När får stöd inte lämnas?

Företaget måste uppfylla kraven för F-skatt

För att ett stödberättigat företag ska kunna få elstöd behöver det vara godkänt för F-skatt alternativt uppfylla samma krav som för F-skatt om godkännande inte finns (11 § första och tredje styckena elstödsförordningen). Detta gäller inte bara den som själv ansöker om elstöd, utan även andra som ska prövas enligt reglerna om s.k. smitta (11 § andra stycket elstödsförordningen).

Kraven gäller dock inte för sådana stiftelser, föreningar eller registrerade trossamfund som undantas från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL, privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL, dödsbon och samfällighets­föreningar (11 § tredje stycket elstödsförordningen).

Missbruk av godkännande för F-skatt

Elstöd får inte lämnas om ett företag som saknar godkännande för F-skatt inom de senaste två åren

• har brutit mot villkor som har meddelats enligt 9 kap. 3 § SFL, eller
• på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt.

Med missbruk av godkännande för F-skatt menas samma missbruk som är ett hinder mot att godkänna någon för F-skatt.

Brister i redovisning eller betalning av skatter eller avgifter

Elstöd får inte lämnas om ett företag som saknar godkännande för F-skatt inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter enligt skatteförfarandelagen eller motsvarande utländska skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig.

Med brister i redovisning eller betalning av skatter eller avgifter avses samma brister som är ett hinder mot att godkänna någon för F-skatt.

Inkomstdeklaration har inte lämnats

Elstöd får inte lämnas om ett företag som saknar godkännande för F-skatt

• inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration
• inte har följt ett föreläggande att lämna sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 6 § SFL
• har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning.

Med inkomstdeklaration har inte lämnats avses samma underlåtenhet som är ett hinder mot att godkänna någon för F-skatt.

Näringsförbud

Elstöd får inte lämnas om en sökande som saknar godkännande för F-skatt har näringsförbud.

Prövningen ska i vissa fall även omfatta annan person (smitta)

Prövningen av om ett företag som saknar godkännande för F-skatt anses uppfylla samma krav som för F-skatt ska i vissa fall avse även förhållanden i andra företag (11 § andra stycket elstöds­förordningen). För prövningen av ansökan om elstöd enligt 11 § första stycket elstödsförordningen gäller följande:

• Om den sökande är ett fåmansföretag eller fåmanshandels­bolag, ska prövningen även avse en företagsledare i företaget eller bolaget och andra fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som hen är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i.
• Om den sökande är näringsidkare och är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska prövningen även avse dessa företag eller bolag.

Prövningen av fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag ska bara avse missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren.

Smitta innebär alltså att det inte bara är förhållanden som är direkt kopplade till den som ansöker om elstöd som ska prövas. Om reglerna om smitta medför att även förhållandena i ett eller flera fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag ska prövas i samband med sökandens ansökan om elstöd ska de aktuella förhållandena både hos sökanden och hos övriga företag som ska prövas enligt reglerna om smitta vara avgörande. Om något av dessa företag inte uppfyller samma krav som för F-skatt får elstöd inte lämnas till det sökande företaget.

Vid bedömningen av om ett företag ska betraktas som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag samt om en person ska anses som företagsledare eller inte gäller de definitioner som anges i 56 kap. IL.

Företaget får inte vara föremål för ett betalningskrav på grund av ett kommissionsbeslut om olagligt stöd

Elstöd får inte lämnas till ett företag som vid tidpunkten för beslutet om elstöd har fått ett betalningskrav av ett tidigare beviljat stöd, på grund av att EU-kommissionen har beslutat att det tidigare beviljade stödet är olagligt och oförenligt med EU:s inre marknad (12 § första stycket 1 elstödsförordningen).

Det är endast vissa betalningskrav som omfattas

Det är inte alla betalningskrav av ett tidigare beviljat stöd som omfattas utan det krävs att två förutsättningar är uppfyllda:

1. EU-kommissionen ska ha beslutat att ett tidigare beviljat stöd från en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med EU:s inre marknad.
2. Företaget ska ha fått ett betalningskrav av det aktuella stödet. Betalningskravet skickas ut av den som betalade ut stödet, till exempel en länsstyrelse eller en kommun.

Om ett företag har fått ett betalningskrav som beror på något annat än ett beslut av kommissionen så utgör det betalningskravet i sig inget hinder mot elstöd.

Ett betalningskrav som är betalt är inte ett hinder mot att elstöd beviljas

Om företaget har betalat betalningskravet har företaget rätt att få elstöd, om övriga förutsättningar för elstöd är uppfyllda.

Företaget får inte ha skatte- eller avgiftsskulder eller andra allmänna mål som lämnats till Kronofogden för indrivning

Ett företag som vid tidpunkten för beslutet om elstöd har skatte- eller avgiftsskulder eller andra allmänna mål som har överlämnats till Kronofogden för indrivning har inte rätt till elstöd (12 § första stycket 2 elstödsförordningen).

Företaget får inte vara i likvidation eller konkurs

Elstöd får inte lämnas till ett företag som vid tidpunkten för beslutet är i likvidation eller försatt i konkurs (12 § första stycket 3 elstödsförordningen). Att ett företag genomgår ett annat insolvensförfarande (t.ex. en företagsrekonstruktion) är inte ett hinder mot att företaget beviljas elstöd, om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Företaget får inte omfattas av sanktioner

Elstöd får inte lämnas till ett företag om företaget eller en fysisk person som äger eller kontrollerar företaget omfattas av sanktioner antagna av Europeiska unionen (12 § andra stycket elstödsförordningen).

EU har antagit en mängd sanktioner riktade mot olika stater eller företeelser. Sanktionerna kan grovt delas in i fyra kategorier: vapenembargon, reserestriktioner, frysning av tillgångar samt andra ekonomiska åtgärder såsom restriktioner på import och export. En lista över gällande sanktioner finns på Utrikesdepartementets webbplats om sanktioner och i EU:s sanktionskarta.

När det gäller reserestriktioner och frysning av tillgångar riktas det i huvudsak mot enskilda individer och företag. De relevanta rättsakterna innehåller då en lista där individer och företag som ska träffas av sanktionen namnges. Frysning av tillgångar kan även drabba andra personer som inte finns med på listan. Övriga sanktioner kan träffa en mer obestämbar krets av aktörer och t.ex. förbjuda att en viss produkt eller tjänst direkt eller indirekt tillhandahålls fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i den sanktionerade staten eller för användning i den sanktionerade staten.

Begreppet ”omfattas av sanktioner” finns inte definierat i de olika rättsakterna där sanktioner införs, utan är en samlingsterm för olika aktörer som på vissa sätt berörs av de införda sanktionerna. I punkt 52 av kommissionens tillfälliga kris- och omställningsram (2023/C 101/03) ges exempel på när ett företag anses omfattat av sanktioner i den här bemärkelsen:

1. personer, enheter eller organ som särskilt anges i de rättsakter i vilka dessa sanktioner införs
2. företag som ägs eller kontrolleras av personer, enheter eller organ som berörs av sanktioner antagna av EU
3. företag som är verksamma inom branscher som omfattas av sanktioner antagna av EU, i den mån som stödet skulle undergräva syftet med de berörda sanktionerna.

I meddelandet anges att punkterna ovan inte är begränsande. Det kan därför förekomma personer som ska anses omfattas av sanktionerna, trots att de inte kan räknas in i någon av punkterna ovan.

Särskilt angivna personer

Punkten a tar sikte på de individer som utpekats i individuella EU-rättsakter som föremål för sanktioner. I t.ex. rådets beslut 2014/145/Gusp och 2012/642/Gusp samt rådets förordningar 269/2014 och 765/2006 finns det listor över personer och företag som är direkt föremål för EU:s sanktioner vars tillgångar ska frysas eller vilka ska vägras inresa i unionen. Personer som omfattas av en sådan sanktion kan inte få elstöd.

Personerna identifieras i rättsakterna med namn och vissa personuppgifter såsom kön, födelsetid och födelseplats. Det anges även anledningen till varför personen är föremål för sanktioner, vilka kan innehålla uppgifter om t.ex. vilka företag de är aktiva inom eller vad de har för position. Uppgifter förutom namn kan dock saknas eller uttryckas med tveksamhet. Eftersom informationen kan vara knapphändig kan det uppkomma situationer där det finns en osäkerhet om en person med ett likalydande namn verkligen är den som nämns i listan. I ett sådant fall kan Skatteverket behöva utreda identiteten på den sökande.

Företag som ägs eller kontrolleras av särskilt angivna personer

Punkten b tar sikte på de företag som personer enligt punkten a äger eller kontrollerar.

Begreppen "äger" och "kontrollerar" återfinns inte bara i kommissionens meddelande, utan även i de rättsakter som EU har beslutat rörande sanktionerna. För att ge en närmare definition på begreppen har EU i dess riktlinjer för sanktioner anslutit sig till definitionen i artikel 1.5 och 1.6 i förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism.

En person anses äga ett företag om den innehar 50 procent eller mer av äganderätten i ett företag, eller innehar ett majoritetsintresse i detta.

En person anses kontrollera ett företag om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Personen har en rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i företagets förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan.
2. Personen har genom utövandet av sin rösträtt tillsatt en majoritet av de ledamöter i företagets förvaltnings-, lednings eller tillsynsorgan som har innehaft sina poster under innevarande eller föregående räkenskapsår.
3. Personen har till följd av avtal med andra aktieägare eller medlemmar rätt att ensamt kontrollera en majoritet av aktieägarnas eller medlemmarnas rösträtter i företaget.
4. Personen har en rätt att utöva ett bestämmande inflytande över företaget genom ett avtal eller bestämmelse i företagets stadgar.
5. Personen har befogenhet att utöva ett bestämmande inflytande enligt punkten ovan, utan att vara innehavare av en sådan rätt.
6. Personen har en rätt att använda alla eller delar av ett företags tillgångar.
7. Personen leder företaget på en gemensam grund och offentliggör en sammanställd redovisning.
8. Personen delar solidariskt företagets ekonomiska förpliktelser eller garanterar dessa.

Företag verksamma inom sanktionerade branscher

Till skillnad från punkten a och b som har sin utgångspunkt i vissa utpekade personer och företag, tar punkten c sikte på företag som är aktiva inom de branscher som EU skapat särskilda regelverk för rörande sanktioner. Dessa företag kan helt sakna koppling till någon utländsk stat i företagets ägar- eller kontrollstruktur. Företagen som det är fråga om handlar i stället med varor eller tjänster eller ger rådgivning som på olika sätt skulle kunna gynna den sanktionerade staten eller dess medborgare. Om ett företag aktivt i en sådan bransch bryter mot eller på annat sätt kringgår de meddelande sanktionerna kan det innebära att det skulle undergräva syftet med sanktionerna att ge företaget elstöd.

De branscher som omfattas är bl.a. krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden, oljehandel, oljeraffinering, flygindustrin, hamnar och vägtransporter. Den fullständiga regleringen framgår av de rättsakter som EU antagit och EU:s sanktionskarta.

Företaget får inte ha haft vissa fastprisavtal

Elstöd får inte lämnas till ett företag med ett eller flera fastprisavtal som började gälla före den 24 februari 2022, som fortfarande gällde med samma fasta pris den 24 februari 2023 och som avsåg företagets hela elförbrukning (12 § tredje stycket elstödsförordningen).

Det är endast i de fall då företagets hela elförbrukning har omfattas av fastprisavtal under hela den aktuella tiden som företaget inte får beviljas elstöd.

Exempel: ett företag har tre uttagspunkter varav två har omfattats av fastprisavtal

Ett företag har tre uttagspunkter. Två av uttagspunkterna omfattas av ett fastprisavtal som började gälla före den 24 februari 2022 och som fortfarande gäller med samma fasta pris den 24 februari 2023. En uttagspunkt löper med rörligt elpris. Företaget kan få elstöd för hela sin förbrukning, vilket betyder att företaget kommer att få elstöd även för den förbrukning som varit i de uttagspunkter som har omfattats av fastprisavtal.

Exempel: ett företag har tre uttagspunkter som alla omfattas av fastprisavtal

Ett företag har tre uttagspunkter som alla omfattas av ett fastprisavtal som började gälla före den 24 februari 2022 och som fortfarande gäller med samma fasta pris den 24 februari 2023. Företaget kan inte få elstöd.

Exempel: ett företag har tre uttagspunkter där ett fastprisavtal har löpt ut

Ett företag har tre uttagspunkter som alla omfattas av fastprisavtal som började gälla före den 24 februari 2022. För uttagspunkt 1 har fastprisavtalet löpt den 13 januari 2023. För uttagspunkt 2 och 3 gällde fastprisavtalen fortfarande med samma fasta pris den 24 februari 2023. Eftersom ett av fastprisavtalen har löpt ut innan den 24 februari 2023 så kan företaget få elstöd för hela sin förbrukning i samtliga uttagspunkter.

Företaget får inte tidigare ha beviljats elstöd

Elstöd får inte lämnas till ett företag om företaget tidigare har beviljats stöd enligt elstödsförordningen (14 § första stycket elstödsförordningen).

Elstöd får inte heller lämnas till ett företag om ett annat företag som tidigare har beviljats elstöd enligt elstödsförordningen var i intressegemenskap med det sökande företaget när det stödet beviljades. Detta gäller inte om företagen ansökt om stöd samtidigt eller om Skatteverket har beslutat att ansökningarna inte behöver lämnas samtidigt (14 § andra stycket elstödsförordningen).

Elstöd får inte lämnas till statliga myndigheter, kreditinstitut och värdepappersbolag

Elstöd får inte lämnas till statliga myndigheter eller till sådana kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i 1 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution (13 § elstödsförordningen).

Enligt Skatteverket gäller detta även utländska stater och dess myndigheter. Elstöd får därför inte lämnas till utländska statliga myndigheter, såsom t.ex. ambassader.