder och specialfonder

Värdepappersfonder och specialfonder utgör enheter enligt 2 kap. 21 § IDKL. De är också finansiella institut eftersom de omfattas av definitionen av investeringsenhet i 2 kap. 9 § IDKL. Eftersom värdepappersfonder och specialfonder inte är juridiska personer så finns det en specialbestämmelse i IDKL som anger att det i dessa fall är fondbolaget som förvaltar en värdepappersfond och förvaltaren av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som förvaltar en specialfond som är det rapporteringsskyldiga finansiella institutet (2 kap. 19 § andra stycket IDKL).

Ett finansiellt konto hos en investeringsenhet är en andel i eget kapital eller skulder (2 kap. 11 § första stycket 3 IDKL). Hos en värdepappersfond eller specialfond är det en persons andel i fonden som utgör det finansiella kontot och andelsägaren är kontohavare (prop. 2014/15:41 s. 102 f.).

Detta innebär att varje fond räknas som ett konto och rapporteringsplikten gäller för varje konto för sig enligt 22 a kap. 2 § SFL.

Om andelsägaren är inskriven som ägare i fondandelsregistret anses varje fond vara ett konto. De kontona ska rapporteras var för sig. Då lämnas kontrolluppgift enligt 22 a kap. 8 § SFL.

Om fondandelarna däremot skulle vara förvaltarregistrerade och förvaras på andelsägarens depå är det reglerna för depåkonton som gäller vid rapporteringen. I dessa fall lämnas kontrolluppgift enligt 22 a kap. 6 § SFL.

Försäkringsavtal med kontantvärde och livränteavtal

När det gäller ett försäkringsavtal med kontantvärde och ett livränteavtal är det Skatteverkets uppfattning att försäkringsersättningar (d.v.s. utbetalningar p.g.a. försäkringsfall) och återköp (helt eller delvis) samt andra belopp som har betalats ut eller tillgodoräknats kontohavaren avseende kontot ska redovisas i kontrolluppgiften.

Uppgifter om amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN)

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgifter som kontoinnehavarens amerikanska skatteregistreringsnummer s.k. TIN. Motsvarande uppgifter ska rapporteras för personer med bestämmande inflytande (22 a kap. 3 § andra stycket SFL). Amerikanskt skatteregistreringsnummer kan t.ex. vara ett Social Security Number (SSN), ett Individual Taxpayer Identification Number (ITIN) eller Employer Identification Number (EIN) (prop. 2014/15:41 s. 87 samt s. 186). När ett skatteregistreringsnummer har inhämtats finns det hos den kontrolluppgiftsskyldiga och måste då ingå i de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften.

Nya konton

När det är klarlagt att ett konto är ett rapporteringspliktigt konto ska det finansiella institutet inhämta ett intyg från kontohavaren som innehåller det amerikanska skatteregistreringsnumret. Både intyg och skatteregistreringsnummer ska inhämtas innan kontot öppnas (prop. 2016/17:48 s. 26 och 5 kap. 1 § IDKL).

Befintliga konton

Kontrolluppgiftslämnandet bygger på granskningen enligt IDKL. För befintliga konton ska de rapporteringsskyldiga finansiella instituten ha hämtat in uppgifter om det amerikanska skatteregistreringsnumret (TIN) senast den 31 december 2017 (ögb. p. 8 IDKL).

Tiden för tillfälligt undantag beträffande TIN för befintliga konton har löpt ut

IRS publicerade ett meddelande som innebar att de finansiella instituten tillfälligt fick ytterligare tid på sig att inhämta amerikanska skatteregistreringsnummer för befintliga konton under förutsättning att de fortsatte att arbeta aktivt med att få in uppgiften (Notice 2017-46).

Notice 2017-46 gällde fram till den 31 december 2019. Detta innebär att ett korrekt TIN ska rapporteras för uppgifterna som avser kalenderår 2020 och framåt. IRS har dock publicerat en ny vägledning, som innebär att finansiella institut inte omedelbart behöver avsluta rapporterings­pliktiga konton där uppgift om kontohavarens TIN saknas.

Av den amerikanska vägledningen framgår det att om det saknas uppgifter om korrekt TIN vid rapporteringen kan IRS skicka ett meddelande till Skatteverket. Inom 120 dagar ska felet åtgärdas eller en utredning lämnas om varför uppgifterna saknas. Även om institutet inte kan ange kundens TIN kommer IRS inte automatiskt att anse att en sådan väsentlig överträdelse av avtalet har skett som kan leda till att institutet inte anses vara ”compliant”.

Det anges även att IRS i stället kommer att göra en bedömning av svaret och beakta de fakta och omständigheter som har lett till att amerikanskt TIN saknas. Som exempel anges

• varför institutet inte har kunnat få tag på uppgifter om kundens TIN,
• om institutet har tillräckliga rutiner för att få tillgång till uppgifterna samt
• vilka åtgärder som institutet har vidtagit för att försöka få in korrekta uppgifter om TIN.

Skulle IRS bedömning bli att institutet har gjort en väsentlig överträdelse av avtalet, kommer IRS att skicka en notifikation där det förutsätts att det finansiella institutet ska korrigera respektive komplettera uppgifterna. Institutet har 18 månader på sig från notifikationens datering att rapportera korrekta uppgifter om TIN. Om inte institutet kompletterar med dessa uppgifter inom den utsatta tiden kan IRS komma att vidta åtgärder som att ta bort institutets GIIN-nummer från IRS lista över deltagande finansiella institut. Det finns risk för att en speciell källskatt kommer att innehållas på betalningar till ett finansiellt institut som inte har något GIIN-nummer om betalningen kommer från en amerikansk källa.

IRS:s meddelande finns på deras webbsida under FATCA-FAQs General, Reporting FAQ#3.

Uppgift om födelsedatum

Huvudregeln är att uppgift om amerikanskt skatteregistreringsnummer (TIN) ska anges på kontrolluppgiften. Om det finansiella institutet inte har lyckats få in uppgifter om det amerikanska skatteregistreringsnumret ska de i stället ange kontohavarens födelsedatum. Skatteverket anser att födelsedatum bara ska anges om uppgiften avser en fysisk person (5 kap. 11 a § SFF).

Uppgifter om det rapporteringsskyldiga finansiella institutets GIIN-nummer

Kontrolluppgiften ska även innehålla uppgift om det Global Intermediary Identification Number (GIIN) som den uppgiftsskyldiga fick vid registreringen hos den amerikanska federala skattemyndigheten (5 kap. 11 a § SFF).

Uppgifter om kontots saldo eller värde

De kontrolluppgifter som ska lämnas till följd av reglerna med anledning av FATCA-avtalet ska innehålla uppgifter om saldot eller värdet för det rapporteringspliktiga kontot vid utgången av året (22 a kap. 5 § punkt 3 SFL). Beloppen ska anges i svenska kronor. Eventuell omräkning ska ske efter valutakursen vid utgången av året.

Försäkringsavtal med kontantvärde och livränteavtal

Med kontots saldo eller värde för ett försäkringsavtal med kontantvärde och ett livränteavtal avses kontantvärdet eller återköpsvärdet (22 a kap. 5 § andra stycket SFL).

Den återbäring som har fördelats till ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal vid utgången av året ska enligt Skatteverkets uppfattning redovisas i kontrolluppgiften även om återbäringen inte är garanterad.

Värdet på marknadsnoterade värdepapper

Marknadsvärde har betydelse för redovisningen på kontrolluppgift men även vid de finansiella institutens granskning av konton. Skatteverket anser att vissa allmänna riktlinjer bör användas för att beräkna värdet på noterade tillgångar, derivat och fondandelar. Kan marknadsvärdet bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt än dessa allmänna riktlinjer anser Skatteverket att detta värde ska användas i första hand.

Många av de finansiella tillgångar som förvaras på ett rapporteringspliktigt konto handlas normalt vid en reglerad marknad eller på en handelsplattform. Detta innebär att det kommer att finnas publicerade noteringar för tillgången för de allra flesta affärsdagar. I ställningstagandet anges de riktlinjer som kan användas när det gäller vilka kurser och från vilka marknadsplatser dessa hämtas. Likaså finns det riktlinjer för hur andelar i fonder, optioner och terminer bör värderas samt vilken kurs som bör användas när utländsk valuta räknas om (Skatteverkets ställningstagande Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fondandelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Värdet på en onoterad andel

Om ett konto är en ägarandel i en juridisk person och marknadsvärdet är känt ska det värdet anges.

Om marknadsvärdet inte är känt anser Skatteverket att värdet på en onoterad ägarandel i en juridisk person bör motsvara ägarandelens del av skillnaden mellan bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen (Skatteverkets ställningstagande Värde för onoterade tillgångar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Kapitaliserad ränta

När det är frågan om rapportering av saldo eller värde är det Skatteverkets uppfattning att saldot ska anges inklusive den kapitaliserade räntan. Räntan upparbetas varje dag som pengarna har förvarats på kontot även om de faktiskt inte bokas in på kontot förrän vid årets slut eller när kontot avslutas. Kontoinnehavaren får därmed anses ha en fordran på att få ut räntan från banken eller den som för kontot. Detsamma gäller när kontot avslutats under året.

Konto som innehas av dödsbo

Ett konto som innehas av ett dödsbo är undantaget från rapporteringsplikt. För sådana konton som öppnas efter den 31 december 2018 gäller dock att kontot blir rapporteringspliktigt fr.o.m. det femte kalenderåret efter dödsfallsåret. Intyg avseende sådana konton ska inhämtas senast den 31 december femte kalenderåret efter dödsfallsåret (3 kap 3 § IDKL). Enligt Skatteverket innebär detta att de nya reglerna inte kommer att gälla annat än för konton som en person öppnar efter den 31 december 2018 och som den personens dödsbo i framtiden övertar. Under förutsättning att uppgiftslämnaren har fått in godtagbar dokumentation eller fått uppgift om dödsfallet från SPAR före årsskiftet anser Skatteverket att det inte ska lämnas någon uppgift om saldo eller värde för dödsfallsåret (Skatteverkets ställningstagande Rapportering för dödsbo med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2).

Negativt saldo

Om saldot på ett konto är negativt vid utgången av kalenderåret ska kontot rapporteras med värde noll. Jämför med vad som framgår av kommentaren till CRS som enligt Skatteverket kan vara tillämplig även vid rapportering enligt FATCA-avtalet (punkten 10 i kommentaren till avsnitt I i CRS, s. 98, 2:a utgåvan).

Avslutat konto

Skulle kunden ha avslutat kontot under året ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om att kontot har avslutats samt saldot eller värdet omedelbart innan det avslutats omräknat till svenska kronor efter den dagens valutakurs. Av lagens förarbeten framgår att det är saldot den dag då kontohavaren meddelar det finansiella institutet att kontot ska avslutas som ska anges (prop. 2014/15:41 s. 109 och prop. 2018/19:9 s. 61).

Konton som är andelar i en juridisk person får anses avslutade vid varje form av avyttring.

Uppgifter om ränta, utdelning och annan avkastning

Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om det sammanlagda bruttobeloppet av ränta, utdelning och annan avkastning som har genererats av tillgångar som förvarats på kontot under året.

Att kontrolluppgift i dessa fall ska omfatta belopp som har genererats under kalenderåret framgår bl.a. av prop. 2014/15:41 s. 110.

Institutet ska rapportera varje bruttobelopp för sig (separat). Det innebär t.ex. att all utdelning som har genererats på kontot under året ska rapporteras även om utdelningen kommer från flera olika aktier vid olika tillfällen under året. På samma sätt ska all ränta som har genererats på kontot läggas samman och rapporteras. Beloppen ska rapporteras om de har betalats ut eller tillgodoförts kontot under året respektive under rapporteringsperioden (prop. 2014/15:41 s 110).

Betalningens karaktär ska bedömas utifrån svensk skattelagstiftning. Det innebär att det som är ränta, utdelning och annan avkastning enligt svenska regler ska rapporteras. Även skattefria inkomster omfattas av uppgifts­skyldigheten. Det har därför ingen betydelse om t.ex. en ränta är skattefri enligt svenska regler (prop. 2014/15:41 s. 111 och s. 201). Institutet ska därför lämna uppgifter om ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som t.ex. förvaras på ett investeringssparkonto om kontot är ett rapporteringspliktigt konto. Detsamma gäller för s.k. lex Asea-utdelningar som i vissa fall är en skattefri utdelning enligt svenska regler.

Om en utdelning omfattas av den s.k. lex Asea regeln (42 kap. 16 § IL) utfärdar Skatteverket i normalfallet ett allmänt råd och tillhörande meddelande. Eftersom utdelningen inte är skattepliktig i Sverige enligt 42 kap. 16 § IL finns inget skattepliktigt värde i kronor på de utdelade aktierna i dotterbolaget angivet i det allmänna rådet. I stället ska den genomsnittliga anskaffnings­utgiften för aktierna i moderbolaget justeras. Men om det är frågan om kontrolluppgiftslämnande enligt 22 a eller 22 b kap. SFL ska kontrolluppgift om värdet lämnas eftersom det är fråga om en utdelning som inte är undantagen uppgiftsskyldigheten enligt dessa kapitel. Värdet ska vara de utdelade aktiernas marknads -värde den dag då aktierna blir disponibla för aktieägaren.

Skatteverket anser att vid beräkningen av värdet på utdelade dotterbolagsaktier vid en lex Asea-utdelning, bör värdet på de utdelade aktierna beräknas på olika sätt beroende på om dotterbolagsaktierna är marknadsnoterade då aktierna kan disponeras, om dotterbolagsaktierna noteras inom 14 dagar eller dotterbolagsaktierna inte noterats inom 14 dagar efter utdelningen (Skatteverkets ställningstagande Värdet på utdelade aktier vid lex Asea utdelningar när kontrolluppgifter ska lämnas med anledning av FATCA-avtalet samt CRS och DAC2).

Uppgifter om ersättning från försäljning eller inlösen

Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska lämna uppgift om sammanlagt bruttobelopp avseende ersättning från försäljning och inlösen av tillgångar på kontot (22 a kap. 6 § SFL).

Det som ska redovisas är bruttoavkastningen. Detta får anses vara den överenskomna ersättningen efter avdrag för försäljnings­provision och liknande utgifter. Försäljning och inlösen är ett snävare begrepp än avyttring. Det finns därför ingen skyldighet att rapportera rena andelsbyten där ingen ersättning betalas kontant. Skulle ersättningen vid ett andelsbyte bestå av både nya andelar och kontanter är det bara de andelar där ersättningen består av kontanter som ska rapporteras (prop. 2014/15:41 sid. 110).

Hur ska uppgifterna lämnas?

Inlämning av FATCA-kontrolluppgifter till Skatteverket kan göras i XML-filer som baseras på det XML-schema som publicerats av IRS (FATCA XML Schema v2.0). Schemat, det formulär för rapportering av FATCA-kontrolluppgifter som Skatteverket fastställt, finns på Skatteverkets webbplats, www.skatteverket.se/fatca. Rapporter med FATCA-kontrolluppgifter lämnas i första hand in via e-tjänsten Lämna kontrolluppgifter - CRS och FATCA, som finns på Skatteverkets webbplats.