I Sverige är det allmän domstol som beslutar i frågor om adoption. Domstolen är skyldig att underrätta Skatteverket när den meddelar ett sådant beslut. Underrättelsen ligger till grund för registrering i folkbokföringen.
När en utländsk adoption kan erkännas i Sverige kan du läsa om under Internationella förhållanden.
I Sverige är det allmän domstol som beslutar i frågor om adoption. Bestämmelser om adoption finns i 4 kap. FB. En adoption kan avse både ett barn (person under 18 år) och en vuxen person (4 kap. 1–4 §§ FB). Den som vill adoptera måste ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB).
Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt. En make eller sambo får dock med samtycke från den andra maken eller sambon ensam adoptera hens barn eller adoptivbarn (styvbarnsadoption). Registrerade partner jämställs med makar. Inga andra än makar, sambor och registrerade partner får adoptera gemensamt. Två syskon eller två vänner kan alltså inte adoptera annat än på egen hand (4 kap. 6 § FB).
När domstolen har meddelat ett adoptionsbeslut uppkommer en barn-och föräldrarelation. Den som är adopterad anses som adoptivförälderns eller adoptivföräldrarnas barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make eller sambo har adopterat den andra makens eller sambons barn (styvbarnsadoption) ska den som har adopterats anses som makarnas eller sambornas gemensamma barn (4 kap. 21 § FB).
Svenska adoptioner är så kallade starka adoptioner och innebär bland annat
Om ett adoptivbarn adopteras på nytt (omadoption) upphör den tidigare adoptionens verkan att gälla. Det som gäller om rättsverkan av en adoption tillämpas även vid omadoption.
När en domstol har fattat ett beslut om adoption ska den underrätta Skatteverket om beslutet till. Underrättelsen ska skickas så snart beslutet har fått laga kraft. Domstolens underrättelseskyldighet gäller oberoende av om adoptivbarnet är folkbokfört eller inte folkbokfört (2 § förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m.).
Ett beslut om adoption registreras i folkbokföringen när beslutet har fått laga kraft. Adoptionen gäller från och med den dag som beslutet fick laga kraft.
Ett adoptionsbeslut kan få följder även för barnets efternamn, medborgarskap och vem eller vilka som är barnets vårdnadshavare.
Den som adopterar ett barn ska inom tre månader från beslutet ansöka om nytt efternamn för barnet. Detta gäller dock inte när den ena av två makar eller sambor adopterar den andres barn (styvbarnsadoption). Då behåller barnet sitt efternamn och ingen ansökan om nytt efternamn namnbyte behöver göras. (6-7 §§ PNL).
Adoptionen kan medföra att barnet förvärvar ett nytt medborgarskap. Ett barn under 12 år som adopteras av en svensk medborgare förvärvar i normalfallet automatiskt svenskt medborgarskap genom adoptionen (4 § MedbL).
Om adoptivbarnet är under 18 år blir adoptivföräldern vårdnadshavare från och med den dag adoptionsbeslutet får laga kraft (4 kap. 22 § FB). Om två makar eller sambor adopterar gemensamt står barnet under parets gemensamma vårdnad från och med dagen för laga kraft. Detsamma gäller vid så kallad styvbarnsadoption av makes eller sambos barn. Läs mer om vårdnad.