Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och vissa andra delägarrätter än andelar. Beloppet består av flera delar och beräknas vid beskattningsårets ingång.
Utgångspunkten för bestämmelserna om beskattning av utdelning och kapitalvinst har varit att normal avkastning på kvalificerade andelar ska beskattas i inkomstslaget kapital (57 kap. IL). Utdelning och kapitalvinst som överstiger normal kapitalavkastning ska i stället beskattas i inkomstslaget tjänst. Därigenom blir den överskjutande avkastningen beskattad enligt den progressiva skatteskalan. I 57 kap. används uttrycket gränsbelopp för vad som anses vara normal kapitalavkastning.
Gränsbeloppet är summan av
Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan (SLR) med tillägg av tre procentenheter (57 kap. 10 § IL).
Om andelen har mottagits vid en partiell fission under beskattningsåret ska någon uppräkning inte göras (57 kap. 13 § andra stycket IL).
Gränsbelopp kan även beräknas för andra tillgångar än andelar som vid tillämpningen av bestämmelserna i 57 kap. IL ska likställas med andelar. För sådana tillgångar gör man i stället en uppräkning av sparat utdelningsutrymme med SLR ökad med en procentenhet. Läs om sådana tillgångar under Årets gränsbelopp för vissa andra delägarrätter nedan.
Med statslåneräntan avses räntesatsen vid utgången av november månad året före beskattningsåret (57 kap. 8 § IL).
Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB för året före beskattningsåret (57 kap. 9 § IL).
Särskilda bestämmelser finns för andelar som har mottagits vid ett andelsbyte och en partiell fission. Läs mer på sidorna Kvalificerad andel vid och efter ett andelsbyte respektive Kvalificerad andel vid och efter en partiell fission.
Om företaget inte lämnar någon utdelning eller utdelningen är lägre än gränsbeloppet får det outnyttjade utrymmet sparas för att användas vid beskattningen av kapitalinkomster som erhållits på andelarna senare (sparat utdelningsutrymme).
Årets gränsbelopp utgör en del av det totala gränsbeloppet. Årets gränsbelopp är något av följande (57 kap. 11 § IL):
Beräkningen av årets gränsbelopp enligt punkten 1 ovan kallas förenklingsregeln och enligt punkten 2 huvudregeln. Det underlag som används för årets gränsbelopp är då andelens omkostnadsbelopp. Detta underlag räknas upp med SLR ökad med nio procentenheter.
Årets gränsbelopp kan således beräknas på två sätt. Som underlag för beräkning kan förenklingsregeln eller huvudregeln användas. Läs mer om de båda underlagen på sidan Underlag för beräkning av årets gränsbelopp.
De företag som avses i 57 kap. 6 § IL är företag som upphört att vara fåmansföretag men där en andel i företaget är kvalificerad under en karenstid, och företag som efter återköp av en kvalificerad andel överlåter en egen andel till säljaren. Läs mer på sidan När är en andel kvalificerad.
Det lönebaserade utrymmet utgör en procentandel av den sammanlagda utbetalda kontanta ersättningen till alla anställda i företaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret. Det bör noteras att löneunderlaget inte ingår i underlaget för årets gränsbelopp, utan läggs till det uppräknade underlaget.
Årets gränsbelopp beräknas vid beskattningsårets ingång (57 kap. 11 § tredje stycket IL). Detta innebär att det är förhållandena vid denna tidpunkt som ligger till grund för beräkningen. Bestämmelsen om beräkningstidpunkten infördes från och med 2010 års taxering. Tidigare gällde att årets gränsbelopp beräknades vid årets första utdelningstillfälle.
Vid beräkning av gränsbelopp vid inlösen fördelas underlaget på de andelar som löses in och de andelar som andelsägaren har kvar.
Årets gränsbelopp får bara beräknas av den som äger andelen vid beskattningsårets ingång. Även i de fall företaget inte lämnar någon utdelning under beskattningsåret beräknas årets gränsbelopp av den som äger andelen vid årets ingång. Om flera utdelningar lämnas under beskattningsåret på samma andel, medför beräkningstidpunkten att årets gränsbelopp tillgodoräknas den som äger andelen vid årets ingång (57 kap. 11 § tredje stycket IL). Det är således inte möjligt att beräkna gränsbelopp vid två skilda tillfällen under beskattningsåret på samma andel.
Skatteverket anser att med uttrycket ägare i 57 kap. 11 § tredje stycket IL avses det civilrättsliga begreppet ägare. Detta medför att den skattemässiga avyttringstidpunkten inte nödvändigtvis sammanfaller med den civilrättsliga äganderättsövergången. Om andelsägaren har avyttrat andelen under året före beskattningsåret men fortfarande är ägare av andelen vid ingången av året, så får denne beräkna årets gränsbelopp. Omkostnadsbeloppet ska dock anses vara 0 kr. Om hela gränsbeloppet inte har kunnat utnyttjas vid beskattningen av kapitalvinsten föregående år, så kan den outnyttjade delen inte föras vidare och läggas till årets gränsbelopp.
Skatteverket anser att en person som flyttar till Sverige under beskattningsåret och blir obegränsat skattskyldig får beräkna årets gränsbelopp för kvalificerad andel som ägs vid årets ingång. Har utdelning lämnats på andelen under beskattningsåret och före det att andelsägaren blev obegränsat skattskyldig så reduceras beräknat gränsbelopp med lämnad utdelning.
Rätten att tillgodoräkna sig årets gränsbelopp tillfaller den som äger andelarna vid årets ingång. Om andelsägaren har gett bort rätten till utdelning ska det gränsbelopp som belöper på andelar där utdelningen tillfaller gåvomottagaren inte tas i anspråk.
Om ägaren vid samma tillfälle tar emot utdelning på andra andelar av samma slag och sort än de där rätten till utdelning getts bort så ska gränsbeloppet för sådana andelar tas i anspråk helt eller delvis. I en sådan situation kommer andelsägaren direkt efter utdelningen att ha andelar med olika sparat utdelningsutrymme. Vid nästa händelse där det sparade utdelningsutrymmet ska beräknas eller användas, ska det fördelas om så att alla andelar andelsägaren har får samma sparat utdelningsutrymme (Skatteverkets ställningstagande om beskattning, gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme när rätt till utdelning ges bort).
Årets gränsbelopp får beräknas av förvärvaren efter ett benefikt förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Förvärvaren inträder i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av gränsbeloppet (57 kap. 11 § tredje stycket IL). Har den tidigare ägaren beräknat årets gränsbelopp vid ingången av året för förvärvet kan förvärvaren inte beräkna ett nytt gränsbelopp samma år. Däremot får förvärvaren vid en ytterligare utdelning under året beakta eventuellt sparat utdelningsutrymme.
Skatteverket anser att gränsbelopp, från och med den 1 januari 2009, kan beräknas efter det att företag som gett ut en andel har trätt i likvidation. När man använder omkostnadsbeloppet som underlag för årets gränsbelopp under ett likvidationsförfarande uppgår omkostnadsbeloppet till ett belopp som motsvarar vad som kvarstår av omkostnadsbeloppet efter eventuellt tidigare erhållen utskiftning. Det finns inget som hindrar att årets gränsbelopp beräknas med användande av förenklingsregeln.
Bestämmelserna i 57 kap. IL kan tillämpas på andra delägarrätter än andelar samt på förpliktelser. Med andelar likställs andra delägarrätter i eller avseende företag samt förpliktelser avseende optioner som avses i 44 kap. 31 § andra stycket IL. Vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och konvertibler ska behandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts ut (57 kap. 2 § andra stycket IL).
Den som innehar sådana tillgångar intar ofta mer en ställning som långivare till företaget än som risktagande aktie- eller andelsägare. Den riskpremie som beaktas när normalavkastningen på aktier och andelar fastställts behöver därför inte vara lika stor när man beräknar normalavkastningen på t.ex. vinstandelsbevis. Till skillnad från aktieutdelning är ränta på t.ex. skuldebrev avdragsgill för företaget. Underlaget för årets gränsbelopp får därför i stället räknas upp med SLR ökad med endast en procentenhet. För sådana tillgångar får inte förenklingsregeln och bestämmelserna om löneunderlag tillämpas vid beräkning av årets gränsbelopp (57 kap. 11 § andra stycket IL).