När en tillgång förvärvats genom s.k. benefikt fång sker klassificeringen som lagertillgång eller kapitaltillgång enligt särskilda regler och praxis.
Ett förvärv där det inte finns något krav på motprestation är ett s.k. benefikt fång. Dit räknas förvärv genom arv, testamente, bodelning vid makes död samt gåva och därmed jämförliga förvärv. Du kan läsa om olika former av överlåtelser av fastigheter under inkomst av kapital.
Förvärv genom benefikt fång omfattas inte av bestämmelsen i 27 kap. 4 § IL som anger att förvärv av fastigheter smittas av bedriven byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
För fastigheter och andelar som varit lagertillgångar hos en person som avlidit finns en särskild bestämmelse om karaktären efter förvärv genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död. Vid förvärv genom gåva finns regler och praxis som styr klassificeringen hos mottagaren.
Gåva av fastigheter och andelar som är lagertillgångar kan vara gåva av en enstaka tillgång eller gåva av hel näringsverksamhet.
Om en ägare till fastigheter eller andelar som är lagertillgångar skänker bort en sådan tillgång, behandlas gåvan i regel som ett uttag ur näringsverksamheten. Uttag av en enstaka tillgång ur näringsverksamhet ska enligt huvudregeln behandlas som om den avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning, 22 kap. 7 § IL). Undantag finns i bestämmelserna om underprisöverlåtelser.
Vid gåva av en enstaka tillgång som tidigare varit lager hos gåvogivaren blir tillgången normalt en kapitaltillgång hos gåvomottagaren. Utgångspunkten är att reglerna om uttagsbeskattning medfört att tillgången avskattats i givarens näringsverksamhet i de situationer det är befogat. Uttagsbeskattningen kan också påverka förvärvarens anskaffningsvärde.
Sedan lång tid tillbaka finns praxis som anger att en benefik överlåtelse genom gåva av en hel näringsverksamhet med lagerfastigheter inte ska utlösa någon beskattning hos givaren (se RÅ 2004 ref. 42 och de rättsfall som anges där). Under förutsättning att överlåtelsen enligt huvudsaklighetsprincipen har kunnat klassificeras som gåva har någon beskattning inte skett, även om överlåtelsen skett till ett pris som överstigit det skattemässiga värdet på fastigheterna.
Denna praxis är överspelad vid överlåtelser till juridiska personer och svenska handelsbolag där ersättningen överstiger det skattemässiga värdet. Sådana överlåtelser ska numera behandlas som avyttringar enligt 8 kap. 2 § andra stycket IL.
Läs mer om gåva av hel näringsverksamhet med lager av fastigheter och andelar i avsnitten som behandlar underprisöverlåtelser.
Vid gåva av hel näringsverksamhet av lagertillgångar i byggnadsrörelse träder mottagaren in i överlåtarens skattemässiga situation och de övertagna fastigheterna och andelarna blir lagertillgångar hos mottagaren (RÅ 2004 ref. 42 och HFD 2011 ref. 64).
En före detta byggmästare hade som enda tillgång i sin näringsverksamhet kvar en andel i ett fastighetsförvaltande handelsbolag (lager). Andelen överläts genom gåva till en mottagare som sedan tidigare innehade andelar i handelsbolaget som var kapitaltillgångar. Gåvan ansågs omfatta hela verksamheten och äldre praxis för gåva av en hel näringsverksamhet som utgörs av lagertillgångar i byggnadsrörelse ansågs tillämplig. Uttagsbeskattning skulle därför inte ske hos givaren. Hos gåvomottagarna ansågs hela innehavet i handelsbolaget utgöra lager efter det att lagerandelen tagits emot, d.v.s. även det tidigare innehavet ansågs byta karaktär till lager (SRN 2012-12-19, dnr 44-12/D som fastställts i HFD 2013 not. 66, där HFD gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden).
En fastighet eller andel som utgör lager i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse, och som förvärvas genom arv, testamente eller bodelning vid en make eller makas död, ska utgöra lagertillgång hos förvärvaren om någon av följande förutsättningar är uppfylld (27 kap. 18 § IL):
Frågan om hur uttrycket ”fortsätta den dödes näringsverksamhet” ska tolkas har varit uppe till prövning i några förhandsbesked.
I ett förhandsbesked var frågan hur ärvda fastigheter som utgjort lagertillgångar hos arvlåtaren (den döde) skulle behandlas hos de barn och barnbarn som tog emot arvet och som bedrev fastighetsförvaltning. Fastigheterna ansågs utgöra kapitaltillgångar hos förvärvarna (SRN 2006-08-31, se Skatteverkets rättsfallssammanställning för 2006).
I en ansökan om förhandsbesked hade en maka genom bodelning och arv efter sin make erhållit lagerfastigheter och samtliga aktier i makens byggaktiebolag år 2009. Maken hade varit företagsledare i byggaktiebolaget till och med år 2000 då makarnas son blev företagsledare. Frågan gällde om fastigheterna utgjorde kapitaltillgångar i makans hand.
SRN ansåg att fastigheterna var kapitaltillgångar och motiverade detta med att makan inte hade någon ställning som företagsledare i byggaktiebolaget, 27 kap. 18 § första stycket 1 IL jämfört med 4 § i samma kapitel. Man ansåg inte heller att situationen var sådan att hon kunde anses ha för avsikt att fortsätta den dödes näringsverksamhet (27 kap. 18 § första stycket 2).
HFD ändrade förhandsbeskedet. Fastigheterna ansågs behålla sin karaktär av lagertillgångar eftersom makan ansågs fortsätta sin avlidna makes näringsverksamhet. HFD motiverade detta på följande sätt: ”Aktieinnehavet innebär att hon har ett bestämmande inflytande i bolaget. Hon får enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening därigenom anses ha för avsikt att fortsätta sin avlidna makes näringsverksamhet i den mening som avses i bestämmelsen” (HFD 2012 ref. 37).
I det fastställda förhandsbesked som kommenterats under Gåva av hel näringsverksamhet som består av lagerandel i handelsbolag ovan, frågade man också om karaktären på den mottagna andelen om förvärvet i stället skulle ske genom arv. Hos mottagarna bedömdes andelarna i handelsbolaget inte ingå i en faktiskt bedriven byggnadsrörelse som mottagarna avsåg att fortsätta i bestämmelsens mening. Andelarna skulle därför behandlas som kapitaltillgångar om de förvärvades genom arv (SRN 2012-12-19, dnr 44-12/D).
För att en arvtagare ska anses fortsätta den dödes tomtrörelse bör enligt Skatteverket krävas att den nya ägaren inom rimlig tid upplåter nya arrendetomter eller avyttrar tomter. Enbart förhållandet att redan upplåtna tomter även fortsättningsvis arrenderas ut, samt att avkastning av en näringsfastighet alltid beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, innebär normalt inte att den nya ägaren kan anses fortsätta den dödes tomtrörelse.