Vad händer vid en återvinning?

Rättsförhållandet ska återställas

Återvinning innebär att förhållandena ska återställas så som om det aldrig hade gjorts någon transaktion. Det som gäldenären har lämnat ifrån sig ska återlämnas till konkursboet (4 kap. 14 § första stycket KonkL).

Det som gäldenären eventuellt kan ha fått i ersättning när hen lämnade ifrån sig egendomen måste å andra sidan lämnas tillbaka till motparten. Men konkursboet behöver inte ge ifrån sig någonting som inte har kommit boet till godo, om motparten hade eller borde ha haft kännedom om att gäldenären hade för avsikt att undanhålla borgenärerna det hen fått (4 kap. 14 § andra stycket KonkL).

Ersättning för egendom som inte finns kvar

Om en sak som någon av parterna ska lämna tillbaka inte längre finns kvar ska egendomens värde ersättas. Samma sak gäller om den sak som någon av parterna ska lämna tillbaka har förändrats eller har infogats i någon annan egendom på ett sådant sätt att ett återlämnande inte är godtagbart.

Ibland kan det vara intressant för den som ska återlämna egendom att i stället få betala ersättning även i andra fall. När ett återlämnande av viss egendom är förenat med någon särskild olägenhet för den förpliktade är det möjligt att betala ersättning i egendomens ställe (4 kap. 14 § tredje stycket KonkL). Givetvis kan också parterna själva bestämma att göra upp frågan om återlämnande i pengar.

Rättsfall: återvinning av andelar i ett handelsbolag

I ett fall skulle andelar i ett handelsbolag återvinnas. Hela värdet av andelarna hade försvunnit vid tiden för återvinningen. Trots att andelarna fanns kvar hade de förändrats genom att deras substans hade tömts av återvinningssvaranden. Med anledning av detta skulle återvinningssvaranden istället ersätta konkursboet med pengar motsvarande värdet på andelarna vid tidpunkten för transaktionen (NJA 2003 s. 37).

Rättsfall: återvinning av överlåtelse av aktier

Vid återvinning av överlåtelse av aktier får återvinningssvaranden återlämna likvärdiga aktier. Om varken den mottagna egendomen eller någon annan likvärdig egendom kan återlämnas ska ersättning för egendomens värde, när det är möjligt, bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande (NJA 2010 s. 709).

Växel, check eller säkerhet av tredje man

En borgenär som har en växel eller en check påskriven av flera personer förutom gäldenären, skulle i vissa fall kunna komma i en ofördelaktig ställning genom en betalning som kan återvinnas. Detsamma gäller en borgenär som har en säkerhet eller en borgen ställd av tredje man.

Borgenären kan normalt inte avvisa betalningen. Men genom betalningen kan hen emellertid ha förlorat sin rätt att vända sig mot en solvent person som också har skrivit på checken eller växeln eller som har ställt säkerhet eller borgen för gäldenärens skuld.

Huvudprincipen är att återvinningsrätten mot den ifrågavarande borgenären begränsas så att hen inte ska förlora ekonomiskt genom att ha tagit emot betalningen. Samtidigt ges boet rätt att med den återstående delen av kravet vända sig mot den som genom betalningen har kommit undan ett ekonomiskt ansvar (4 kap. 11 och 16 §§ KonkL).

Avkastning från egendom

Den som är skyldig att återlämna viss egendom ska även ge ut den avkastning som löper på tiden efter det att återvinningen begärdes. Om det är pengar som ska betalas, tillkommer ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) till och med den dag skyldigheten att betala inträder och enligt 6 § samma lag för tiden därefter. Men den som ska lämna tillbaka egendom på grund av regeln om återvinning av allmänt otillbörlig rättshandling (4 kap. 5 § KonkL), kan förklaras skyldig att betala avkastning för hela den tid som hen har haft egendomen (4 kap. 15 § KonkL).

Ersättning för nödvändiga eller nyttiga kostnader

Den som har lagt ner nödvändiga eller nyttiga kostnader på den egendom som ska återlämnas har rätt till ersättning för detta, om det inte föreligger särskilda skäl mot det (4 kap. 15 § tredje stycket KonkL).

Skyldighet att återlämna egendom kan jämkas

Om det finns synnerliga skäl kan återvinningssvarandens skyldighet att återlämna egendom eller ersättning jämkas (4 kap. 17 § KonkL). Hänsyn måste tas till vad parten kan anses ha vunnit genom den aktuella transaktionen och svarandens mer eller mindre goda tro måste också beaktas.

Även transaktionens karaktär och förhållandet mellan gäldenären och återvinningssvaranden kan vara av betydelse. Frågan om jämkning bör bedömas med hänsyn till samtliga föreliggande omständigheter.

Talan mot tredje man som förvärvat egendomen

Om återvinningssvaranden har gjort sig av med den egendom som saken gäller har konkursboet samma rätt till återvinning mot den som har förvärvat egendomen som mot gäldenärens medpart. En förutsättning för detta är att förvärvaren kände till eller borde ha känt till de faktiska omständigheter som grundade återvinningsrätten (4 kap. 18 § KonkL).

Har gäldenärens medpart t.ex. fått egendomen i gåva, ska den senare förvärvaren ha känt till eller bort känna till detta. Däremot krävs inte att vederbörande insett eller bort inse att de faktiska omständigheterna enligt lag kunde leda till återvinning.

Eftersom återvinning från gäldenärens medkontrahent och från tredje man i allmänhet har ett mycket nära samband bör talan mot dem väckas samtidigt.

Återvinning medför att den gamla fordran återuppstår

Om en betalning återvinns återuppstår den gamla fordran som obetald och den kan göras gällande i konkursen. Men när ett bevakningsförfarande äger rum behöver borgenären inte bevaka sin fordran för att få rätt till utdelning (4 kap. 21 § KonkL).

En borgensmans ansvar för en fordran återupplivas som regel med fordringsrätten (jfr NJA 1997 s. 240).

Kompletterande information

• Palmér & Savin, Konkurslagen (1 juli 2021, Juno), kommentaren till 4 kap.