Lagtexten innehåller en uppräkning av vilka associationsformer som räknas som företag i 40 kap. IL (40 kap. 3 § IL). Dessa är
För att reglerna i 40 kap. IL ska gälla måste företaget som har varit med om en ägarförändring definieras som ett underskottsföretag.
Ett underskottsföretag är ett företag som hade ett underskott av näringsverksamhet året före ägarförändringen. Ett företag som har ett eget eller ett övertaget underskott från tidigare år, som inte har fått dras av än på grund av att det är spärrat på något sätt, är också ett underskottsföretag. De spärrar som kan vara aktuella är koncernbidragsspärren, spärr efter en kvalificerad fusion eller fission, spärr efter en verksamhetsavyttring och spärr efter en partiell fission (40 kap. 4 § IL).
Ett underskott av näringsverksamhet som uppkommer samma år som ägarförändringen sker omfattas inte av spärreglerna. Det innebär att ett företag som hade ett överskott av näringsverksamhet året före ägarförändringen, men som har ett underskott för det år då en ägarförändring sker, inte är ett underskottsföretag.
Fållade förluster, d.v.s. kvarvarande kapitalförluster på delägarrätter och fastigheter på grund av bestämmelserna i 48 kap. 26 § IL och 25 kap. 12 § IL, räknas inte som sådana underskott av näringsverksamhet som gör att företaget blir ett underskottsföretag (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 462). Sådana kvarvarande kapitalförluster omfattas därför inte av reglerna i 40 kap. IL.
Ett negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader som ska dras av när underlaget beräknas nästföljande beskattningsår (enligt 2 § l SLPL), är inte heller ett sådant underskott som omfattas av reglerna i 40 kap. IL.
Ett subjekt anses i 40 kap. IL ha bestämmande inflytande över ett företag enligt definitionerna i 40 kap. 5 § IL. Dessa definitioner beskrivs under rubrikerna nedan.
Ett svenskt aktiebolag anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om det andra företaget är ett dotterföretag till bolaget enligt 1 kap. 11 § ABL (40 kap. 5 § första stycket första strecksatsen IL). Innebörden av detta är att det bestämmande inflytandet kan omfatta flera led, d.v.s. ett moderbolag har bestämmande inflytande inte bara över sina dotterföretag utan även över sina dotterdotterföretag o.s.v.
Läs om koncern i aktiebolagslagen.
En svensk ekonomisk förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta andra företag är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 10 - 14 §§ EFL (40 kap. 5 § första stycket andra strecksatsen IL).
En svensk sparbank anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta andra företag är ett dotterföretag till banken enligt 1 kap. 2 § sparbankslagen (40 kap. första stycket tredje strecksatsen IL).
Lagen om medlemsbanker har upphävts med ikraftträdande den 1 januari 2021, och i samband med det har hänvisningen till den dotterföretagsdefinition som fanns i lagen tagits bort från 40 kap. 5 § första stycket IL. Bedömningen av om en svensk medlemsbank anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag ska därför göras enligt de allmänna reglerna för ekonomiska föreningar ovan (jfr 10 a kap. 1 § första stycket och 12 kap. 1 § första stycket lagen [2004:297] om bank och finansieringsrörelse). För medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 gäller dock de tidigare bestämmelserna för det beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum (punkt 3 övergångsbestämmelserna till SFS 2020:670). Det beskattningsåret anses därför en sådan medlemsbank ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta andra företag är ett dotterföretag till banken enligt 1 kap. 5 § lagen om medlemsbanker.
En svensk stiftelse anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta andra företag är ett dotterföretag till stiftelsen enligt 1 kap. 5 § SL (40 kap. 5 § första stycket fjärde strecksatsen IL).
En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta andra företag är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § ÅRL (40 kap. 5 § andra stycket IL).
Ett utländskt bolag anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta företag skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget, i det fall bolaget hade varit ett svenskt aktiebolag. Man måste göra en fiktiv prövning av om det skulle ha rått ett dotterbolagsförhållande enligt 1 kap. 11 § ABL om det utländska bolaget i stället varit svenskt. Motsvarande prövning ska göras när man bedömer om en fysisk person, ett dödsbo eller en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag har bestämmande inflytande över ett företag (40 kap. 5 § tredje stycket IL). Innebörden av detta är att, på samma sätt som för ett svenskt aktiebolag ovan, det bestämmande inflytandet kan omfatta flera led av underliggande företag som vid den fiktiva prövningen skulle ha varit ett dotter- eller dotterdotterföretag.
Enligt en sådan fiktiv prövning kan ett handelsbolag också anses ha bestämmande inflytande. Definitionen omfattar svenska handelsbolag där en fysisk person, ett dödsbo eller en annan juridisk person än ett utländskt bolag är delägare. Dessa personer kan vara delägare i handelsbolaget direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag.
Definitionen av begreppet koncern har betydelse vid ägarförändringssituation 1 och 4. Läs mer om dessa på sidan Ägarförändringssituationer. Lagstiftaren har hänvisat till civilrättslig lagstiftning och kompletterat definitionen med en särskild reglering för utländska företagsgrupper (40 kap. 6 § IL).
Till koncern räknas i 40 kap. IL
Av ovanstående kan konstateras att en fysisk person eller ett dödsbo aldrig kan ingå i en koncern när man tillämpar 40 kap. IL.
Lagstiftaren har hänvisat till civilrättslig lagstiftning och kompletterat definitionen med en särskild reglering för ett utländskt bolag (40 kap. 7 § IL).
Med moderföretag avses i 40 kap. IL
En ägarförändring är en sådan förändring av det bestämmande inflytandet eller ägandet i ett underskottsföretag som anges i 40 kap. 10–14 §§ IL (40 kap. 8 § IL). Läs mer på sidan Ägarförändringssituationer.